Svar på replik från Bosse Blideman (MP)

Den 12 november 2017 kommer det på medborgarinitiativ i Norrtälje kommun att hållas en folkomröstning med frågeställningen: ”Att behålla och utveckla alla glesbygdsskolor och upprätta ett kommunalt glesbygdsprogram med helhetsperspektiv över kommunens samtliga områden”.

Jag tänker inte gå in här på de turer som förevarit i minst fem år, men jag länkar till ett debattinlägg i Norrtelje Tidning som jag skrev 2017-07-26. Häromdagen, 2017-08-08 fick jag en replik av miljöpartisten Bosse Blideman som jag egentligen inte tänkt besvara, men vid närmare eftertanke inser jag att jag nog bör göra det. Bosse Blidemans replik hittar ni här.

Bosse Blideman har en fäbless för att använda förklenande uttryck och förvränga sanningen. Mig har han beskyllt för att utdela ”populistiska rallarsvingar” och nu senast för att ha ”konspiratoriska teorier”. Han uppfinner det förminskande uttrycket ”mikroskolor” och påstår att skolfrågan endast handlar om ”lite brädor och tegel, dvs. hus”. 7 040 medborgare som skrev på namninsamlingen för folkomröstningen tycker nog annorlunda. Det handlar även om kvalitet, för ingenting har såvitt jag vet pekat på att undervisningen i de små skolorna skulle vara sämre, snarare tvärtom.

För dem och kanske ännu fler handlar det om kommunens utveckling och dragkraft på de som funderar på att bosätta sig här. Det handlar även om friheten att välja den skola som passar just för det barnet, oavsett om det är en mindre eller större skola. Det handlar om att trivas och på så sätt få ut mesta möjliga av undervisningen. Det handlar om att använda modern undervisningsteknik. Det handlar om korta resvägar för barnen och då handlar det inte om elever på högstadiet eller gymnasiet, de har blivit stora nog att orka med lite längre resor. Det handlar enligt mig om grundskolans klasser F – 6, och förstås då de i 6 till 10-årsåldern.

Till slut skall jag på ett pedagogiskt sätt förklara för Bosse Blideman (MP) vad jag menade med obstruktion i mitt debattinlägg. Jag börjar med att berätta vad man kan läsa i SAOL, 11:e upplagan: obstruera – hindra, försvåra, göra obstruktion; obstruktion – strävan att hindra; fördröjning, förhalning – s|politik.

Fyra fall av klar obstruktion deklarerade jag i mitt debattinlägg, dvs. politikerna/politiken hindrade/fördröjde/förhalade initiativtagarna till namninsamlingen:

  1. Minoritetsstyret drev igenom nedläggningen av ett antal skolor trots att man var medveten om att namninsamlingen var på god väg att uppnå stipulerat antal underskrifter.
  2. Hösten 2016 sade man sig ta initiativ till ett landsbygdsprogram trots att det hängde nära ihop med frågorna i namninsamlingen. Naturligtvis borde man även här avvakta.
  3. Den mest flagranta obstruktionen var förstås när samverkansstyrets representanter (S+C+MP) röstade nej till folkomröstning, men eftersom 2/3 av kommunfullmäktiges ledamöter var för förslaget blir det nu folkomröstning.
  4. En obstruktion som hängt med sedan 2012 är den totala fixeringen vid att nedläggningen av glesbygdsskolorna enbart var en kvalitetsfråga, hindrade naturligtvis en givande dialog då det mer och mer kom att visa sig att det inte förhöll sig så.

Bosse Blidemans avslutning i sin replik förundrade mig oerhört. Självklart hänger landsbygdens möjlighet till utveckling intimt samman med det bästa för barnen, kvalitativt och socialt och hur man får mesta möjliga resurser att gå till undervisningen. Allt hänger ihop Bosse Blideman (MP).

Oavsett om nu de styrande politikerna negligerar resultatet av folkomröstningen eller ej är det oerhört viktigt att medborgarna går och röstar. För demokratins skull, för initiativtagarnas till namninsamlingen skull och för politikernas trovärdighet.

 

Morfar Gunnar i Norrtälje

Publicerat av

Gunnar Hellström

4 reaktioner på ”Svar på replik från Bosse Blideman (MP)”

  1. Ska först tacka Gunnar för det första inlägget som gjordes där du på ett alldeles förnämligt sätt satte fingret och orden på hur många kommuninnevånares känsla hur skolfrågan under det senare året har hanterats.

    Jag själv läste Blidemans artikel, gick i taket och var själv på väg bemöta denna. Men återigen tycker jag att din replik ger svar på tal. Några synpunkter eller fakta kan dock vara intressant att tillägga.

    Som du skriver så hänger skolfrågan samman med landsbygdens möjlighet till en hållbar utveckling. Det är kort och gott en sammanhållen samhällsbyggnadsfråga. När nu minoritetsstyrets nya linje att försöka förminska de som var emot skolnedläggningarna och som är för en folkomröstning så kan det vara bra att veta att kommunen inte började tala om ett landsbygdsutvecklingsprogram förrän i november 2016. Dvs efter att de 7040 underskrifterna lämnades in. Detta berättade kommunens ansvarige för framtagandet av landsbygdsprogrammet i samband med ett så kallat dialogmöte nu i våras. Vi kan därför med visshet påstå att detta arbete med landsbygdsprogrammet kommit till stånd för att underminera folkomröstningen.

    Ingen av de styrande har orkat ta fram fakta kring om att vi skulle vara den mest decentraliserade skolkommunen i landet. Sanningen är den att vi ligger ungefär på plats 34. Det kan tyckas vara gott nog, men det är en klen tröst när en kommun som i snitt ligger ca en timme från Sveriges huvudstad och som dessutom är en av de största kommunerna i Sverige avseende fritidsboende. Kommunen går nu ut med att man ska skapa Sveriges populäraste landsbygd. Tyvärr är sanningen nog den att vi i kontrast med detta och vår närhet till Sveriges största arbetsmarknad borde kalla Norrtälje kommun för: ”Sveriges lataste kommun”.

    Finns så mycket mer att säga men jag tar tillfället i akt och påminner om att det var kommunfullmäktiges ledamöter som bestämde hur frågan slutligen skulle utformas. De hade all makt att formulera den i stort sett hur man ville, dvs om man inte trodde att det skulle strida mot andemeningen i den ursprungliga formuleringen. Att nu påstå att formuleringen är fel är att underkänna sin egen funktion och hela kommunens handhavande av frågan.

    Stort tack Gunnar!

    1. Tack för kommentaren Daniel. Det du skriver i sista stycket är ”bestickande”. Hade själv inte tänkt den vändningen, men konspiratorisk som man är enligt Bosse Blideman så hade styret förmodligen lagt strategin så att namninsamlingens formulering skulle gälla för att sedan påstå att den var fel. Skott i foten?

  2. Bra att lufta argumenten för och emot inför folkomröstningen, som Du så riktigt påpekar getts de mindre goda förutsättningar, varför vi är flera som undrar vilka och hur många hundar som ligger begravda här, när möjligheter att att skapa goda förhållanden för god undervisning för barnen på flera orter än de som redan har det förspänt, aldrig har varit bättre än nu när informations- och kommunikationstekniken kan vara ett mycket bra komplement.

    När jag hörde att alla särskolans elever i kommunen ska samlas i Grindskolan, tänkte jag – som vill verka för att föräldrar till barn med funktionshinder ska ha möjlighet att ta tillvara möjligheten till en integrerad skolmiljö – att detta måste förklaras med hjälp av någon utredning som visar att tidigare integration varit till nackdel för dessa barn. Ett sök på Skolverkets hemsida visar följande: ”Vårdnadshavare kan önska att deras barn ska gå som integrerad elev i en grundskole-klass, men det är grundskolans och grundsärskolans huvudman (kommunen eller ägaren till en fristående skola) som fattar beslutet. Om det istället är huvudmannen som vill att eleven ska vara integrerad är det bara möjligt om elevens vårdnadshavare går med på det.”.

    Om det inte finns några vanliga grundskoleklasser vid en enhet då har kommunen ensidigt bestämt att en sådan integrering, som det här talas om, inte är möjlig. Som medlem i FUB har jag inte hört ett dyft om vad beslutet att flytta alla särskolans elever till Grindskolan grundar sig på.Har särskolans föräldrar haft en möjlighet att ge sin syn på detta?

    1. Ja du Gun, särskolan verkar vara ett speciellt kapitel. Jag har bara spridda erfarenheter från artiklar i NT. När jag kollar nu ser jag rubriker som ”föräldrar rasar”, ”de har visat sån nonchalans”, ”särskolan får skarp kritik”. Jag var också på ett möte i Långsjöskolan i Rimbo. Där grät en mamma med barn i särskolan som måste börja i Norrtälje. Men som sagt, jag är inte insatt, men ingen rök utan eld…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *