Varför lägger kommunen tiotusentalskronor på att besöka en snigelfarm i Danmark?

Tiotusentals kronor kostade det när Örebro kommun skickade ett 25-tal tjänstemän och politiker till Köpenhamn för att titta på en snigelfarm. Vad var syftet med det egentligen och var det verkligen rätt sätt att använda skattepengarna?

Den danska snigelfarmen finns på Klövermarken Naturverkstad i Köpenhamn, som är en plats dit förskolebarn får komma för att leka, odla och lära sig om naturen. Besöket från Örebro gjordes för att lära sig mer om gröna skolgårdar, barns lekmiljöer och hur Örebros skolor kan jobba med mer utomhuspedagogik. Resan fortsatte sedan vidare till ett par skolor och en naturlekplats Köpenhamn, och ett par förskolor i Malmö för att lära av deras arbete.

Besöket var nödvändigt för att skapa en samsyn inom kommunens olika delar om vad som är bra lekmiljöer för barn och vad som är kvalitet på en skolgård. För när Örebro växer måste vi säkerställa så att alla barn har en grön skolgård och har möjlighet att lära sig om naturen, men även använda den som sitt lekrum. I en tätare stad, där det finns begränsningar för hur stora skolgårdar vi kan ha, måste vi förbättra utemiljön. Lekmiljöerna och naturvärdena måste bli högre om ytan minskar. Det är så vi ser till att en tätare stad är en grönare stad.

Klätterställning på Amager Faelled skole, vars skolgård tidigare endast utgjordes av asfalt
Temalekparken i Gyllins trädgård, Malmö som erbjuder möjligheter till lek, lugn och odling

När kommunens tjänstemän jobbar hårt med att planera och bygga nya skolor och förskolor blir det lätt stressigt. Det är viktigt att påminnas om att lekmiljön utomhus är lika viktig som huset som står på gården. Det går inte att stirra sig blint på huset, utan sammanhanget där den ska stå – bostadsområdet, den intilliggande miljön och barnens behov – måste få finnas med så att det blir bra på sikt.

Naturlegepladsen i Vallbyparken som ibland påstås vara ”världens roligaste lekplats”
Odlingslotter för elever på skolträdgården, Lersöparkens skolehaver

Det var ett oerhört intressant studiebesök där vi sett många goda exempel. Hur skolgårdar som dominerats av asfaltsplaner har fått ett rejält lyft genom att asfalten rivits upp och träd och grönska planterats in. Där resultatet tydligt setts i hur barnens lek har förändrats. Där flickor gått från att vara passiva åskådare istället blir killarnas lekkamrater. Där yngre barn på ett naturligt sätt kan leka på samma plats som de äldre barnen, utan att hamna utanför.

Det är bra och viktigt att Örebro nu jobbar för grönare och roligare skolgårdar! Framförallt när staden blir tätare.

Skolmaten på Tullängen skulle vara dyr att köpa på stan

Skolmaten på Tullängsskolan har diskuterats flitigt på skolan och i media den senaste tiden. Det hela började med att ett gäng gymnasieelever kände att de måste få framföra sin kritik som bland annat handlar om avsaknandet av kött.

Tillsammans med en politikerkollega (Tillika medskyldig till klimatmålen) från vänsterpartiet,  Cecillia Lönn Elgstrand, gjorde jag ett besök på skolan för att testa maten och höra personalens sida.

Kockarna Martin och Jacob berättar att de lagt i en annan växel efter årsskiftet med målet satt att klara klimatmålet till 2018. Vilket innebär mer grönsaker och mer vegetariskt i skolrestaurangen. Detta beror alltså på de krav som vi politiker ställt om mer krav-certifierat och mindre utsläpp (mindre kött/mer grönsaker).

Kockarna Martin och Jacob tillsammans med mig och Cecilia.

Jag är möjligtvis inte särskilt representativ testperson då jag själv är vegan och redan bytt biffen mot bönor. Samtidigt måste jag få sagt att det är bland den mest vällagade och goda skolmaten jag ätit. Långt bättre än jag fick stå ut med förr. På det gamla hederliga 90-talet och tidigt 00-tal. (Allt var inte bättre förr!) Maten var helt klart så god att jag skulle kunna tänka mig att köpa den till lunch till vardags. Den skulle nog kostat en rejäl peng på stan.

Sen förstår jag de elever som jag fick till lunchsällskap. De som tycker maten är annorlunda, lite ovanlig och ”komplicerad”. För det där med köttet som saknas verkar mest vara ett sätt att försöka sätta fingret på att saker som grönkålspaj och fiskbiffar är lite ovant. Jag förstår de som säger att de skulle överleva även om köttet bestämt ska ersättas av grönsaker eller något mer klimatsmart. Bara de kunde få mat som var lite mer husmanskost och som de kände igen. Jag förstår eftersom även jag ibland lite trött på den vällagade finessen där selleri, grönkål och någon obskyr rotfrukt ska med. Det är ju också gott och något jag kan äta då och då. Men då mina egna guilty pleasures är att få äta pannkakor med mycket sylt och pasta med orimligt mycket ketchup (och någon slags vegoboll så det kan kallas för en rätt), så förstår jag grejen att det kan få vara lite okomplicerat ibland.

Det är verkligen ingen misär där i skolrestuarangen. Ingen förälder behöver vara orolig att maten är dålig, den är snarare otroligt vällagad. Eleverna gör rätt som lyfter sitt perspektiv och sina synpunkter. Förhoppningsvis går det att möta en del av önskemålen. Min förhoppning är dock att barn i framtiden inte ska tycka vällagad mat i skolan är något ovanligt.