The red lady

Det var lördag eftermiddag och hon gjorde sig i ordning för kvällen.

Hon klädde sig i det vackraste hon kände, röd klänning, röda strumpor, röda skor och röd hatt. Till detta röd handväska. Rött smink.

The red lady of Stockholm var redo för ett kvällsflanerande på stan.

Så gick hon, stolt och orädd, på stadens gator med sin krumma, gamla kropp. Inför ”de vanligas” granskande blickar skred hon Drottninggatan fram. Draperad i rött.

Hon, den ovanliga, som gick sina egna vägar, utan att bry sig om vad andra tyckte och tänkte, såg glad och förnöjd ut i sin rödhet. Men hon såg inte sig själv som ovanlig. Det var bara i betraktarens öga.

En röd drottning på Drottninggatan. Kanske tänkte hon:

”Det är inte i medvind, utan i motvind, som vingarna stärks”. 

Och jag tänkte:

De ovanliga behövs för att de vanliga ska kunna känna sig vanliga.