Därför publiceras inte ex-politikerns namn

Onsdag 9 augusti klockan 15.15
Fagersta-Posten skrev i går om en före detta politiker som döms till fängelse för misshandel.
Vi valde att inte publicera hans namn.
Det finns, enligt min bedömning, goda skäl att avstå publicering i detta fall.
Tyvärr börjar dock, som i så många andra fall, konspirationsteorierna spira.
Somliga tror, helt felaktigt, att det finns politiska motiv bakom FP:s beslut.
Efter att Fagersta-Posten publicerade artikeln om den tidigare politikern i går har ett antal läsare reagerat.
Varför gör Fagersta-Posten skillnad på politiker?
Varför publicerar ni namn på den ena och inte den andre?

Bakgrunden till frågeställningarna är den rad artiklar som Fagersta-Posten och övriga tidningar i Västmanland skrivit om Sverigedemokraternas Stefan Vestling.
Vestling dömdes av hovrätten för hets mot folkgrupp, detta efter att han först blivit frikänd av tingsrätten.
Enligt min bedömning handlar detta om en självklar publicering – och det har ingenting att göra med vilket parti Vestling företräder.
En politiker har själv valt sin plats i offentligheten.
Det är viktigt för väljarna att veta hur politiker agerar.
Hets mot folkgrupp är naturligtvis ett allvarligt brott.

Det som den tidigare politikern, som Fagersta-Posten skrev om i går, dömts för är givetvis också ett allvarligt brott.
Den före detta kommunpolitikern döms till sex månaders fängelse för grov kvinnofridskränkning. Han döms för fyra olika fall av misshandel.
Trots det skriver inte Fagersta-Posten hans namn. Vi anger inte heller vilken partitillhörighet han har, eftersom det skulle kunna innebära att han lättare skulle kunna identifieras.

Lika självklart som det var att publicera Vestlings namn är det lika självklart att avstå namnpublicering i detta fall.
Anledningen till det är tre, enligt min bedömning.
1) Den här mannen är just före detta kommunpolitiker. Han har sedan tidigare avsatts av sitt parti. Han finns med andra ord inte längre i offentligheten.
2) Det finns inget uppenbart allmänintresse kring vem denne gärningsman är. Det allmänintresset fanns däremot i fallet Vestling.
3) Det brott han döms för är grov kvinnofridskränkning. Om vi publicerar ex-politikerns namn kommer det också till allmänhetens kännedom vem brottsoffret är. Därför är det viktigt att i detta fall tänka ett steg längre och inte orsaka brottsoffret oförsvarlig publiceringsskada.

En ansvarig utgivare måste bedöma varje enskilt ärende individuellt.
I bedömningen måste även risken för publiceringsskada hos personens familj och anhöriga vägas in.
En fråga jag fått i dag när jag diskuterat detta ämne med en läsare är om vi inte hade Stefan Vestlings anhöriga i åtanke när vi publicerade hans namn?
Jo, det hade vi naturligtvis.
Den stora skillnaden är emellertid att det i Vestlings fall finns ett uppenbart allmänintresse kring hur han agerar som politiker.
Det uppenbara allmänintresset finns inte när det handlar om en expolitiker, även om denne utfört ett allvarligt brott.

Medier är inte domstolar.
Namnpubliceringar är inte en del av en dom, som somliga tycks tro.
Medier kan inte heller ha generella riktlinjer, till exempel att politiker som begår brott alltid ska namnpubliceras eller aldrig namnpubliceras.
Varje unikt fall måste, som sagt, bedömas just unikt.
Journalistiken måste också alltid vara konsekvensneutral.
Det är så seriösa medier med ansvariga utgivare ska och måste arbeta.

Publicerat av

Daniel Nordström

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *