VLT – den mest fällda tidningen

Onsdag 3 januari klockan 15.15
VLT är den tidning som fälldes överlägset flest gånger av Pressens Opinionsnämnd under 2017.
Fem fällningar är många och det här är en lista som ingen utgivare strävar efter att toppa.
Antalet fällningar är emellertid ingenting jag ligger sömnlös över.
Pressetik handlar om bedömningar – och även om jag alltid kommer att respektera det pressetiska systemet anser jag att det ständigt ska utmanas.
Under 2016 anmäldes VLT till Pressombudsmannen hela 16 gånger. Resultatet blev 0 fällningar.
Eftersom Pressombudsmannens slutliga sammanställning över det år som har passerat presenteras först i slutet av denna månad har jag inte den exakta siffran för hur många gånger VLT blev anmält under 2017, men det ligger uppskattningsvis på ett antal anmälningar färre än i fjol.
Normalt sett uttalar jag mig inte om varken anmälningar eller fällningar. Det är god sed att inte göra det, av respekt dels för de personer som gjort anmälningarna, dels för det pressetiska systemet.
Ett undantag gör jag och det gäller den anmälan som den i tingsrätten livstidsdömda Johanna Möller gjorde mot VLT genom sin advokat Amanda Hikes. Anledningen att jag nämner denna anmälan är att Hikes själv har gjort offentlighet av den.
VLT och övriga tidningar i Västmanland var de första att namnge Johanna Möller. Hon anmälde publiceringen, eftersom hon ansåg att det inte fanns allmänintresse att publicera hennes namn vid den tidpunkt vi gjorde det.
Jag höll inte med, utan hävdade att det fanns ett uppenbart allmänintresse.
Pressombudsmannen höll med och friade oss för namnpubliceringen. Det beslutet har nu överklagats till Pressens Opinionsnämnd.

Hur kan det då komma sig att VLT fällts så många gånger under 2017? Jag har tidigare uttalat mig om det i så väl Medievärlden som i P4 Västmanland. I dag har jag på nytt uttalat mig i Medievärlden.
”Fem fällningar är mycket, men jag ser det som tillfälligheter och det föranleder inte några förändringar i vårt sätt att arbeta”, säger jag bland annat till Medievärlden.
Jag har aldrig tidigare under mina år som utgivare fällts lika många gånger som detta år. Det ökade antalet fällningar beror inte på ändrad publicistisk inriktning eller slarv. Att det är så många fällningar i år ser jag som tillfälligheter.

Det finns ingen anledning att sträva mot 0 anmälningar. Jag tror till och med att det skulle vara dumt att göra det.
Däremot är målet förstås alltid att inte ha några fällningar. Att det ändå blir en eller annan fällning tycker jag inte är mycket att oroa sig över, så länge det handlar om medvetna beslut. Ingen vill fällas för slarv.
En tidning som ligger i publicistisk framkant får räkna med ett antal anmälningar per år. Om vi inte skulle ha en enda anmälning mot oss tror jag helt enkelt inte att vår journalistik skulle vara tillräckligt vass.
När vi gör granskningar är det inte ovanligt att den som granskas inte uppskattar det. Om vi publicerar en felaktighet ska vi göra en snabb rättelse. Om vi inte varit tillräckligt tydliga ska vi förtydliga. Om en person kräver ett genmäle ska vi i grunden vara generösa med det.
Vid många tillfällen är emellertid läget så att jag anser att det är en relevant publicering. Motparten har en annan åsikt.
Vid dessa tillfällen uppmanar vi alltid personen i fråga att anmäla oss till Pressombudsmannen, så att en opartisk nämnd kan bedöma om vi har brustit eller inte i vår pressetik. Det är ett transparent förhållningssätt som vi kommer att arbeta med.

När det gäller fällningarna i VLT under 2016 handlar det om dessa fall:
http://www.vlt.se/vastmanland/vasteras/vlt-falls-for-att-ha-brutit-mot-god-publicistisk-sed-2
http://www.vlt.se/vastmanland/vasteras/vlt-falls-for-att-ha-brutit-mot-god-publicistisk-sed
http://www.vlt.se/vastmanland/vlt-falls-for-att-ha-brutit-mot-god-publicistisk-sed-1
http://www.vlt.se/vastmanland/vasteras/vlt-klandras-for-utpekande-av-tjansteman

https://www.journalisten.se/nyheter/vlt-pekade-felaktigt-ut-en-politiker-matinkop

Jag kommer, som sagt, inte att kommentera dessa närmare.
Jag kan däremot konstatera att VLT i ett fall friades för den digitala publiceringen, men fälldes i printpubliceringen beroende på sammansättningen av sidan och rubriksättningen. Texterna i sig klandrades inte.

Precis som alla seriösa tidningar är VLT anslutet till det pressetiska systemet, vilket gör att vi arbetar med de pressetiska riktlinjerna som grund. Alla enskilda medarbetare har också de publicistiska riktlinjer jag har sammanställt under mitt utgivarskap.
Alla medarbetare på de olika tidningar jag är ansvarig för är mycket duktiga i pressetiska frågor. Alla enskilda medarbetare har till exempel utbildats i pressetiska frågor av Tidningsutgivarnas chefsjurist Per Hultengård och vet exakt vid vilka tillfällen jag som ansvarig utgivare måste kopplas in.
När vi kritiseras eller fälls är alltid ansvaret mitt, eftersom jag är just ansvarig utgivare. Samtidigt ska man komma ihåg att de pressetiska riktlinjerna inte är någon lag. Det handlar om en tolkning av reglerna och i vissa fall är det helt enkelt så att en utgivare kan göra en annan bedömning än vad Pressombudsmannen eller Pressens Opinionsnämnd gör.
Så mycket värre än så är det inte.

”Men det görs ibland medvetna ställningstaganden. Principiellt viktiga publiceringar. Kanske en subjektiv bedömning av allmänintresset på en mindre ort som senare inte visar sig överensstämma med vad PO och PON anser, men som utifrån de lokala förutsättningarna ändå blir begriplig.Pressetiken är ju också i ständig förändring. Det som frias respektive fälls idag, uppfattades kanske annorlunda i går. Hur PO och PON ställer sig i morgon vet vi inte än. De medier som är framsynta i sina publiceringsbeslut och därmed kanske utmanar nu rådande konventioner, kan därför uppfattas som kontroversiella i sin samtid – trots att de faktiskt bara är med och bidrar till något nytt”, skriver Expressens chefredaktör Thomas Mattsson i sin blogg.
Det är kloka ord.

Jag anser att de pressetiska reglerna ska utmanas. En utgivare som inte vill riskera kritik eller fällningar i Pressens Opinonsnämnd kan göra det enkelt för sig genom att alltid säga nej, vara passiv och inte publicera viktiga uppgifter eller granskningar i rädsla att riskera en fällning.
Ett sådant ställningstagande gagnar varken journalistiken eller demokratin.
Min grundinställning som utgivare är alltid, när jag tittar på ett ärende, att allt ska publiceras. Det anser jag är den enda rimliga utgångspunkten. Utifrån den finns ofta väldigt goda skäl att avstå detaljer i publiceringarna, detta för att inte orsaka personer och framför allt deras anhöriga orimlig publicitetsskada.

Det faktum att VLT fällts fem gånger under 2017 kommer inte att ändra varken vårt arbetssätt eller vår journalistik.
Vi kommer att fortsätta att granska, vi kommer att fortsätta att utmana – men vi kommer också alltid att respektera det pressetiska systemet.

Totalt klandrades 34 tidningar under 2017.
Fällningarna fördelades enligt följande:

  • Vestmganlands Läns Tidning 5
  • Göteborgs-Posten 2
  • Hänt i Veckan 2
  • Upsala Nya Tidning 2
  • Aftonbladet 1
  • Arboga Tidning 1
  • Bohusläningen 1
  • Bärgslagsbladet 1
  • Corren.se 1
  • Eskilstuna-Kuriren 1
  • Fagersta-Posten 1
  • GT/Expressen 1
  • helahalsingland.se 1
  • Hudiksvalls Tidning 1
  • Hänt Extra 1
  • Inblick 1
  • Kristianstadsbladet 1
  • Kungsbacka-Posten 1
  • Länstidningen Södertälje 1
  • Mariestads-Tidningen 1
  • MVT.se 1
  • Nerikes Allehanda 1
  • Norran 1
  • Sydöstran 1
  • Söderhamns-Kuriren 1
  • Värnamo Nyheter 1
  • Västerbottens-Kuriren 1

Publicerat av

Daniel Nordström

En reaktion på “VLT – den mest fällda tidningen”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *