Samvaro på många platser i kommunen

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 34 ÅR SEDAN ⌊
Nyinflyttade. Familjen Göransson på sitt första valborgmässofirande vid Hökmossbadet.Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
Nyinflyttade. Familjen Göransson på sitt första valborgmässofirande vid Hökmossbadet. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt

Folkmassor hade samlats. Först brann vårbrasor sedan demonstrerade man mot krig och orättvisor.

Återblickar. I LT:s utgåva den 3 maj 1982 går det att läsa om ­valborgsmässoafton och de olika demonstrationstågen som vandrat på Södertälje kommuns gator.
LT hade varit på många platser i kommunen. Från Frälsningsarméns brasa till fotbollsföreningens. Från den lantliga idyllen till den bullrande fritidsgården. Allt medan solen sjönk, månen steg, brasorna brann och fött­erna frös.
Dagen därpå hade Christina Sandberg och många andra samlats på ­Stora ­torget. Hon skulle bära Södertäljes socialdemokrat­iska kvinnoklubbs fana i tåget för 28:e året.
Flera demonstrationståg tågade därefter till Stadsparken där det skulle hållas flera tal. Längs vägen stod Södertäljebor och kunde läsa plakat som: ”Arbete åt alla”, ”Mera bagis till dagis” och ”Bort med alla vapen”.
Nyhetshändelser denna vecka var bland annat att Hasse Mattsson ville rädda Oaxens post, planen för hur Stora torget skulle se ut efter rådhusflytten var klar, HSB köpte tio hus i Fornhöjd­en och en läkare i Fruängen mördades av en Södertälje­bo. En man hade av oklart skäl huggit vilt omkring sig med kniv på en mottagning.
Sveriges mest sålda bil­modeller vid denna tidpunkt var Volvo 240 och Saab 900.
Utrikesnyheterna i samtliga utgåvor denna månad domineras av britterna och argentinarnas krig om Falklandsöarna.

När kungen och presidenten kom på besök

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 34 ÅR SEDAN ⌊
Välkomna. Många var på plats när kungen och Finlands president besökte Scania. Arkivfoto: Thomas Brandt
Välkomna. Många var på plats när kungen och Finlands president besökte Scania. Arkivfoto: Thomas Brandt

Återblick. Den 28 april 1982 fick Södertälje storfrämmande. Självaste kung Carl XVI Gustaf och Finlands president Mauno Koivisto med familj besökte Scania. Besöket gick det att läsa om i följande dags utgåva av LT.
Artikeln, som även är översatt till finska på sidan bredvid, berättar att uppståndelsen hade varit stor.
Röda mattan hade varit utrullad och både svenska och finska fotografer och reportrar hade trängts för att få de bästa bilderna. Polis, Säpoagenter och vakter hade ständigt fått bereda väg och motta bort folk för statsbesökarna och värdarna med Marcus Wallenberg och Hasse Mattsson i spetsen under rundturen.
I chassiverkstaden pratade presidenten med flera landsmän och undrade hur de trivdes.
Kungen fick frågan om han hade något gemensamt intresse med presidenten men det trodde han inte. Han avslöjade däremot att han skulle besöka norra Finland i slutet av sommaren.

Häftig brand utbröt i höghus i Geneta

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 34 ÅR SEDAN ⌊
Släckningsarbete. Brandkåren var snabbt på plats när ett höghus började brinna. Ar­kiv­foto: Kjell Gus­tavs­son
Släckningsarbete. Brandkåren var snabbt på plats när ett höghus började brinna. Ar­kiv­foto: Kjell Gus­tavs­son

Mörka och tra­giska ru­briker gick att läsa i det 80:e num­ret av LT 1982. En brand hade tvingat 56 fa­miljer att lämna sina hem.

Åter­blickar. Den 28 ap­ril 1982 gick det att läsa om brand­en som här­jade i ­Ge­ne­ta kvällen före. Det var vinds­ut­rym­met i ett hög­hus på Präst­gårds­gatan som hade börjat ­brinna och tvingat ut de boende.
Larmet till brand­sta­tionen kom kloc­kan 19.55. Tre mi­nuter senare var brand­kåren i gång med släck­nings­ar­be­tet som på­gick till mid­natt. Tack vare det väl­byggda huset kun­de man ef­ter­åt kon­sta­tera att bara vinds­vå­ningen var to­tal­för­störd. Många lä­gen­heter hade dock fått vat­ten­ska­dor.
Branden miss­tänktes vara an­lagd och en man som upp­trätt eu­fo­riskt greps på plats.
I sam­ma ut­gå­va går det att läsa att Sö­der­täl­je kun­de bli först med ett allidrottsgymnasium. Frå­gan hade väc­kts i sam­band med ut­redningen kring hur gym­na­sie­sko­lans fram­tid i Sö­der­täl­je skulle se ut. Skol­över­sty­rel­sen skulle be­handla frå­gan i maj.
En elitorientering – mitt i Sö­der­täl­je. Det var planen som ori­en­terings­klubbarna i kom­munen ar­betade med att ge­nom­fö­ra. Ar­ran­ge­manget skulle gå av sta­peln i juni och To­re­käll­ber­get vänt­ades bli täv­lings­centrum med start- och mål­plats.
Den 29 ap­ril skrev LT om att rege­ringen fått en ­an­sö­kan om att köra i gång med en båt­lin­je mel­lan Sö­der­täl­je och Vis­by samt att Sve­ri­ges ryt­tar­elit skulle tävla vid de na­tio­nella hopp­ningar vid rid­huset i Sö­der­täl­je un­der helgen.

”Jonte” återvände hem till SBBK

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 30 ÅR SEDAN ⌊
28-årige ”Jonte” Karlsson återvände till rötterna efter ett tvåårigt äventyr i Solna. Ar­kiv­foto: LT
Hem. 28-årige ”Jonte” Karlsson återvände till rötterna efter ett tvåårigt äventyr i Solna. Ar­kiv­foto: LT

Åter­blickar. Den 21 april 1986 av­slöjade LT att en av Sve­ri­ges meste me­ri­te­r­ade lands­lags­män i bas­ket, Joon-Olof Karlsson, hade sig­nerat kon­trakt med SBBK – där hans bas­ket­kar­ri­är en gång tog sin bör­jan.
– Jag har spelat i klubb­en i elva år ti­digare och det känns bra att komma hem igen, sa ”Jon­te”, som un­der de två åren i Sol­na vunnit ett SM-guld och ett sil­ver.
”Jon­te” var inte den enda bas­ket­spe­la­ren som skrev på för SBBK in­för kom­man­de sä­song. 214 cen­ti­me­ter långe Gö­ran Eriksson pre­sen­terades två dagar senare.
Vid den­na tid­punkt på­gick även VM i is­hoc­key. Tre Kro­nor kämpade väl men fick till slut nöja sig med and­ra­platsen. An­ders ”Masken” Carlsson, Thom Eklund och An­ders El­de­brink var SSK-li­ra­re som var med. El­de­brink fick där­emot åka hem un­der grupp­spelet ef­ter att han ramlat illa vid en tack­ling och brutit foten.
LT gick även un­der april 1986 ige­nom fot­bolls­fö­re­ningar in­för sä­songs­starten.

Hon ville bomma igen turistmålet

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 30 ÅR SEDAN ⌊
Des­pe­rata åt­gärder. Mu­se­i­chefen Kers­tin Berg­dahl-Nör­by ville stänga To­re­käll­ber­get resten av året.Ar­kiv­foto: LT
Des­pe­rata åt­gärder. Mu­se­i­chefen Kers­tin Berg­dahl-Nör­by ville stänga To­re­käll­ber­get resten av året. Ar­kiv­foto: LT

Det sak­nades pengar på ”Berget” och Sö­der­täl­je­bor­na ogillade hur­ snö­röj­ningen sköttes. Utan­för landets gränser var det där­emot större be­kym­mer.

Åter­blickar. Mu­se­i­chefen Kers­tin Berg­dahl-Nör­by sa i LT:s ut­gå­va den 18 ap­ril 1986 att hon var så des­pe­rat att få or­dning på ­Torekällbergets ekonomi att hon fö­re­slagit att en­dast Strömstedska huset skulle få ha öp­pet resten av året.
– Det går inte att driva så här stort mu­se­um med den bud­get vi har, sa hon.
Inom kul­tur­för­valt­ningen på­gick dis­kus­sioner om att höja bud­get och även att börja ta be­talt in­trä­de.
I sam­ma tid­ning kritiser­ade Sö­der­täl­je­bor­na tio­ör­ingarnas fö­re­komst. Den räc­kte inte till nå­got, an­vändes ald­rig och tog ­för myc­ket plats i plån­boken, enades in­vå­na­rna om som även gjorde tummen ner för kom­munens snö­röj­ning.
Det går även att läsa om en ny­ut­gi­ven bok vars för­fat­ta­re in­spi­rerades av ­Au­ro­ra Nilsson – SSK-le­gend­aren Carl Ab­ra­hams­sons hus­tru. In­nan hon träf­fade ”­Cal­le Aber” var hon gift med en af­ghansk prins men för­hål­lan­det blev inte vad hon hade tänkt sig och hon tvingades fly och hamnade till sist i Sö­der­täl­je.
– Hon stod all­tid och hejade på hem­ma­matcherna, be­rättade SSK-le­gen­daren Gös­ta ”Käppen” Karlsson.
LT:s ­ut­ri­kes­del i ap­ril 1986 följde ut­vecklingen i kriget mel­lan USA och Li­by­en. Den 29 ap­ril kun­de lä­sa­rna även ta del av den första ny­heten om kärnkraftsolyckan i Tjer­no­byl, Ukrai­na.

Blickarna mot Järna – ville bryta sig loss

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 25 ÅR SEDAN ⌊

Järna) Rösta. En folk­om­röstning skulle hållas i sam­band med riks­dags­valet om Jär­na skulle bli egen kom­mun. Ar­kiv­foto: Bengt Dahl­stedt
Rösta. En folk­om­röstning skulle hållas i sam­band med riks­dags­valet om Jär­na skulle bli egen kom­mun. Ar­kiv­foto: Bengt Dahl­stedt
Det dansades på isen, bi­lister fick fel­ak­tiga böter och Jär­na ville bli egen.
Åter­blickar. I bör­jan av ap­ril 1991 hade flera män­ni­skor blivit lurade på pengar för att hyra stu­gor i Sälen som inte fanns.
– Jag ville inte luras. Jag ville bara göra en mark­nads­un­der­sök­ning av in­tres­set för stu­gor i Sälen, för­svarade sig den åtalade.
I Sca­nia­rin­ken var sä­songen över för SSK och rinken hade un­der påsken för­vandlats till en dans­ba­na.
I LT den 3 ap­ril kun­de man läsa om hur det gick med ar­be­tet på motorvägsbron som skulle re­no­veras och i Taxinge, där flygplatsplan­erna ef­fek­tivt för­hindrats, pro­te­sterade man mot en gas­led­ning och tåg­ba­na.
Den 5 ap­ril skriver LT att flera in­vå­na­rna i Sö­der­täl­je fel­ak­tigt fått p-böter. Kom­munen hade näm­li­gen inte ställt om alla au­to­mater till som­mar­tid.
Curt Berg­gren har en krönika om te­le­fon­ka­ta­loger – hans 650:e kå­se­ri i LT (Läs en av Curts krönikor).
An­tro­po­soferna i Jär­na hade stora planer på gång. I ut­gå­van den 8 ap­ril fick man veta att de ville bygga ett ho­tell vid E4. Sö­der­täl­je kom­mun var där­emot inte så ro­ad av planerna. I Jär­na de­bat­terades det även om att in­vå­na­rna där ville bryta sig loss till­sam­mans med Hölö/Mörkö och Vår­dinge och bli egen kom­mun.
För att få klar­het i frå­gan skulle det un­der hösten röstas om saken. Det får man veta i ut­gå­van den 9 ap­ril där det även av­slöjas att ping­is­­lands­laget med Jan-Ove Waldner i spetsen tränade i Täl­je­hal­len in­för VM.

SBBK-herrarna försvarade SM-guldet

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 25 ÅR SEDAN ⌊

Mäs­ta­re. Bill Ma­ga­ri­ty, Peter Mell­ström och Rich Strong höjer se­ger­buck­lan ef­ter SM-fi­nalen 1991. Ar­kiv­foto: Ing­emar Björ­ling
Mäs­ta­re. Bill Ma­ga­ri­ty, Peter Mell­ström och Rich Strong höjer se­ger­buck­lan ef­ter SM-fi­nalen 1991. Ar­kiv­foto: Ing­emar Björ­ling
Åter­blick. I LT den 2 ap­ril 1991 går det att läsa att Ar­vi­kas damer be­segrade SBBK:s även i den tredje SM-fi­nalen och ti­tu­lerade sig där­med åter­i­gen som SM-mäs­ta­re. Bätt­re gick det för SBBK:s herrar som hade skaffat sig ett bra läge in­för den tredje SM-fi­nalen mot Al­vik. SBBK ledde då fi­nalen med 2–0.
I ut­gå­van den 5 ap­ril går det att läsa att SBBK be­segrade Al­vik även i den tredje SM-fi­nalen och där­med hade man för­svarat SM-guldet samt blivit mäs­ta­re fyra gånger de senaste fem åren. Matchen be­skrivs varit myc­ket jämn där straff­kasten kom att bli av­gö­ran­de. SBBK fö­rde näm­li­gen spelet och var i ledning hela matchen. Al­vik tvingades därför spela hårt och drog då på sig många fouls.

När slut­­sig­nalen ljöd skrek spe­la­r­na ut sin gläd­je. Fans och fo­to­grafer stormade planen och när ce­re­mo­nin var över läm­nade spe­la­rna Täl­je­hal­len och fort­satte festen i Syd­poo­len.

Bildspel:

I fel lag? Nej, så var det inte. Kicki Johansson, en av de största inom svensk basket, lämnade SBBK 1987 för spel med Arvika där hon hade stor del i Arvikas dominans under första halvan av 1990-talet. 1991 besegrade man SBBK:s damer i finalen. Arkivfoto: Roland Thunholm
Samtidigt pågick en kamp mellan SBBK:s herrar och Alvik. I det andra mötet fick man dock vänta på striden då SBBK:s Jens Tillman var i farten under uppvärmningen dunkade plexiglaset i miljoner bitar. Det tog 40 minuter att byta glas och SBBK fick värma upp i omklädningsrummet. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
Samtidigt pågick en kamp mellan SBBK:s och Alviks herrar. I det andra mötet fick man dock vänta på striden då SBBK:s Jens Tillman var i farten under uppvärmningen dunkade plexiglaset i miljoner bitar. Det tog 40 minuter att byta glas och SBBK fick värma upp i omklädningsrummet. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
Det slutade ändå i SBBK-jubel. Södertälje vann matchen med 70-68 och öppnat för ett fint läge att bli mästare för fjärde gången på fem år. På bilden ses Peter Borg och Reda Bentebra. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
Det slutade ändå i SBBK-jubel. Södertälje vann matchen med 70-68 och öppnat för ett fint läge att bli mästare för fjärde gången på fem år. På bilden ses Peter Borg och Reda Bentebra. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
I fel lag - del 2? Tredje matchen blev en ännu jämn tillställning men Alvik med SBBK-bekanta Per Stümer, längst till vänster, fick kämpa i underläge hela matchen och kom aldrig ikapp SBBK som vann med 95-84 och försvarade guldet. Per Stümer hade tidigare vunnit SM med SBBK två gånger. Fick i stället trösta sig med silvermedalj denna gång. Arkivfoto: Ingemar Björling
I fel lag – del 2? Tredje matchen blev en ännu jämn tillställning men Alvik med SBBK-bekanta Per Stümer, längst till vänster, fick kämpa i underläge hela matchen och kom aldrig ikapp SBBK som vann med 95-84 och försvarade guldet. Per Stümer hade tidigare vunnit SM med SBBK två gånger. Han fick i stället trösta sig med silvermedalj denna gång. Arkivfoto: Ingemar Björling
Efter att ha firat guldet i Täljehallen fortsatte festen i Sydpoolen. Här ses Peter Mellström, Mats Apell och Rich Strong. Arkivfoto: Staffan Löwstedt
Efter att ha firat guldet i Täljehallen fortsatte festen i Sydpoolen. Här ses Peter Mellström, Mats Apell och Rich Strong. Arkivfoto: Staffan Löwstedt
Reda Bentebra, Jens Tillman och SM-bucklan var trion som stannade längst i vattnet på SBBK:s guldfest. Arkivfoto: Staffan Björling
Reda Bentebra, Jens Tillman och SM-bucklan var trion som stannade längst i vattnet på SBBK:s guldfest. Arkivfoto: Staffan Löwstedt
Alla mästarna på bild. Arkivfoto: Roland Thunholm
Alla mästarna på bild. Arkivfoto: Roland Thunholm

Läs mer: SBBK-herrarnas första SM-tecken
SMMK-damernas gyllene era
Läs mer: SBBK-damernas gyllene era
SBBK-herrarnas andra SM-guld
Läs mer: SBBK-herrarnas andra SM-guld

 

Kanotsafari på bajsvatten i kloaken

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Inte så farligt. Trots att avföring, dambindor och kondomer gled förbi lyckades de hålla masken. Arkivfoto: Thomas Brandt
Inte så farligt. Trots att avföring, dambindor och kondomer gled förbi lyckades de hålla masken. Arkivfoto: Thomas Brandt

Återblick.
Det finns säkerligen få som skulle bege sig ner i kloaken och åka på bajsvatten från 160 000 människ­or. Men LT:s report­er Björn Öijer och fotograf Thomas Brandt kläckte idén i jakt på intressanta reportage. För visst väcker det undran var det du spolar ner i toaletten tar i vägen?
I detta stora reportaget, publicerat i LT den 30 mars 1983 beger sig journalisterna tillsammans med två anställa på Himmerfjärdens reningsverk ner i kloaken vid Bergvik där dassvatten från Nykvarn och Enhörna kom forsande. De fick dock gå en bit in i tunneln innan de kunde sjösätta jollarna.
Tunneln som sprängdes i början av 1970-talet tog 7,5 timme att färdas i till gängets mål: Himmerfjärdsverket vid Skansundet.
Under sin färd dit fantiserade de om kanonsafari – ”resan du aldrig glömmer” – och bevittnade mängd­er med injektionssprutor, bäbisnappar och liv i form av växter som frodades i en för människan osund miljö.

"Mats Waltin är i en klass för sig"

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Po­lare. Mats Wal­tin, här tillsammans med An­ders El­de­brink in­för An­ders första landslagsmatch 1981. Ar­kiv­foto: Kjell Gus­tavs­son
Po­lare. Mats Wal­tin, här tillsammans med An­ders El­de­brink in­för An­ders första landslagsmatch 1981. Ar­kiv­foto: Kjell Gus­tavs­son
SSK hade tagit sig till­ba­ka till hoc­keyns fin­rum och sä­songen var över. Blickarna rik­tades där­för mot ti­digare SSK-spe­la­re.

Åter­blickar.
I LT:s del 2, den 24 mars 1983, får vi veta att Mats Wal­tin hade ­chans­en att få sitt första ­SM-teck­en. Den er­fa­rne li­ra­ren var i SM-fi­nal med Djur­går­den.
Glenn Johansson, som ti­digare spelat till­sam­man med Wal­tin i både SSK och Djur­går­den skulle bänka sig fram­för tv:n och hålla tummarna för Wal­tin.
– Wal­tin är otro­lig. Hans skrid­sko­åk­ning och rör­lig­het är i en klass för sig. Hans spel­sin­ne är enormt. I ­var­je fi­nal­match har han do­miner­at spelet, be­römde Glenn som hoppades på att själv få upp­leva en SM-fi­nal, som ak­tör, inom två tre år.
I en helt an­nan sport, fri­id­rotts­grenen spjut, pre­sen­terades ett nytt jät­te­löf­te.
Han var 18 år, vunnit skol-SM, tagit sil­ver vid JSM och hade kastat läng­re än vad mäs­ta­ren Kenth El­de­brink gjort vid sam­ma ål­der.
– Sep­po Kiviniemi ­tränar bätt­re än vad jag gjorde i sam­ma ål­der. Jag gjorde en mas­sa missar och fick inte så bra kva­li­tet i tr­äningen som Sep­po har, an­såg Kenth.Vid den­na tid­punkt för 33 år se­dan lade även SSK:s B-ju­ni­orer och 67:or ”Mini-Jets” be­slag på gulden i SM.
Ökände brotts­lingen Lars-Inge Svartenbrandt för­sökte rymma från Hall och an­tro­po­soferna och Sö­der­täl­je kom­mun kom inte över­ens om Nibb­le­sko­lan.
I tings­rätten var tre män åtalade för flera bank­rån och ”Karossan” på Sö­der­täl­je Södra eld­härjades.

Hon överlevde nazisternas fångläger

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 28 ÅR SEDAN ⌊

Fann styrka. ”Jag fick inte vara rädd. Jag slog ifrån mig för att kun­na över­leva”, sa Ma­ri­an­ne Beck.Ar­kiv­foto: Roland Thun­holm
Fann styrka. ”Jag fick inte vara rädd. Jag slog ifrån mig för att kun­na över­leva”, sa Ma­ri­an­ne Beck. Ar­kiv­foto: Roland Thun­holm

Återblick.
I LT:s utgåva den 14 mars 1988 kan man ta del av 87-årige Marianne Becks berättelse om när hon överlevde nazisternas illgärningar. Marianne Beck bodde sedan 1948 i Södertälje i en liten etta på Kottstigen med utsikt över kanalen.
Men innan hon kom till tryggheten i Södertälje hade hon flyttats runt bland flera av tyskarnas fångläger.
Hon föddes i Pilsen i Tjeckien men bodde större delen av sin barndom i Prag.
I februari 1942 hamnade hon i sitt första fångläger – Theresienstadt. Där arbetade hon som städare och dottern, Doris, i Gestapos trädgårdsodlingar.
– Vi hade ingen aning om förintelselägren. Vi trodde att de yngre, som transport­erades bort, kom till arbetsläger och de äldre till ålderdomshem, berättade hon.
I maj 1944 flyttades de till Auschwitz och lyckades överleva genom att frivilligt acceptera tvångsarbete. Året efter flyttades de till Bergen-Belsen där de två veckor efter ankomst befriades.