Herrgården reste sig på nytt ur askan

⌉ NYKVARN ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Snabbt be­slut. Ny­kvarns herr­gård bygg­des upp igen med sam­ma mått och ut­se­en­de.Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Snabbt be­slut. Ny­kvarns herr­gård bygg­des upp igen med sam­ma mått och ut­se­en­de.Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Återblick. I LT-utgåva 16 november 1982 gick det att läsa om att man tagit ­beslutet att bygga upp herrgården på samma plats. Allt enligt samma bredd, längd och höjd som den nedbrunna.
Samma arkitekt som ­ritade renoveringen, Anders Berglund från Värnamo, hade ritat det nya förslaget.
– Vi har valt mellan tre olika varianter. Nu har vi preliminärt bestämt oss för den som mest liknar den gamla herrgården till det yttre, sa Bengt Gridlund, ordförande i byggnadskommittén.
Herrgården beräknades kosta mellan tre och fyra miljoner kronor. Ännu ­visste man inte hur bygget ­skulle finansieras men de mesta skulle betalas genom försäkringar som både kyrkan och byggföretaget tecknade före herrgården brann ner.
Fyra månader senare var grundplattan och de ­bärande väggarna på plats. Fram mot hösten 1983 var planen att herrgården skulle stå färdig och redo för invigning.

Värdefullt kulturarv försvann i lågorna

⌉ NYKVARN ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Över­tänd bygg­nad. Ny­kvarns herr­gård drab­ba­des av en brand 1982 och gick inte att räd­da. Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Över­tänd bygg­nad. Ny­kvarns herr­gård drab­ba­des av en brand 1982 och gick inte att räd­da. Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Strax efter åtta på ­kvällen slog de första lågorna ut genom fönstret. Några minuter senare var det över. Nykvarns herrgård var helt övertänd.
Återblick. Nykvarns herrgård, med anor från 1600-talet, brann den 30 september 1982 ner. I LT:s utgåvor de följande dagarna kan man läsa om den tragiska händelsen.
Ett år tidigare hade ­kyrkan köpt herrgården och var i full färd med att renovera den slitna byggnaden. Men omkring 40 minuter efter att den sista byggnadsarbet­aren lämnat arbetsplatsen denna dag startade branden. Exakt hur gick vid tidpunkten inte att svara på.
Branden spred sig snabbt och trots att Nykvarns borgarbrandkår var på plats endast ett par minuter efter larmet gick byggnaden inte att rädda.
– Det är en katastrof för bygden och kyrkan, sa kyrko­herden Bo Lärnered.
Han och en mängd andra Nykvarnsbor hade samlats på platsen och ­bevittnade förödelsen när kyrkans bliv­ande församlingshem brann ner till grunden.
Dagen efter strömmade flera människor till ­platsen. En del kunde inte hålla tårarna tillbaka. En av dem, Lisa Fredlund, sa:
– Vi gamla hade hoppats på att få uppleva den dagen då herrgården skulle bli församlingshem.
Bo Lärnered, som hade suttit i krismöte med kyrkorådet, gav hopp.
– Vi ska klara av att bygga upp herrgården på nytt. Det kanske tar lite tid, men en ny byggnad ska vi ha.

Martin Dahlin sköt Sverige till VM

⌉ INRIKES & SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 22 ÅR SEDAN ⌊

BOLLTROLLARE. Martin Dahlin gjorde två mål när Sverige besegrade Finland i kvalet till VM 1994. Arkivfoto: Thomas Brandt
BOLLTROLLARE. Martin Dahlin gjorde två mål när Sverige besegrade Finland i kvalet till VM 1994. Arkivfoto: Thomas Brandt

Åter­blick. Den 14 ok­to­ber 1993 top­pa­de LT-spor­ten med att Sverige var kla­ra för VM i USA. Sverige hade be­seg­rat Fin­land med 3–2 och det var Martin Dah­lin som var hjäl­ten. Han gjor­de två mål i lands­kam­pen och var i stor­form. Svenska fol­ket var eni­ga. Martin Dah­lin var Sve­ri­ges bäs­ta spe­la­re.
En an­nan spe­la­re som hade ett stort ögon­blick var Henrik Lars­son. Den 22-åri­ge de­bu­tan­ten gjor­de Sve­ri­ges 2–1 mål i mat­chen.
För As­sy­ris­ka och Syrianska var fram­tids­ut­sik­ter­na mör­ka. Syrianska hade sto­ra skul­der och det stod klart att la­get inte skul­le spe­la i di­vi­sion två den kom­man­de sä­song­en. I värs­ta fall vän­ta­de kon­kurs och om­start.
As­sy­ris­ka, som hade va­rit en ra­ket i se­rie­sy­ste­met och var nya i division ett, hade haft en tung sä­song. I ut­gå­va 18 ok­to­ber 1993 går det att läsa att la­get slu­ta­de sist i se­ri­en och ned­flytt­ning vän­ta­de för förs­ta gång­en i klub­bens hi­sto­ria.

Bussarna stannade – Chaufförerna gick ut i strejk då lönen sänktes

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 22 ÅR SEDAN ⌊

STOPP. Bussarna stannade i Södertälje när parterna inte kom överens om chaufförernas löner. Arkivfoto: Roland Thunholm
STOPP. Bussarna stannade i Södertälje när parterna inte kom överens om chaufförernas löner. Arkivfoto: Roland Thunholm

Det såg dys­tert ut med för­hand­ling­ar­na, och när par­ter­na inte kom över­ens stan­na­de bus­sar­na. Fö­rar­na hade gått ut i strejk.

Åter­blick. Den 18 ok­to­ber 1993 skri­ver LT att busstrej­ken bli­vit verk­lig­het. Chauf­fö­rer­na och Swe­bus hade inte kom­mit över­ens.
Bak­grun­den till kon­flik­ten var att Swe­bus ta­git över buss­tra­fi­ken i Sö­der­täl­je av SL. SL-fö­rar­na er­bjöds där­ef­ter ar­be­te på Swe­bus fast med myc­ket säm­re av­tal än man haft med SL. Se­mes­ter­da­gar­na sänk­tes, pen­sio­närs­ål­dern höj­des och lö­nen blev läg­re – för sam­ma jobb man ti­di­ga­re haft.
– Den här kon­flik­ten hand­lar om är so­ci­al ned­rust­ning, sa Kom­mu­nals för­hand­lings­chef An­ders Wes­tin.
Har­ri­et Lo­vén, Swe­bus för­hand­lings­le­da­re, höll inte med. Hon me­na­de att Kom­mu­nal vil­le in­fö­ra en sär­skild Stockholmslön men att det inte fun­ka­de för Swe­bus hade fö­ra­re i hela lan­det.
Ef­ter en vec­kas strejk kom par­ter­na över­ens. Då hade Swe­bus gett med sig och höjt fö­rar­nas lö­ner.
– Inte till för­ra ni­vån men en god väg på rätt rikt­ning, tyck­te An­ders Wes­tin.
Strej­ken hade be­rört många, men all­män­he­ten hade va­rit för­stå­en­de var­för fö­rar­na strej­ka­de.
Många dam­ma­de av sina cyk­lar el­ler gick till sko­lan el­ler job­bet.
And­ra, som LT:s krö­ni­kör Ro­bert Ham­mar­löf, val­de att sam­å­ka. Han kon­sta­te­ra­de att man dock bör stäm­ma träff på en an­nan plats än en buss­håll­plats. Folk kun­de tro att han var dum som stod och vän­ta­de på bus­sen.

R:et presenterade sig för hemmapubliken

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Debut. Leif R Carlsson värvades till SSK 1982 och gjorde bra ifrån sig i sin första match. Arkivfoto: Roland Thunholm
Debut. Leif R Carlsson värvades till SSK 1982 och gjorde bra ifrån sig i sin första match. Arkivfoto: Roland Thunholm

Återblickar. Den 11 ­oktober 1982 skriver LT att SSK besegrat Gävle med 8–3 i hockeyns division 1 östra.
För SSK, som var stor­favoriter till att gå upp till elitserien denna säsong, presenterade sig lagets senaste nyförvärv: Leif R Carlsson. Spelaren, som närmast kom från AIK, hade vunnit SM-guld med både AIK och Modo. Övergången blev färdig precis när övergångsfönstret stängde.
I mötet mot Gävle presenterade han sig för sin nya hemmapublik redan efter sju minuter. Då gjorde han 2–0 för SSK. I andra period­en stänkte han in pucken i mål en gång till.
En annan stor hockeyhändelse, som givetvis fick utrymme i utgåvan, var att Södermanland vunnit TV-pucken efter att besegrat Västerbotten med 3–0.
Några spelare i Södermanland hade eller ­skulle ­komma att få rötter i SSK. Bland annat Sam Lindståhl och Anders Frykbo samt Niklas­ Gällstedt – som blev vald till turneringens bästa back.

Södertälje förlorare i regeringens beslut

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Olag­ligt. Till följd av de­val­ver­ing­en 1982 höj­de ben­sin­mac­kar­na ben­sin­pri­set innan de fick det. Ar­kiv­fo­to: Leif Hol­men
Olag­ligt. Till följd av de­val­ver­ing­en 1982 höj­de ben­sin­mac­kar­na ben­sin­pri­set innan de fick det. Ar­kiv­fo­to: Leif Hol­men

Regeringen hade beslutat om rekorddevalvering. För Södertälje kommun innebar beslutet en förlust på flera miljoner kronor.

Återblick. Den 11 oktober 1982 skriver LT att S-regeringens första åtgärd i regeringsställning blev beslut om devalvering på 16 procent.
Sverige var chockat över den kraftiga sänkningen av kronans värde och lokalt uttryckte flera sin åsikt om rekorddevalveringen. Södertälje kommun som sades ha många utländska lån, bland annat för bygget av Igelstaverket, beräknades få sina skulder ökade med 40 miljoner kronor.
Lokalt var en del ­positiva till beslutet men andra, som Saab-Scania, var inte så förtjusta i beslutet även fast man ansåg att det var för tidigt att svara på hur det skulle påverka företagets export och utlandslån.
– På längre sikt kan det här gynna vår export om inte omvärldens reaktioner blir alltför våldsamma. Men det är för tidigt att uttala sig om detta, sa Alv Elshult, vice vd.
När informationen om devalveringen nådde mack­ägarna beslutade ­flera att höja literpriset på ­bensinen. Men LT ­avslöjade att höjningen var olaglig. ­Mackarna fick nämligen inte höja priset­ förrän stationens pris- och kartellnämnd, SPK, officiella­ tillämpnings­föreskrifter sänts ut, vilket ­skulle ske den 13 oktober.
– Jag tycker mackägarna ska betala tillbaka pengar till sina kunder nu när de tagit ut för mycket, sa Alf Swerlander, byrådirektör på SPK.

 

Möt Glenn — Brandman och forwardsstjärna

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 31 ÅR SEDAN ⌊

Hit­tat rätt. Glenn hade fun­nit dröm­job­bet och ett hus att pyss­la med på lan­det. Ar­kiv­fo­to: LT
Hit­tat rätt. Glenn hade fun­nit dröm­job­bet och ett hus att pyss­la med på lan­det. Ar­kiv­fo­to: LT

Återblick. Han var en 28-årig brandman som på sin fritid gärna pysslade med huset och umgicks med ­familjen. Däremellan spelade han ishockey med ­tröjnummer elva i SSK. I LT:s utgåva den 4 oktober 1984 hade LT träff­at Glenn Holger Johansson.
Sedan ett år tillbaka hade han varit brandman. Vägen dit hade varit kurvig men nu arbetade han med sitt drömjobb. Det passade honom bra, berättade han, och ungefär samtidigt som han blev brandman flyttade Glenn med frun Inger och sonen Jimmy ut på landet. Mitt under Kringel cup fick familjen Johansson även tillökning. Jeanette föddes.
Det värsta Glenn visste var att alla jämt ville prata hockey med honom. Både de han kände och inte ­kände. Överallt kom någon fram. Antingen skällde de eller gav en klapp på axeln.
– Ibland blir det för mycket av det goda, tyckte Glenn, som ville vara anonym på stan – en vanlig kille.

Stora planer på Astra och Torekällberget

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 31 ÅR SEDAN ⌊

En sväng på ber­get. Planer för To­re­käll­ber­get var på gång. Ett för­slag be­rör­de dans­ba­nan.Ar­kiv­fo­to: An­ni­ka Jons­son
En sväng på ber­get. Planer för To­re­käll­ber­get var på gång. Ett för­slag be­rör­de dans­ba­nan.Ar­kiv­fo­to: An­ni­ka Jons­son

Astra köpte mark, lärarna ville inte ge betyg och Berget skulle växa. Mycket var på gång när Södertälje mötte hösten 1984.
Återblickar. I LT:s utgåva den 4 oktober 1984 får läsar­en veta att Södertälje kommun och Astra förhandlade om priset på marken för den nya tablettfabriken i ­Gärtuna. Astra ägde omkring hälften av den mark där fabriken skulle byggas och var på god väg att komma överens med kommunen om den andra hälften.
Socialdemokraterna föreslog att Torekällberget ­skulle rustas upp för 200 000 ­kronor. Bland annat ville man att Råbygården skulle expandera och bli en storbondegård från slutet av 1800-talet. Detta innebar att dansbanan skulle ­flyttas bort, för att ge plats åt en stor grönsaksodling och en sörmländsk äppelträdgård. En ny dansbana ­skulle kanske byggas på stads­kvarterets torg senare.
Sedan en tid fanns det en nybyggd dansbana bortom svinstian, bredvid kägel­ban­an. Den planerades få ­gradänger och gärdsgårdar.
På Wasaskolan hade det varit debatt om elevernas höstbetyg. En grupp lärare tänkte inte ge betyg till eleverna på hösten med anledning till att elever antogs till gymnasiet på grundval av sina höstbetyg. Man ansåg att eleverna blev stressade och inte fick rättvisa betyg då lärarna hade för kort tid på sig att bedöma elevernas kunnande.
– Om detta genomförs handlar det om klara tjänstefel, ansåg skoldirektören Lars Wennås om lärarnas planer.

Kenth tyckte till om OS-dopningsskandal

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 27 ÅR SEDAN ⌊

Bit­ter. Kenth El­de­brink med sin fa­milj 1988. Kenth tyck­te till om Ben John­sons dop­ning i OS: ”sorg­ligt”. Ar­kiv­fo­to: LT
Bit­ter. Kenth El­de­brink med sin fa­milj 1988. Kenth tyck­te till om Ben John­sons dop­ning i OS: ”sorg­ligt”. Ar­kiv­fo­to: LT

Åter­blick. Den 27 sep­tem­ber 1988 skri­ver LT att värl­dens snab­bas­te man, Ben John­son, tes­tats po­si­tivt för dop­ning ef­ter OS-fi­na­len på 100 me­ter i Seoul, Syd­ko­rea.
I de föl­jan­de ut­gå­vor­na gick det att läsa många lo­ka­la rös­ter om dop­ning. Bland an­nat tyck­te Kenth El­de­brink, brons­me­dal­jör i spjut vid OS 1984, till om sa­ken.
– Det här med Ben John­son var en sorg­lig hi­sto­ria. Det för­stör så myc­ket med id­rot­ten, sa Kenth.
Han döm­de ing­en och an­såg att det var vik­tigt med be­vis men att det var oer­hört skräm­man­de. Som det var för stun­den var han tvek­sam till att låta hans barn syss­la med id­rott.
– Jag vill inte ut­sät­ta mina barn för ris­ken att äta me­del som se­na­re för­stör hela de­ras liv, sa han be­stämt.
Kenth, som av­slu­tat spjut­kar­ri­ä­ren, be­rät­ta­de hur det var när han täv­la­de:
– Jag blev ald­rig er­bju­den di­rekt att köpa el­ler få nå­got lik­nan­de. Mest be­ro­en­de på att alla kän­de till min in­ställ­ning i dop­nings­frå­gor.