Hus med Historia #4 – Ett hus vid gamla slussen

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Vid gamla Slussen står en byggnad som nu fyller 200 år. Foto: Peter Karlsson
Vid gamla Slussen står en byggnad som nu fyller 200 år. Foto: Peter Karlsson

Historien som den står nedskriven

Vid Mälarbron, närmare bestämt på adress Västra Mälarehamnen 2, står en liten gul byggnad. Den börjades byggas omkring år 1815 i samband med att man klubbade igenom att en sluss skulle byggas på platsen och byggnaden användes sedan som kanalkontor. Huset har med sina 200 år i nacken i dag ett väldigt högt kulturvärde och när det nu finns

Gamla kanalkontoret 1990 sedd från på Mälarbron. Arkivfoto: LT
Gamla kanalkontoret 1990 sedd från på Mälarbron. Arkivfoto: LT

planer på att bredda Södertälje kanal har kommunen yttrat sig om att huset eventuellt måste flyttas uppåt land för att bevaras.

Huset var i bruk ända fram till 1924 då den ersattes av en ny byggnad vid nya Slussen. Därefter har huset använts både som kemtvätt samt mäkleri- och expeditionskontor.

För 30 år sedan

En liten bit ifrån det Gamla kanalkontoret ståtar Mälarbron eller ”Klaffbron” som den även kallas i folkmun. Om vi blickar bakåt i LT:s lägg 30 år får vi veta att allt inte stod rätt till med bron och dess klaffar. Den då unga 15-årige brons östra klaff hade nämligen fastnat och gick inte att fälla ner.

Rolf Andersson och Olavi Lukkarinen spärrar av körbanan vid västra brofästet. En säkerhetsåtgärd om den icke skadade broklaffen behövde fällas ner under reparationsarbetet. Arkivfoto: Thomas Brandt
Rolf Andersson och Olavi Lukkarinen spärrar av körbanan vid västra brofästet. En säkerhetsåtgärd om den icke skadade broklaffen behövde fällas ner under reparationsarbetet. Arkivfoto: Thomas Brandt

LT skriver i utgåva 30 april 1985 att Mälarbron drabbats av en akut hjärtinfarkt. Felet uppstod när bromaskinisten skulle öppna bron 16.45 fredagen den 26 april. Då small det till och man kunde sedan konstatera att bromaskineriets betongfästen spruckit på en av de fyra klaffarna.

– Det stora frågan blir nu att kartlägga vad som egentligen hänt. Det kan ta två tre veckor. Innan vi vet orsaken till brottet vore det meningslöst att börja reparera, sa ingenjör Per-Olof Jansson på gatukontoret.

Ett 15-tal personer hjälptes åt under natten till lördagen att stadga fast den skadade klaffen på östra sidan – samma sida som sjukhuset ligger på.

– Det var ingen överhängande fara för att bron skulle blåsa ner. Bron är balanserad med motvikter. Men vi ville fortast möjligt säkra den.

Per-Olof Jansson trodde att själva arbetet med att reparera bron skulle ta två tre månader. Under tiden fick trafikanterna samsas på den ena brosidan.

Reparationsarbetet kom inte igång förrän i mitten av juni. Vid den tidpunkten visste man fortfarande inte vad som hänt men flera teorier låg i luften. Bland annat pratade man om att det kan ha blivit fel på någon elektriskt systemet längs bron. Arbetet med att reparera bron fortskred sedan under sommaren och den 16 augusti var arbetet färdigt och bron fungerade som den skulle igen.

Hus med Historia #3 – Ett riktigt gammalt stenhus

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Det har debatterats flitigt den senaste tiden om Orionkullen. Men det handlar inte om att den Gamla flickskolan på toppen ska rivas eller något sådant. Utan att man planerar att bygga ett hus utmed vägen nedanför som att skymma den värdefulla byggnaden.

Samtidigt finns det planer på att även uppföra ännu en till kulturbyggnad på Orionkullen. För Gamla flickskolan är inte längre en flickskola. I dag hålls utställningar och kurser i grafik i Södertäljes äldsta profana stenhus. Även en del av Södertäljes teatergrupper håller till i huset.

Läs mer om den nya byggnaden vid Orionkullen här: http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.2534095-orionkullen-ska-fa-en-ny-siluett

Gamla flickskolan på Orionkullen är i dag 238 år. Arkivfoto: Mattias Holgersson
Gamla flickskolan på Orionkullen är i dag 238 år. Arkivfoto: Mattias Holgersson

Historien som den står nedskriven

Gamla flickskolan har inte alltid varit en skola. Det blev den först 1912 och hade utbildningsverksamhet för flickor till 1968 i byggnaden. Byggnaden byggdes 1776 och skulle bli ett lasarett. När man väl slog upp portarna till tvåvåningsbyggnaden året efter så hade lasarettet åtta sängplatser. 1823 slog man igen porten till lasarettet och huset användes därefter som privatbostad, rådhusrätt och pedagogi. 1905 tog pedagoin över byggnaden helt och byggnaden blev ett par år sedan en elementarskola för flickor.

Byggnaden bredvid den gamla flickskolan, annexet, byggdes 1865 och var pedagogens fristående gymnastikhus. Från början såg byggnaderna inte lika ut men efter en renoveringar, bland annat 1918, har annexet fått mer karaktärsdrag av huvudbyggnaden.

Just nu pågår åter en renovering av fasaden. Jörgen Frändén, projektledare på Telge fastigheter, säger på Telges hemsida att färgen på byggnaderna inte just nu matchar varandra men att det kommer bli så om några år.

Barbro Bergström var elev på Gamla flickskolan. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
Barbro Bergström var elev på Gamla flickskolan. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt

För 32 år sedan

Den 25 mars 1983 skriver LT om flickskolan med anledning till att skolans sista rektor, Karin Petersson, skrivit en bok om skolan. LT träffade Barbro Bergström som gick på skolan mellan 1938 och 1945.

Till flickskolan kom man till efter fyra fem år i folkskola, berättade Barbro Bergström, som trivdes bra på skolan. Med redan i småskolan var barnen uppdelade i kön och till flickskolan fick man tentera in.

– Det fanns både positivt och negativt med enkönad skola, sa Barbro.

Det goda var att studietakten var lugn. Det onda var att man gjorde det där med pojkar märkvärdigare än det var.

– Vi träffade inte pojkar förrän i fyran (dagens åttonde klass). Då fick vi bli bjudna på skoldans. Annars såg vi dem bara i samband med idrott.

Barbro hade planer på att bli kemist men någonstans på vägen ändrade hon sig och utbildade sig till småskollärare i stället.

Halls jordbruk lades ner efter 100 år

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 29 ÅR SEDAN ⌊

Led­sen. Ber­til Ed­ström var led­sen över att Halls jord­bruk la­des ner. ”Det gjor­de nyt­ta”, an­såg han.Ar­kiv­fo­to: An­ni­ka Jons­son
Led­sen. Ber­til Ed­ström var led­sen över att Halls jord­bruk la­des ner. ”Det gjor­de nyt­ta”, an­såg han.Ar­kiv­fo­to: An­ni­ka Jons­son

Återblick. I oktober 1986 stod det 35 djur och tuggade hö på den stora ladugården vid Hall. I början av november var jordbrukets era på Hall över. I utgåvan den 4 november 1986 går det att läsa att den främsta anledningen var att Hall stängt ner den öppna avdelningen.
– Kriminalvårdsstyrelsen anser att jordbruket är för kapitalkrävande att sysselsätta intagna med. På slutet hade vi max 25 intagna, sa Roland Svensson, förman.
Det var 1876 som gården­ övergick från privatbostad till en ”förbättrings­anstalt för vanartad ungdom”. 1940 blev Hall fängelse och lite senare öppnades en avdelning för sinnessjuka­ på Håga. Många fångar arbetade­ då på jordbruket.
Bertil Edström kom till Hall 1931 och arbetat som sjukvårdare och arbets­ledare på snickeriet fram till sin pensionering 1978. Han tyckte att det var tråkigt att jordbruket lades ner.
– Det gav fångarna en meningsfull sysselsättning i livet, sa Bertil Edström.

Mölnboborna ville ha kvar sin brandkår

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 29 ÅR SEDAN ⌊

Läg­gas ner. Göte Karls­son och Sven-Erik Wig­holm var inte gla­da över Sö­der­täl­je kom­muns för­slag.Ar­kiv­fo­to: Arne Ad­ler
Läg­gas ner. Göte Karls­son och Sven-Erik Wig­holm var inte gla­da över Sö­der­täl­je kom­muns för­slag.Ar­kiv­fo­to: Arne Ad­ler

I Nykvarn skulle det byggas, i Mölnbo protesterade man och i Södertälje rustade man inför snön. Mycket var på gång i kommunen.

Återblickar. I november 1986 var den stora snackisen­ att ”Maskeradligan” stod inför rätta. I Södertälje hade rånarna dumpat vapen de använt vid olika rån.
Den 11 november får LT-läsarna veta att Alcro och Beckers sammanslagning resulterat i att ett 3 720 kvadrat­meter stort lager skulle byggas i Nykvarn. När lagret väl stod färdigt skulle Beckers flytta över sitt lager från Botkyrka till Nykvarn.
I följande dags utgåva säger Mölnboborna ifrån. Södertälje kommun hade föreslag­it att brandkåren i Mölnbo skulle läggas ner och det ­gillades inte av ortsborna som protesterade.
– Vi har fått en gedigen och värdefull utbildning av ­kommunen. Dålig besparing att kasta bort den, sa Sven-Erik Wigholm, kårchef.
Mölnbos brandkår hade sina anor från 1939. Göte Karlsson, 74 år, var med när kåren bildades. Han var kårchef från 1952 till 1971.
– Mycket har ändrats med tiden men Mölnboborna är måna om att ha brandkåren kvar. Det är helt fel att ta bort vår säkerhet, sa Göte.
På kommunen sa man att inget skulle bestämmas förrän­ efter årsskiftet då kommunfullmäktige skulle­ ha möte om den nya bud­geten.
I Södertälje stod snö­röjarna redo att rycka ut för att ploga och LT tipsade om ­olika broddar som kunde göra nytta under vintern.

Hus med Historia #2 – Ett hus som fick vänta på sin invigning

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Gamla rådhuset är Södertäljes äldsta profana byggnad. Under alla dessa år har byggnaden fungerat som rådhus och gästgiveri. Det har även funnits en ”sonnitetssal” där det bjöds på teater av kringresande teatersällskap. I dag finns det i Gamla rådhuset ett kafé och sedan 1950-talet hålls olika kulturarrangemang i huset. Man kan även gifta sig i den gula byggnaden.

Gamla rådhusets ursprungliga plats 1958.
Gamla rådhusets ursprungliga plats. Foto från 1958.

Historien som den står nedskriven

Södertälje byggde sig ett rådhus efter att man drabbades av en stor skogsbrand 1650. Men bara några årtionden senare kom ryssarna till staden – närmare bestämt år 1719 – och härjade. Ryssarna brände ner mycket av staden och byborna blev tvungna att bygga upp sin stad på nytt.

Många år stod man utan rådhus men efter att man sparat pengar ett par år lyckades man köpa en byggnad från Wiby i Björlunda för 450 kopparmynt. Huset transporterades till Södertälje och placerades på Gästgivaretomten – där dagens tingsrätt och gamla polishus står – i stället för på tomten bredvid där det förra rådhuset hade stått.

Men stadens nya rådhus visade sig vara i väldigt dåligt skick och därför bestämde man sig för att riva det och bygga upp ett nytt. Bygget tog fart 1732 och stod färdig i januari 1734. Borgmästaren var dock bortrest och därför fick invigningen vänta till 1735.

Från början var det tänkt att huset skulle vara mindre men de ursprungliga ritningarna följdes ej för huset blev med tiden alltmer långsträckt. När huset var färdigt var rådhuset mera ett herrgårdsliknande envåningshus. 1958 tillkom ytterligare ett våningsplan och vid sekelskiftet 1700—1800 fick rådhuset sin nuvarande brädfodring i ljusgul färgton.

Rådhuset flyttades till Västra kanalgatan 1962.
Rådhuset flyttades till Västra kanalgatan 1962.

Byggnaden stod på sin plats i 228 år då man under citysaneringen på 1960-talet valde att flytta rådhuset till en ”tillfällig plats” vid Västra Kanalgatan med kanalen och Orionkullen som granne.

Där stod byggnaden 20 år innan man beslutade sig för att det åter var dags för flytt och tillbaka till Stora torget, men denna gång blev placeringen på torgets östra sida.

För 33 år sedan

Flytten av gamla rådhuset 1982 påbörjades den 2 augusti. Invigningen hölls den 27 november och uppmärksammades i LT-utgåvan dagen efter. Det hölls vid invigningen både tal framfördes sång.

LT berättade även att det var fritt fram och gifta sig i gamla rådhuset igen och Tage och Vineta blev det första par att gifta sig i gamla rådhuset på platsen där huset i dag står.

– Vi har väntat ett år på att bli de första som vigdes i rådhuset, berättade Tage för LT.

Fler par väntades vigas och vigslarna skedde framför det gamla rådhusbordet från 1700-talet och inför bistra blickarna från gamla regenter, som i avmålat skick hängde runtom på vägarna. Brudparet fick efter vigseln skriva in sina namn i Rådhusets nya vigselbok, där Tage och Vineta ståtar på första bladet.

Rådhuset på plats efter flytten 1982.
Rådhuset på sin nuvarande plats ett år efter flytten 1982. Arkivfoto Thomas Brandt

Glädjeyra när Länstidningen prisades

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 26 ÅR SEDAN ⌊

Lyckliga. LT:s reportrar Karin Södergren och Ulrika Lång fick Stora journalistpriset 1989. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
Lyckliga. LT:s reportrar Karin Södergren och Ulrika Lång fick Stora journalistpriset 1989. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
Återblick. Sveriges främsta­ journalistpris, Stora journalistpriset, delades den 8 november 1989 ut till Länstidningens reportrar Karin Södergren och Ulrika Lång.
Priset brukade oftast hamna­ hos de stora dagstidningarna men denna gång hade juryns blick fastnat på LT:s artikelserie om invandring.
Serien, ”Världen i Tälje”, publicerades under våren och sommaren 1989 och var på hela 30 artiklar.
Meddelandet om priset kom på eftermiddagen av Tidningarnas Telegram­byrå på radion och det var bara LT:s chefredaktören ­Torsten Carlsson som hade sina aningar om vart det lutade.
Både Ulrika och Karin försökte tappert förklara att alla på redaktionen faktiskt hjälpte till. Men det var ­Ulrika och Karin som plan­erade alltihop och skrev många av delarna. Hela serien avslutades även med att Ulrika besökte Midyat i Turkiet.
– Det var ett lyft för serien, sa Ulrika.

Malin var frisk och revanschsugen

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 26 ÅR SEDAN ⌊

Snabbast. Malin Ewerlöf hade återhämtat sig och hade målen för kommande säsong färdiga. Arkivfoto: Arne Adler
Snabbast. Malin Ewerlöf hade återhämtat sig och hade målen för kommande säsong färdiga. Arkivfoto: Arne Adler
Den folkkäre Hasse Tellemar­ skulle lägga sig på ­operationsbordet och löparen Malin Ewerlöf återhämtat sig från sjukdom och tränade för fullt.
Återblickar. I LT-utgåva­ den 8 november 1989 går det läsa att Södertäljebon Hasse­ Tellemar, rikskändis och radiopratare, skulle bli opererad.­ Den nyligen fyllda­ 66-åringen skulle genomgå en kranskärls­operation. Men den pensionerade Hasse,­ tidigare programledare i radioprogrammet ”Ring så spelar vi” i många år, var inte orolig.
– Jag känner mig inte alls svårt sjuk. Jag är ganska pigg, försäkrade han.
Vi får även veta att Södertälje IF:s löpare Malin Ewerlöf var frisk och tränade inför den kommande säsongen. Hon hade drabbats av ett underligt virus vid SM i ­Borås och blev tvungen att bryta och uppsöka sjukhus.
– Det kändes som om lungorna var för små, sa Malin som även missade JEM.
Malin berättade att hennes­ främsta mål var att springa JVM den kommande­ säsongen och då på distansen 1 500 meter. Men före det väntade inomhus-EM, SM och Grand prix-galor.
Vid tidpunkten hade amerikanska collage och universitet upptäckt Malins begåvning. Men det var inget hon var intresserad av.
– Jag tror inte på att flytta till USA för att bli en bättre löpare. Många kommer till tränare man inte trivs med och försämras i stället för att utvecklas.
Så Västergårdsgymnasiet skulle få ha sin löpardrottning kvar.

Hus med Historia #1 – Södertäljes äldsta byggnad

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Dick Harrison, professor i historia, skriver på sin blogg att Sveriges äldsta byggnad troligen är Dalby kyrka. Den ligger nere i Skåne och sina äldsta delar är byggda runt år 1060. Det finns många av dem i Sverige – kyrkor från 1000-talets två första sekel. Även Södertälje kan stoltsera sig med en.

Södertäljes äldsta byggnad är … trumvirvel … Sankta Ragnhilds kyrka vid Stora torget!

Bild på S:a Ragnhilds kyrka 1990. Arkivfoto: LT
S:a Ragnhilds kyrkas äldsta delar är från 1100-talet. Foto från 1990. Arkivfoto: LT

Historien som den står nedskriven

Kyrkan är uppkallad efter drottningen Sankta Ragnhild, som senare skulle komma att bli Södertäljes skyddshelgon. Den gamla 1100-talskyrkan utgör i dag mittskeppet och nedre delen av tornet. Efter många om- och tillbyggnader är Sankta Ragnhilds kyrka i dag en stor, treskeppig byggnad med halvrund absid och torn.

Kyrkan har stått emot mycket genom alla århundrande. Bland annat har kyrkan klarat sig undan att brinna upp vid tre tillfällen; 1650, 1719 och 1881. 1719 skonades kyrkan när ryssarna härjade i Södertälje. Vid den senaste branden, 1881, tillkom vid reparationen ett nytt torn som byggdes på vapenhusets valv.

Mellan åren 1960–61 utfördes diverse renoveringar och kyrkans exteriör reparerades 1986–87. Altaruppsatsen och predikstolen hör till kyrkans äldre inventarier. De sattes upp 1656 respektive 1657.

Under 2014 var det åter dags för ett stort renoveringsarbete. Det gigantiska projektet skulle göra kyrkan ren och mer tillgänglig för alla. Kyrkan fick bland annat nytt golv, ramper, en handikapptoalett och väggar, hundratals föremål och inventarier rengjordes.

Renovering pågår. Arkivfoto: Paola N Andersson

Planen var att allt skulle vara färdigt vid årskiftet men allt arbete stannade upp när man fann ett okänt skelett och två gravar under golvet. I stället invigdes kyrkan på nytt i mars 2015. Läs mer på LT här:

http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.2904226-kyrkan-slar-upp-portarna-igen

För 135 år sedan

I LT-utgåva 26 januari 1981, då det var 100 år sedan den stora katastrofbranden som skadade Sankta Ragnhilds kyrka svårt, går det att läsa vad LT:s föregångare Gripen skrev om händelsen.

Klockan var tre på morgonen den 26 januari när det började att brinna på två av gårdarna som låg väster om kyrkan. Elden spred sig mycket fort och snart stod hela kvarteret i lågor. Gnistor från branden flög vida omkring och en del hamnade på kyrkotornets tjärade trätak.

Brandkåren hade ryckt ut men kunde inte göra så mycket åt själva branden utan fick i stället koncentrera sig på att hjälpa människorna ur de brinnande husen. Alla kunde räddas men 130 personer blev hemlösa.

Bild ur LT 26 januari 1981. Ursprungligen från Gripen. Illustration: Jenny Nyström
Bild ur LT 26 januari 1981. Ursprungligen från Gripen. Illustration: Jenny Nyström

Tidningen Gripen kom ut med ett extra nummer där tidningens utsände skildrade katastrofen:

I tornspirans krokanlika väfnad af bjelkar och sparrar frossade en häftig eld för hvars kufvande såg man Sancta Ragnhilds åldriga tempel krönt af härjande lågor. Det gamla Polhemsurets taflor föllo glödande till marken; den förgyllda tuppen lutade skinande i lågorna, till sitt fall.
Anblicken var utomordentligt praktfull, men hemsk. Hvad man väntade inträffade snart: det brinnande tornet störtade spridande sina bränder öfver kyrkans hela tak, i havrs bjelkar och spånor elden fick ny näring. Tjärbestruket och gammalt erbjöd det ett ypperligt material hvilket också inom oväntadt kort tid var förstört af lågorna.
Under stentaket höjde sig kyrkans stenhvälfda tak. Måtte de gamla medeltidshvalfen vara starka nog! Måtte framförallt tornkärnans hvalf kunna utan att remma bära tyngden af de stora kyrkklockorna som nu störta ned från sina brinnande fästen för att smälta!

Gripens förhoppningar om att valven skulle hålla infriades. Men mycket blev förstört. Kyrkan behövde bygga ny tornmur och tak samt ersätta orgeln, kyrkbänkarna och klockor. Men trots att kyrkan fick pengar från försäkringen  så blev man tvungen att tigga från alla håll och kanter men när inte heller det räckte fick man vända sig till kungen och be om ett lån. Kung Oscar II gav sitt tillstånd och ett år senare stod Sankta Ragnhilds kyrkas nya torn och tak färdigt.


Joel Berg, Gustaf Lindberg & Göran Gelotte diskuterar om kyrkotuppen 1987. Arkivfoto: Roland Thunholm

Läs mer om Sankta Ragnhilds kyrka i ett tidigare inlägg på nostalgibloggen: Gåtan kring mystiskt skotthål i kyrkans tupp

Bygget av Igelstaverket hade kommit igång

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 34 ÅR SEDAN ⌊

En bit kvar. Kol­schak­ten skul­le bli 60 me­ter dju­pa. För stun­d-en hade man grävt en tred­je­del. Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
En bit kvar. Kol­schak­ten skul­le bli 60 me­ter dju­pa. För stun­d-en hade man grävt en tred­je­del. Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Åter­blick. Byg­get av Igelstaverket gick som pla­ne­rat. Skor­stenen var rest och vär­me­ver­kets sex bygg­na­der tog form. Det gick att läsa i LT den 5 no­vem­ber 1981. 200 man ar­be­ta­de på byg­get som skul­le ge vär­me åt tio­tu­sen­tals hus­håll i Sö­der­täl­je, Bot­kyr­ka och Hud­dinge. Även Sca­nia skul­le vär­mas från Igelstaverket, Hud­dinge sjuk­hus li­ka­så.
– Vi över­går nu mer och mer från bygg­ske­det till monteringsskedet. Nu ar­be­tar 200 man här. Till vå­ren blir vi dub­belt så många, sa Göte Matts­son, pro­duk­tions­le­da­re.
Igelstaverket be­räk­na­des slu­ka 250 000 ton kol per år och pum­pa ut 7 000 ku­bik­me­ter het­vat­ten var­je tim­me. Av­fal­let skul­le både upp­ar­be­tas och slut­för­va­ras. Den lät­ta flyg­as­kan skul­le säl­jas och an­vän­das för till­verk­ning av bland an­nat spac­kel. Av­fal­let från rök­gas­re­ning­en skul­le kö­ras till Lerhagatippen. Un­ge­fär 2–3 000 ton kvä­ve­ox­id, sva­vel och sot be­räk­na­des ham­na i na­tu­ren varje år.

Sydhamnens nya kaj invigdes med fest

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 34 ÅR SEDAN ⌊

Ny­byggd kaj. Hans Matts­son, (S), t v gav Modo Gorthons be­fäl­ha­va­re Kjell Åberg en gåva vid in­vig­ning­en. Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Ny­byggd kaj. Hans Matts­son, (S), t v gav Modo Gorthons be­fäl­ha­va­re Kjell Åberg en gåva vid in­vig­ning­en. Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt

Den hade kos­tat 90 000 kro­nor me­tern att byg­ga och bli­vit två må­na­der för­se­nad. Men när kaj­byg­get väl var fär­digt var alla nöj­da.

Åter­blick. Den 5 no­vem­ber 1981 rap­por­te­rar LT om vad som hän­de un­der in­vig­ning­en av Syd­ham­nens 160 me­ter nya kaj. Ett pro­jekt som blev två må­na­der för­se­nat och dy­ra­re än man tänkt. To­talt kos­ta­de byg­get 15 mil­jo­ner kro­nor, un­ge­fär två mil­jo­ner mer än man bud­ge­te­rat för. Främst var det pål­ning­en och mudd­ring­en som hade bli­vit dy­ra­re.
– Var­je borr­hål kos­tar cir­ka 10 000 kro­nor, sa hamn­di­rek­tör Mi­cha­el Samsioe (till hö­ger på bilden).
Byg­get in­ne­bar att Syd­ham­nen kun­de ta emot fle­ra och även stör­re far­tyg. Ka­jen var byggd så att fle­ra
så kal­lad roll on/roll off-far­tyg kun­de an­gö­ra ham­nen och få las­ten ut­körd ge­nom fö­ren i stäl­let för bli av­las­ta­de längs si­dan – även om det al­ter­na­ti­vet ock­så var möj­ligt i den nya ham­nen.
Un­der in­vig­ning­en spe­la­de Wasa Brass jazziga låtar och vid ka­jen låg pre­mi­är­far­ty­get Modo Gor­thon och los­sa­de Opel.
In­för de drygt 150 gäs­ter­na höll kom­mu­nal­råd Hans Matt­sson, (S), tal. Han fram­höll att Sö­der­täl­je ut­veck­lats till en mo­dern in­du­stri­stad och att det där­för var vik­tigt för sta­dens när­ings­liv med en ut­byggd hamn.
– Sö­der­täl­jes roll on/roll off-sats­ning har re­dan väckt upp­märk­sam­het, berömde ge­ne­ral­di­rek­tör Kaj Jané­rus (trea från vänster på bild).