Dick Yderström bytte jobb – blev tränare

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 34 ÅR SEDAN ⌊
Många matcher. Dick Yderström kun­de inte, trots hela 18 sä­songer med SSK, läg­ga skrid­skorna på hyl­lan. Ar­kiv­foto: LT
Många matcher. Dick Yderström kun­de inte, trots hela 18 sä­songer med SSK, läg­ga skrid­skorna på hyl­lan. Ar­kiv­foto: LT

Åter­blickar. Un­der den första maj­vec­kan 1982 fick lä­sa­rna av ­Läns­tid­ning­en veta att Dick Yderström, med 18 spelade sä­songer i SSK, ­skulle sadla om och bli trä­n­a­re. Men inte i SSK utan di­vi­sion 2-klubben SPAIF.
Peter Nyström fick inte var­dagen med stu­dierna att gå ihop. Ef­ter 12 år med SBBK hade han där­för valt att lämna klubben. Nå­gon ny klubb var inte fär­dig. Möj­li­g­en skulle han ta ett sab­bats­år och prio­ri­tera sina stu­dier.
Ef­ter sex SM-guld kom SBBK-damernas stora be­lön­ing: spon­sorer hade ord­nat en jor­den­runt­re­sa. Laget skulle un­der som­maren ­spela bas­ket i Thai­land,
Tai­wan och på Ha­waii.
Fot­bolls­sä­songen hade sparkats i gång. Alla blickar var rik­tade på Gö­te­borg som spelade Eu­ro­pa­cup­fi­nal mot Ham­burg. Lo­kalt fick Bos­se Sund­qvist LT-bollen som Sö­der­täl­jes bästa spe­la­re.
Kom­man­de helgs höjd­punkt var ori­en­teringens tiomila.

Samvaro på många platser i kommunen

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 34 ÅR SEDAN ⌊
Nyinflyttade. Familjen Göransson på sitt första valborgmässofirande vid Hökmossbadet.Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
Nyinflyttade. Familjen Göransson på sitt första valborgmässofirande vid Hökmossbadet. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt

Folkmassor hade samlats. Först brann vårbrasor sedan demonstrerade man mot krig och orättvisor.

Återblickar. I LT:s utgåva den 3 maj 1982 går det att läsa om ­valborgsmässoafton och de olika demonstrationstågen som vandrat på Södertälje kommuns gator.
LT hade varit på många platser i kommunen. Från Frälsningsarméns brasa till fotbollsföreningens. Från den lantliga idyllen till den bullrande fritidsgården. Allt medan solen sjönk, månen steg, brasorna brann och fött­erna frös.
Dagen därpå hade Christina Sandberg och många andra samlats på ­Stora ­torget. Hon skulle bära Södertäljes socialdemokrat­iska kvinnoklubbs fana i tåget för 28:e året.
Flera demonstrationståg tågade därefter till Stadsparken där det skulle hållas flera tal. Längs vägen stod Södertäljebor och kunde läsa plakat som: ”Arbete åt alla”, ”Mera bagis till dagis” och ”Bort med alla vapen”.
Nyhetshändelser denna vecka var bland annat att Hasse Mattsson ville rädda Oaxens post, planen för hur Stora torget skulle se ut efter rådhusflytten var klar, HSB köpte tio hus i Fornhöjd­en och en läkare i Fruängen mördades av en Södertälje­bo. En man hade av oklart skäl huggit vilt omkring sig med kniv på en mottagning.
Sveriges mest sålda bil­modeller vid denna tidpunkt var Volvo 240 och Saab 900.
Utrikesnyheterna i samtliga utgåvor denna månad domineras av britterna och argentinarnas krig om Falklandsöarna.

När kungen och presidenten kom på besök

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 34 ÅR SEDAN ⌊
Välkomna. Många var på plats när kungen och Finlands president besökte Scania. Arkivfoto: Thomas Brandt
Välkomna. Många var på plats när kungen och Finlands president besökte Scania. Arkivfoto: Thomas Brandt

Återblick. Den 28 april 1982 fick Södertälje storfrämmande. Självaste kung Carl XVI Gustaf och Finlands president Mauno Koivisto med familj besökte Scania. Besöket gick det att läsa om i följande dags utgåva av LT.
Artikeln, som även är översatt till finska på sidan bredvid, berättar att uppståndelsen hade varit stor.
Röda mattan hade varit utrullad och både svenska och finska fotografer och reportrar hade trängts för att få de bästa bilderna. Polis, Säpoagenter och vakter hade ständigt fått bereda väg och motta bort folk för statsbesökarna och värdarna med Marcus Wallenberg och Hasse Mattsson i spetsen under rundturen.
I chassiverkstaden pratade presidenten med flera landsmän och undrade hur de trivdes.
Kungen fick frågan om han hade något gemensamt intresse med presidenten men det trodde han inte. Han avslöjade däremot att han skulle besöka norra Finland i slutet av sommaren.

Häftig brand utbröt i höghus i Geneta

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 34 ÅR SEDAN ⌊
Släckningsarbete. Brandkåren var snabbt på plats när ett höghus började brinna. Ar­kiv­foto: Kjell Gus­tavs­son
Släckningsarbete. Brandkåren var snabbt på plats när ett höghus började brinna. Ar­kiv­foto: Kjell Gus­tavs­son

Mörka och tra­giska ru­briker gick att läsa i det 80:e num­ret av LT 1982. En brand hade tvingat 56 fa­miljer att lämna sina hem.

Åter­blickar. Den 28 ap­ril 1982 gick det att läsa om brand­en som här­jade i ­Ge­ne­ta kvällen före. Det var vinds­ut­rym­met i ett hög­hus på Präst­gårds­gatan som hade börjat ­brinna och tvingat ut de boende.
Larmet till brand­sta­tionen kom kloc­kan 19.55. Tre mi­nuter senare var brand­kåren i gång med släck­nings­ar­be­tet som på­gick till mid­natt. Tack vare det väl­byggda huset kun­de man ef­ter­åt kon­sta­tera att bara vinds­vå­ningen var to­tal­för­störd. Många lä­gen­heter hade dock fått vat­ten­ska­dor.
Branden miss­tänktes vara an­lagd och en man som upp­trätt eu­fo­riskt greps på plats.
I sam­ma ut­gå­va går det att läsa att Sö­der­täl­je kun­de bli först med ett allidrottsgymnasium. Frå­gan hade väc­kts i sam­band med ut­redningen kring hur gym­na­sie­sko­lans fram­tid i Sö­der­täl­je skulle se ut. Skol­över­sty­rel­sen skulle be­handla frå­gan i maj.
En elitorientering – mitt i Sö­der­täl­je. Det var planen som ori­en­terings­klubbarna i kom­munen ar­betade med att ge­nom­fö­ra. Ar­ran­ge­manget skulle gå av sta­peln i juni och To­re­käll­ber­get vänt­ades bli täv­lings­centrum med start- och mål­plats.
Den 29 ap­ril skrev LT om att rege­ringen fått en ­an­sö­kan om att köra i gång med en båt­lin­je mel­lan Sö­der­täl­je och Vis­by samt att Sve­ri­ges ryt­tar­elit skulle tävla vid de na­tio­nella hopp­ningar vid rid­huset i Sö­der­täl­je un­der helgen.

Öppet hus lockade många till Igelsta

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Pas­sa­de på. När Igelstaverket stod fär­digt 1982 bjöd man all­män­he­ten på pep­par­ka­ka och rund­tur. Ar­kiv­fo­to: Ro­land Thun­holm
Pas­sa­de på. När Igelstaverket stod fär­digt 1982 bjöd man all­män­he­ten på pep­par­ka­ka och rund­tur. Ar­kiv­fo­to: Ro­land Thun­holm

Ef­ter pla­ner­ing och byg­gan­de stod Igelstaverket klart. Ener­gi­mi­nis­tern ströd­de lov­ord vid in­vig­ning­en. Nu var det all­män­he­tens tur att be­sö­ka vär­me­ver­ket.

Åter­blic­k. Mån­da­gen den 13 de­cem­ber 1982 skri­ver LT att Igelstaverkets öp­pet hus på lör­da­gen loc­ka­de 1 300 ny­fik­na. Be­sö­kar­na kun­de förut­om att be­vitt­na den 140 me­terhöga skor­stenen, bygg­na­der­na in­vän­digt och skopelevatorn som las­tar kol ur bå­tar­na även ta del av ver­kets hi­sto­ria och in­for­ma­tion om hur ver­ket fun­ge­ra­de. Dess­utom bjöd man på kaf­fe och pep­par­­ka­kor.
Igelstaverket hade ett par da­gar före all­män­he­ten fick gå runt på vär­me­­ver­ket haft in­vig­ning med 300 gäs­ter.
Bir­git­ta Dahl, ener­gi­­­mi­nis­ter, un­der­strök i sitt tal å re­ger­ing­ens väg­nar vil­ken pi­on­jär­in­sats Sö­der­täl­je gjort som bli­vit förs­ta kom­mun i lan­det som vå­gat sat­sa i stor ska­la på kol för sin fjärr­vär­me. Hon lo­vade även att Sö­der­täl­je skul­le få mång­mil­jon­bi­drag för ver­k­ets av­svav­lings­an­lägg­ning.
Un­der rund­vand­ring­en be­rät­ta­de hon för LT att det el­da­des myc­ket kol i hem­met när hon var li­ten. Ef­ter­som hon var älds­ta bland sys­ko­nen var det hon som ofta fick stä­da och hål­la kol­dam­met bor­ta. Hon fa­sa­de ex­tra myc­ket inför jul­­städ­ning­ar­na. Se­na­re blev det mer van­ligt med ol­je­eld­ning i stäl­let.
– Nu är ko­let till­ba­ka igen men i ett slu­tet sy­stem i ett vär­me­verk långt bort från där man bor, sa Bir­git­ta Dahl.

Herrgården reste sig på nytt ur askan

⌉ NYKVARN ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Snabbt be­slut. Ny­kvarns herr­gård bygg­des upp igen med sam­ma mått och ut­se­en­de.Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Snabbt be­slut. Ny­kvarns herr­gård bygg­des upp igen med sam­ma mått och ut­se­en­de.Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Återblick. I LT-utgåva 16 november 1982 gick det att läsa om att man tagit ­beslutet att bygga upp herrgården på samma plats. Allt enligt samma bredd, längd och höjd som den nedbrunna.
Samma arkitekt som ­ritade renoveringen, Anders Berglund från Värnamo, hade ritat det nya förslaget.
– Vi har valt mellan tre olika varianter. Nu har vi preliminärt bestämt oss för den som mest liknar den gamla herrgården till det yttre, sa Bengt Gridlund, ordförande i byggnadskommittén.
Herrgården beräknades kosta mellan tre och fyra miljoner kronor. Ännu ­visste man inte hur bygget ­skulle finansieras men de mesta skulle betalas genom försäkringar som både kyrkan och byggföretaget tecknade före herrgården brann ner.
Fyra månader senare var grundplattan och de ­bärande väggarna på plats. Fram mot hösten 1983 var planen att herrgården skulle stå färdig och redo för invigning.

Värdefullt kulturarv försvann i lågorna

⌉ NYKVARN ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Över­tänd bygg­nad. Ny­kvarns herr­gård drab­ba­des av en brand 1982 och gick inte att räd­da. Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Över­tänd bygg­nad. Ny­kvarns herr­gård drab­ba­des av en brand 1982 och gick inte att räd­da. Ar­kiv­fo­to: Tho­mas Brandt
Strax efter åtta på ­kvällen slog de första lågorna ut genom fönstret. Några minuter senare var det över. Nykvarns herrgård var helt övertänd.
Återblick. Nykvarns herrgård, med anor från 1600-talet, brann den 30 september 1982 ner. I LT:s utgåvor de följande dagarna kan man läsa om den tragiska händelsen.
Ett år tidigare hade ­kyrkan köpt herrgården och var i full färd med att renovera den slitna byggnaden. Men omkring 40 minuter efter att den sista byggnadsarbet­aren lämnat arbetsplatsen denna dag startade branden. Exakt hur gick vid tidpunkten inte att svara på.
Branden spred sig snabbt och trots att Nykvarns borgarbrandkår var på plats endast ett par minuter efter larmet gick byggnaden inte att rädda.
– Det är en katastrof för bygden och kyrkan, sa kyrko­herden Bo Lärnered.
Han och en mängd andra Nykvarnsbor hade samlats på platsen och ­bevittnade förödelsen när kyrkans bliv­ande församlingshem brann ner till grunden.
Dagen efter strömmade flera människor till ­platsen. En del kunde inte hålla tårarna tillbaka. En av dem, Lisa Fredlund, sa:
– Vi gamla hade hoppats på att få uppleva den dagen då herrgården skulle bli församlingshem.
Bo Lärnered, som hade suttit i krismöte med kyrkorådet, gav hopp.
– Vi ska klara av att bygga upp herrgården på nytt. Det kanske tar lite tid, men en ny byggnad ska vi ha.

R:et presenterade sig för hemmapubliken

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Debut. Leif R Carlsson värvades till SSK 1982 och gjorde bra ifrån sig i sin första match. Arkivfoto: Roland Thunholm
Debut. Leif R Carlsson värvades till SSK 1982 och gjorde bra ifrån sig i sin första match. Arkivfoto: Roland Thunholm

Återblickar. Den 11 ­oktober 1982 skriver LT att SSK besegrat Gävle med 8–3 i hockeyns division 1 östra.
För SSK, som var stor­favoriter till att gå upp till elitserien denna säsong, presenterade sig lagets senaste nyförvärv: Leif R Carlsson. Spelaren, som närmast kom från AIK, hade vunnit SM-guld med både AIK och Modo. Övergången blev färdig precis när övergångsfönstret stängde.
I mötet mot Gävle presenterade han sig för sin nya hemmapublik redan efter sju minuter. Då gjorde han 2–0 för SSK. I andra period­en stänkte han in pucken i mål en gång till.
En annan stor hockeyhändelse, som givetvis fick utrymme i utgåvan, var att Södermanland vunnit TV-pucken efter att besegrat Västerbotten med 3–0.
Några spelare i Södermanland hade eller ­skulle ­komma att få rötter i SSK. Bland annat Sam Lindståhl och Anders Frykbo samt Niklas­ Gällstedt – som blev vald till turneringens bästa back.

Södertälje förlorare i regeringens beslut

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 33 ÅR SEDAN ⌊

Olag­ligt. Till följd av de­val­ver­ing­en 1982 höj­de ben­sin­mac­kar­na ben­sin­pri­set innan de fick det. Ar­kiv­fo­to: Leif Hol­men
Olag­ligt. Till följd av de­val­ver­ing­en 1982 höj­de ben­sin­mac­kar­na ben­sin­pri­set innan de fick det. Ar­kiv­fo­to: Leif Hol­men

Regeringen hade beslutat om rekorddevalvering. För Södertälje kommun innebar beslutet en förlust på flera miljoner kronor.

Återblick. Den 11 oktober 1982 skriver LT att S-regeringens första åtgärd i regeringsställning blev beslut om devalvering på 16 procent.
Sverige var chockat över den kraftiga sänkningen av kronans värde och lokalt uttryckte flera sin åsikt om rekorddevalveringen. Södertälje kommun som sades ha många utländska lån, bland annat för bygget av Igelstaverket, beräknades få sina skulder ökade med 40 miljoner kronor.
Lokalt var en del ­positiva till beslutet men andra, som Saab-Scania, var inte så förtjusta i beslutet även fast man ansåg att det var för tidigt att svara på hur det skulle påverka företagets export och utlandslån.
– På längre sikt kan det här gynna vår export om inte omvärldens reaktioner blir alltför våldsamma. Men det är för tidigt att uttala sig om detta, sa Alv Elshult, vice vd.
När informationen om devalveringen nådde mack­ägarna beslutade ­flera att höja literpriset på ­bensinen. Men LT ­avslöjade att höjningen var olaglig. ­Mackarna fick nämligen inte höja priset­ förrän stationens pris- och kartellnämnd, SPK, officiella­ tillämpnings­föreskrifter sänts ut, vilket ­skulle ske den 13 oktober.
– Jag tycker mackägarna ska betala tillbaka pengar till sina kunder nu när de tagit ut för mycket, sa Alf Swerlander, byrådirektör på SPK.