Hon överlevde nazisternas fångläger

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 28 ÅR SEDAN ⌊

Fann styrka. ”Jag fick inte vara rädd. Jag slog ifrån mig för att kun­na över­leva”, sa Ma­ri­an­ne Beck.Ar­kiv­foto: Roland Thun­holm
Fann styrka. ”Jag fick inte vara rädd. Jag slog ifrån mig för att kun­na över­leva”, sa Ma­ri­an­ne Beck. Ar­kiv­foto: Roland Thun­holm

Återblick.
I LT:s utgåva den 14 mars 1988 kan man ta del av 87-årige Marianne Becks berättelse om när hon överlevde nazisternas illgärningar. Marianne Beck bodde sedan 1948 i Södertälje i en liten etta på Kottstigen med utsikt över kanalen.
Men innan hon kom till tryggheten i Södertälje hade hon flyttats runt bland flera av tyskarnas fångläger.
Hon föddes i Pilsen i Tjeckien men bodde större delen av sin barndom i Prag.
I februari 1942 hamnade hon i sitt första fångläger – Theresienstadt. Där arbetade hon som städare och dottern, Doris, i Gestapos trädgårdsodlingar.
– Vi hade ingen aning om förintelselägren. Vi trodde att de yngre, som transport­erades bort, kom till arbetsläger och de äldre till ålderdomshem, berättade hon.
I maj 1944 flyttades de till Auschwitz och lyckades överleva genom att frivilligt acceptera tvångsarbete. Året efter flyttades de till Bergen-Belsen där de två veckor efter ankomst befriades.

Strejk resulterade i mångmiljon förlust

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 28 ÅR SEDAN ⌊

In­for­merade. 40 000 verkstadsanställda strejkade för bättre avtal 1988. Ar­kiv­foto: Roland Thun­holm
In­for­merade. 40 000 verkstadsanställda strejkade för bättre avtal 1988. Ar­kiv­foto: Roland Thun­holm
För 28 år se­dan var det mesta i LT svart/vitt. Men när dagarna blev allt mer ljusare och våren var runt hörnet värmde man sina lä­sa­re med färg­glada bilder.
Åter­blickar. I ut­gå­van den 21 mars 1988 kan man skåda en färg­glad bild på tul­paner på första si­dan och i mitten. LT hade i sam­band med vårdagsjämningen be­sökt växt­huset i Ös­ter­täl­je. Där inne var det 18 grader varmt och re­dan vår!

Bland ny­heterna i ut­­gå­vorna vid den­na tid­punkt får vi veta att Sca­nia, till följd av Svenska industritjänste­mannaförbundets stora strejk i ja­nu­a­ri–feb­ru­a­ri 1988, tvingades ställa in pro­duk­tionen av 700 last­bilar. To­talt låg man ef­ter med 1 300 last­bilar och en tre­siff­rig mil­jon­för­lust väntades.

Tak­raset i Täljegymnasiets aula 1987 hade fått sin nota. En ar­bets­grupp hade be­räknat att åter­upp­bygg­naden skulle kosta 5,6 mil­joner kro­nor.

I SSK var det stor sorg. Thord Flod­qvist hade gått ur tiden, ef­ter en tids sjuk­dom, i en ål­der av 61 år.
– Han var en av vår tids all­ra största is­hoc­key­mål­vakter, mindes radio­profilen Has­se Tellemar.

Det hade klubbats att ett tek­niskt cen­ter skulle växa fram vid Västergårdgymnasiet. Det beräknades vara färdigt 1990.

FN-tjäns­te­mannen Jan Ste­ning, pre­cis hem­kom­men ef­ter att han och en kol­le­ga kid­nappades i Li­ba­non, hade er­bjudits nytt jobb i Väst­ban­ken och man fick även veta att stad­ens dyraste lä­gen­heter fanns på Väst­ra Ka­nal­ga­tan.

Kenth tyckte till om OS-dopningsskandal

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 27 ÅR SEDAN ⌊

Bit­ter. Kenth El­de­brink med sin fa­milj 1988. Kenth tyck­te till om Ben John­sons dop­ning i OS: ”sorg­ligt”. Ar­kiv­fo­to: LT
Bit­ter. Kenth El­de­brink med sin fa­milj 1988. Kenth tyck­te till om Ben John­sons dop­ning i OS: ”sorg­ligt”. Ar­kiv­fo­to: LT

Åter­blick. Den 27 sep­tem­ber 1988 skri­ver LT att värl­dens snab­bas­te man, Ben John­son, tes­tats po­si­tivt för dop­ning ef­ter OS-fi­na­len på 100 me­ter i Seoul, Syd­ko­rea.
I de föl­jan­de ut­gå­vor­na gick det att läsa många lo­ka­la rös­ter om dop­ning. Bland an­nat tyck­te Kenth El­de­brink, brons­me­dal­jör i spjut vid OS 1984, till om sa­ken.
– Det här med Ben John­son var en sorg­lig hi­sto­ria. Det för­stör så myc­ket med id­rot­ten, sa Kenth.
Han döm­de ing­en och an­såg att det var vik­tigt med be­vis men att det var oer­hört skräm­man­de. Som det var för stun­den var han tvek­sam till att låta hans barn syss­la med id­rott.
– Jag vill inte ut­sät­ta mina barn för ris­ken att äta me­del som se­na­re för­stör hela de­ras liv, sa han be­stämt.
Kenth, som av­slu­tat spjut­kar­ri­ä­ren, be­rät­ta­de hur det var när han täv­la­de:
– Jag blev ald­rig er­bju­den di­rekt att köpa el­ler få nå­got lik­nan­de. Mest be­ro­en­de på att alla kän­de till min in­ställ­ning i dop­nings­frå­gor.

När försvaret fick allt mindre i kassan

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 27 ÅR SEDAN ⌊

In­for­me­ra­de. Över­be­fäl­ha­va­re Bengt Gus­tavs­son kom till Ing 1 med tunga be­sked. Ar­kiv­fo­to: Ro­land Thun­holm
In­for­me­ra­de. Över­be­fäl­ha­va­re Bengt Gus­tavs­son kom till Ing 1 med tunga be­sked. Ar­kiv­fo­to: Ro­land Thun­holm

På Sve­ri­ges re­ge­men­ten hade det spe­ku­le­rats en tid och oron spri­dit sig allt mer. I slu­tet av sep­tem­ber 1988 blev ryk­tet allt mer sant.
Åter­blick. ”Det är vär­re för and­ra som läggs ner. Ing 1 finns ju ändå kvar”, sa Bengt Gus­tavs­son, över­be­fäl­ha­va­re, som var på plats på Svea in­gen­jörs­re­ge­men­te, Ing 1, den 30 sep­tem­ber 1988 och in­for­me­ra­de per­so­na­len och höll press­kon­fe­rens.
I för­sla­get som pre­cis släppts, även kal­lad ”för­svars­ut­red­ning 88”, fö­re­slog man för­änd­ring för tio av Sve­ri­ges 45 re­ge­­men­ten. Allt på grund av att för­sva­ret de kom­man­de fem åren skul­le få fem mil­jar­der kro­nor mind­re i kas­san.
All­ra värst skul­le det bli för sex styc­ken som fö­re­slogs läg­gas ner, me­dan de and­ra fyra skul­le flyt­tas. Ing 1 skul­le flyt­ta till Sö­der­man­lands re­ge­men­te i Strängnäs den 1 juli 1992. Sam­ti­digt skul­le FN-sko­lan flyt­ta till Tul­linge el­ler Kungs­äng­en. Flytt­ningen av Ing 1 skul­le be­rö­ra många och fle­ra var oro­li­ga. En av frå­gor­na många grun­na­de på var var­för man skul­le flyt­ta ifrån så mo­der­na lo­ka­ler. En an­nan var hur många av de an­ställ­da som skul­le få flyt­ta med till Sträng­näs. And­ra var oro­li­ga för Sve­ri­ges för­svar ef­ter re­ger­ing­ens be­slut om mind­re peng­ar till för­sva­ret.
– Vad är sjuk­för­säk­ring, barn­om­sorg och an­nan so­ci­al trygg­het värd om vi inte har den grund­läg­gan­de trygg­het att för­sva­ra vå­rat land? und­ra­de Lars-Åke Pers­son, övers­te och re­ge­ments­chef på Ing 1.

När kriget kom till Södertälje

⌉ SÖDERTÄLJE ¦  FÖR 27 ÅR SEDAN ⌊

0415_LTFEA_Forsvarsovning1988Öv­ning. En värn­plik­tig öva­de för­svar i Sö­der­täl­je 1988. Stort fo­kus låg på Sö­der­täl­jes bro­ar.
Ar­kiv­fo­to: An­ni­ka Jons­son

Åter­blick. Den 11 maj 1988 kom kri­get till Sö­der­täl­je. En ba­tal­jon ur Svea ­liv­gar­de från Kungs­äng­en kom till und­sätt­ning för Sö­der­täl­je och med stor fo­kus på för­svar av bro­ar­na. Men allt var bara en öv­ning som LT skrev om den 13 maj 1988.
– Sö­der­täl­je har bli­vit oer­hört vik­tig för oss. ­Där­för övar vi så ofta här, sa överste­löjt­nant Cla­es Holm­gren, stabs­chef i Stock­holms för­svars­om­rå­de.
Cir­ka 1 000 värn­plik­ti­ga in­gick i öv­ning­en och var ut­sprid­da från Bot­kyr­ka till Sö­der­täl­je. Bro­ar­na i Sö­der­täl­je var vid hän­del­se av krig ex­tra vik­ti­ga att försvara för att inte skä­ra av riks­dag, re­ger­ing och myn­dig­he­ter från öv­ri­ga lan­det.
För­sva­ret i Sverige hade där­emot svagt för­tro­en­de av svens­ka fol­ket vid tid­punkt­en. I en un­der­sök­ning av Opi­ni­ons­in­sti­tu­tet svar­a­de 82 pro­cent nej på ­frå­gan om Sve­ri­ges för­svar var starkt nog att ­av­skräc­ka mot ett an­fall på Sverige.

SJ:s planer gillades inte av lokförarna

⌉ SÖDERTÄLJE ¦  FÖR 27 ÅR SEDAN ⌊

0415_LTFEA_KnutSvenssonSJ1988Då­lig idé. Kurt Svensson var en av lok­fö­rar­na som var missnöjda med SJ:s pla­ner 1988.
Ar­kiv­fo­to: An­ni­ka Jons­son

Lok­fö­rar­na var oro­li­ga för SJ:s nya idé­er om att de inte skul­le få köra fjärr­tå­gen utan bara pen­deln.
– Det här är inte alls bra, sa Kurt Svens­son.

Åter­blic­kar. I LT:s ut­gå­va den 11 maj 1988 kan man läsa om en kon­flikt mel­lan SJ och lok­fö­rar­na. Se­dan års­skif­tet var pen­del­tågs­tra­fi­ken en egen en­het inom SJ och un­der vå­ren hade man pla­ne­rat för­änd­ring­ar. En av förändringarna var att lok­fö­rar­na som kör­de pen­del­tå­gen bara skul­le få göra det och inte få rat­ta fjärr­tå­g.
– Ofrånkomligt skul­le det på­ver­ka kom­pe­ten­sen i po­si­tiv rikt­ning. Man kan for­do­net och tra­fi­ken bätt­re om man bara kör pen­del­tra­fi­ken, sa Karl-Axel Hå­kans­son, chef för pen­del­tra­fi­ken.
Men fö­rar­na höll inte med:
– Det är inte alls bra för vår kår om en del bara ska köra pen­del­tåg. Pen­del­fö­ra­re får inte sam­ma sta­tus som de som kör fjärr­tå­gen, sa Kurt Svens­son, som kört tåg i 31 år och rat­ta­de båda ty­per­na lika ofta.
En an­nan fö­ra­re, Chris­ter Lund­ström, höll med kolleg­an och tyck­te inte alls man blev bätt­re fö­ra­re av att köra pen­del­tåg. Det var sna­ra­re tvärtom och mer stress med pen­deln, an­såg han.

I sam­ma ut­gå­va går det att läsa att Ast­ra ta­git be­slut­ om att läg­ga ner sin forsk­ning för att fram läke­me­del mot hiv. An­led­ning­en var att man inte nått de mål som man satt upp.
Sö­der­täl­je SK och IK Täl­je hade skri­vit av­tal om att IK Täl­je skul­le bli far­mar­lag åt SSK. Det in­ne­bar att spe­la­re kun­de växa i IK Täl­je in­nan de tog kli­vet upp i SSK.