Många vill ha staty av tennislegendaren

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 20 ÅR SEDAN ⌊
Tennis. Björn Borg vid den berömda garageporten på Torekällgatan där allt började. Den ursprungliga garageporten är dock utbytt.
Tennis. Björn Borg vid den berömda garageporten på Torekällgatan där allt började. Den ursprungliga garageporten är dock utbytt. Arkivfoto: Thomas Brandt

Under våren i år kom det förslag om att hedra tennislegendaren Björn Borg med en staty. Det är inte första gången det kommit på tal.

Återblickar. Under vecka 24 1996 kunde läsarna av LT ta del av nyheten om att Jönköpingkonstnären Rune Karlzon ville göra staty av tennislegendearen Björn Borg.
I ett brev till Södertälje kommun visade han skiss­er och bilder på en skulptur han gjort i sin ateljé som föreställde Björn Borg
i aktion med att slå en backhand med dubbelfattning.
Diskussionerna om en staty­ hade tagit fart i början av juni då flera tennislegend­arer gick ut gemensamt och tyckte att han skulle hedras med en staty.
Andra nyheter denna vecka var att ärkebiskopen
Abdulahad Shabo hade blivit­ slagen i huvudet med en batong av en maskerad man. Attacken gjordes bara tre veckor efter att ordför­anden i S:t Jacobs församling, Sabri Isa, var med om en liknade händelse. Många trodde­ överfallen hade att göra med splittringen av syrisk-ortodoxa kyrkan.
Fornhöjdens husläkarmottagning, som hotats av flytt, hade blivit räddad. Då planerna gjorts bakom ryggen­ på den berörda personalen grep facket in och stoppade planerna.
Under tre år hade Marenbron lyst med sin frånvaro.­ Som ersättare skulle en gratis­ färja för fotgängare gå över Maren denna sommar.
I sportens värld väntade­ ett cykellopp mitt i staden och en streetbasketturnering mellan flera basket­legendarer i Täljehallen.

En typisk Borg-seger (Björn Borg – Den historiska segern – Del 4 av 4)

I år fyller Björn Borg 60 år. Det var 42 år sedan killen från Södertälje tog sin första riktigt stora seger. Sin första Grand slam-titel. På LT:s nostalgiblogg kan du denna vecka läsa en artikelserie som publicerades i LT för 22 år sedan och är skriven av Johan Esk.

Artikelserien handlar om de där dagarna i Paris 1974 när Södertäljes största idrottsman genom tiderna tog klivet upp bland världsstjärnorna. I sista avsnittet är vi framme vid finalen.

Historisk bild efter Björn Borgs historiska seger. På bilden hyllas Björn och tränaren Lennart Bergelin direkt efter segern. Foto: Sven-Erik Sjöberg
Historisk bild efter Björn Borgs historiska seger. På bilden hyllas Björn och tränaren Lennart Bergelin direkt efter segern. Foto: Sven-Erik Sjöberg

Det var en typisk Borg-seger. Underläget, vändningen och till slut vinsten. Och så var Björn Borg historisk.


Text: Johan Esk
Publicerad: 20 maj 1994


Redan när Björn Borg vaknar klockan åtta förstår han att det ska bli en varm dag. Det är söndagen den 16 juni och han ska spela sitt livs första Grand slam-final. Han äter en frukost som bland annat består av ägg och bacon och tränar sedan lätt. Klockan är halvtio och Björn värmer mest upp.

– Det räckte med att spela ett set. Jag lät Björn sop banan med mig. Då trivdes han, säger Lennart Bergelin, som då var Sveriges DC-kapten och senare blev Borgs personlige tränare.

Tre timmar innan matchen börjar vilar Björn Borg på sitt hotellrum. Klockan är elva och Björn samlar sig inför sitt livs viktigaste match.

”Sedan räckte banorna inte till”

Han har inga tankar på att den segern han tar senare den dagen och många andra han tar ska ändra en hel sport. Det är han som ska göra att tennisen inte längre bara är sport för de rika. Utan en folksport. För alla.

– Björn var den förste som visade att det gick att komma från gatan och med ganska skrala förutsättningar bli bäst i världen, säger Sten Åkerström, förbundsdirektör på Svenska tennisförbundet.

1974 fanns det 76 000 licensierade tennisspelare i landet. 1982 var summan 123 000. En ökning med 47 000 spelare. Eller 62 procent om ni vill. Lägg till alla som spelade utan att tillhöra någon klubb så har ni en stor, bred tennisvåg.

– Borg hade jättestor del i det här. Det blev mycket lättare att jobba för oss på förbundet. Det märktes tydligt när man skulle träffa sponsorer.

Det byggdes massor av hallar och banor i hela landet, men det räckte ändå inte till. Från 1975 till 1985 var det kö till tennisklubbarna.

Den varma försommardagen 1974 funderar Björn Borg på betydligt mer närstående saker. Som hur han ska slå den 25-årige spanjoren Manuel Orantes i det stundande finalen.

Björn slog Orantes med 6-2, 7-5 i Rom bara några veckor tidigare, men det har ingen nytta av när matchen i Roland Garros börjar. Och den börjar inget vidare.

Manuel Orantes spelar på toppen av sin förmåga. Samtidigt är Björn Borg sliten i kroppen efter hårda och långa matcher i åttondels-, kvarts- och semifinalen. Han hinner inte fram till bollarna och hans backhand vill inte fungera.

Orantes vinner de första setet klart. Med 6-2. I det här läget tror både Björn Borg och Manuel Orantes att segern ska hete – Manuel Orantes. Men Björn vägrar ge upp.

Även om han förlorar de flesta poängen slår han många svåra crossbollar som Orantes får jobba på. Den taktiken ska han snart ha stor nytta av.

Björn Borg har greppet om andra set. Har till och med tre setbollar vid ställningen 5-4. Ändå förlorar han.

Manuel Orantes vinner med 7-6, efter 7-4 i tiebreak, och det finns inte en enda svensk i tennisgrytan som ens vågar hoppas på svensk seger. Inte Borg, inte Bergelin, ingen av alla journalister och fotbollsfans som lämnat fotbolls-VM i Västtyskland för att se finalen på plats.

Borg kämpar ändå vidare och i tredje set händer plötsligt något. Han vinner det psykologiskt viktiga första gamet och efter den framgången släpper alla krämpor. Snabbheten i benen kommer tillbaka och spelet lossnar.

Björn Borg går fram till 4-0 och Orantes ger i stort sett bort de två resterande gamen. Den tryckande värmen gör att arrangörerna vidtar en mycket ovanlig åtgärd. Efter tredje setet får spelarna en kvarts paus.

Spelarna delar omklädningsrum. När Björn Borg står i duschen och känner hur musklerna värker och känner hur trött han är märker han till sin förvåning att Manuel Orantes är ännu mer trött. Nästan spyfärdig.

Björn Borg dricker lite te och äter en hel del druvsocker. Sen går han ut och kör över spanjoren.

”Jag minns inte vad fan jag sa”

Manuel Orantes är inte ens en skugga av den spelare han var i de två inledande seten. Han har ingenting att sätta emot. Han orkar inte ens chansa utan nöter på med det malande grusspelet som Björn Borg den här dagen är helt överlägsen på.

Det blir 6-1. Sedan blir det 6-1 igen. Och saken är klar.

Det är inget jättejubel Borg bryter ut i när han blir världens bäste grusspelare och den yngste någonsin som vinner en Grand slam-turnering.

Han slänger racket i luften men kanske är det som någon slags befrielse för de svettiga, slitsamma – och segerrika – dagarna i Paris äntligen är över.

Nej, förresten.

Björn Borg har en hel del kvar att göra. Först ska han lyfta pokalen och hämta ut segerchecken. Den är på 110 000 kronor och Björn har därmed spelat ihop 480 000 kronor. Under 1974.

Mitt under segerceremonin blir Lennart Bergelin nerkallad på centercourten.

– Jag var i något slags chocktillstånd, säger Lennart Bergelin och skrattar åt minnet. De gav mig en mikrofon och jag snackade något. Men jag minns fan inte vad jag sa.

Världspressen väntar. Björn Borg berättar att det är den lyckligaste dagen i hans liv, varför han aldrig visar känslor på planen, varför han började så svagt och att han gärna skulle åka och titta på fotbolls-VM. Om han bara hade tid.

”Björn var ganska omtumlad”

Sedan går han upp på TV-kommentatorernas tak. Får låna en telefon och ringer. I andra änden svarar mamma Margareta. Hemma i Södertälje.

Först två timmar efter att matchen är klar kan segraren lämna arenan. Borg, Bergelin och Expressenjournalisten Lennart Eriksson firar sedan segern på kvällen. Det är ett stillsamt firande i en restaurang på andra etaget i Eiffeltornet.

– Vi pratade mest om dagens stora händelse. Björn var nog ganska omtumlad, minns Eriksson.

Under dagarna i Paris har han – som alltid – ätit tjocka, saftiga biffar. Nu är turneringen över och Björn kan äntligen få något annat. Det blir räkcocktail till förrätt, sjötunga till huvudrätt och en kall öl till det.

Dan efter tar han flyget till England för att spela i Nottingham en förturnering till Wimbledon.

Björn Borg åker ut redan i första omgången. Men hans tid ska komma. Även i England.

Vägen mot final (Björn Borg – Den historiska segern – Del 3 av 4)

I år fyller Björn Borg 60 år. Det var 42 år sedan killen från Södertälje tog sin första riktigt stora seger. Sin första Grand slam-titel.

På LT:s nostalgiblogg kan du denna vecka läsa en artikelserie som publicerades i LT för 22 år sedan och är skriven av Johan Esk.

Artikelserien handlar om de där dagarna i Paris 1974 när Södertäljes största idrottsman genom tiderna tog klivet upp bland världsstjärnorna.

I del tre av fyra får ni följa Borg på hans väg till finalen.

Kämpig turnering. Björn Borgs vandring mot finalen 1974 års Öppna franska mästerskap var tung. Han fick gå många hårda dueller för att nå sitt mål. Foto: Ragnhild Haarstad, Pica.
Kämpig turnering. Björn Borgs vandring mot finalen 1974 års Öppna franska mästerskap var tung. Han fick gå många hårda dueller för att nå sitt mål. Foto: Ragnhild Haarstad, Pica.

Han var sent ute. Björn Borg anlände till Paris bara några timmar innan han skulle kliva in i Öppna franska mästerskapen. Det var nära att han fick åka hem samma dag.


Text: Johan Esk
Publicerad: 19 maj 1994


När Björn Borg är ute på Arlanda undrar han vad som pågår. Tränaren Percy Rosberg följer med honom. Genom incheckningen. Och in på planet.

– Vad håller du på med? Här kan du inte vara, säger Björn.

– Det är lugnt, svarar Percy. Jag ska bara se till att allt är okej.

Men Percy sitter kvar på planet även när det rullar ut på startbanan. Det är Björn Borgs 18:e födelsedag och som överraskning ska Percy Rosberg följa med honom till Paris.

Vid den här tiden har Björn lärt sig att resa över världen. Han är lugn och avspänd där han sitter i planet och slår ihjäl tiden med att spela kort och prata med Percy Rosberg.

Och han vet att han är i bra form.

”Ska någon slå mig måste han vara bra”

– Ska någon slå mig måste han vara bra. De ska inte få något gratis, säger Björn under flygresan.

När han kommer till Paris är han rankad trea i turneringen. En turnering som saknar en del kända namn. John Newcombe, Tom Okker och flera andra stjärnor har börjat spela i piratligan WTT och är därmed avstängda från de flesta stora turneringar i Europa.

Ändå är det nära att Björn Borg blir utslagen. I första omgången. Björn möter hemmaspelaren Jean-Francois Cauiolle. En gedigen spelare. Ingen stjärna, med gedigen.

Fransmannen vinner första set med 6-4. Björn Borg tar det andra med 6-0 och alla tror att han ganska lätt ska spela hem det tredje och avgörande. Men Gauiolle kommer igen. Vid ställningen 4-4 är Björn Borg riktigt illa ute.

Fransmannen har två gamebollar. Och ett öppet läge. Men som så många gånger tidigare och senare slingrar sig Björn Borg ur greppet. Han vänder. Och han vinner.

Redan i den andra omgången är det en helt annan Björn Borg som går ut på banan. Han slår rumänen Thoma Ovici hur enkelt som helst. 6-1. 6-1.

– Då hade han kommit in i spelet på det franska gruset, berättar Percy Rosberg. Det var stor skillnad. Det var annan studs och annan löpkänsla än vad Björn var van vid hemifrån.

Under dagarna i Paris tränar Björn Borg med Leif Johansson, kompisen från Södertälje.

– Björn var fruktansvärt bra då. När vi tränade var han på bollarna även om de var utanför banan. Han var som en bollvägg. Han tog allt. Att döda bollen på grus mot Björn det var nästan helt omöjligt.

Som alla andra förundras Leif Johansson redan nu av Björn Borgs enorma tålamod.

– Jag tror att det var medfött. Han kunde gå in i en bollduell med 20-30 bollar över nätet, förlora den och sedan direkt gå in i en ny duell.

”Vi tränade servar i flera timmar”

– Det hände att vi tränade servar i flera timmar. När träningen var över kunde Björn gå till en sidobana och träna vidare. Där har du skillnaden mellan att bli bra och inte bli det.

Lennart Bergelin var på den här tiden Sveriges Davis cup-kapten. Senare blev han Björn Borgs personlige tränare. Han pratade också om Borgs stora träningskapacitet.

– Det som var fantastiskt med Björn var att han orkade träna och tävla samtidigt. Han kunde hålla på fem, sex timmar om dagen. Det är inte många som pallar det psykiskt.

Det märks än i dag, 1994, att Lennart Bergelin är besviken för att han inte fick vara med hela tiden i Paris. Han verkade ha svårt att smälta att Rosberg, och inte han själv, var med från start när Björn Borg tog sin första Grand slam-titel.

Bakgrunden är att det 1974 är många som tycker att Bergelin ägnar för mycket åt Borg. Därför kommer han inte ner förrän det är dags för semifinal.

Då är det en sliten Björn Borg han träffar. Försommarvärmen är tryckande och Björn Borg har haft en svettig och jobbig väg fram till semifinalen.

– Björn hade bett mig ta med druvsocker och jag hade nästan hela väskan full av paket. Det där åt han en hel del av för att orka under resten av veckan.

Fransmannen Jean-Loup Rouyer är inga problem i tredje omgången. Men sedan börjar det jobbiga.

I åttondelsfinalen mot Erik Van Dillen, USA, förlorar Björn Borg det första setet med 6-0. Till slut lyckas han ändå vinna efter ett tredje och avgörande set.

I kvartsfinalen är det ännu svårare. USA:s 20-årige Raúl Ramirez bjuder på oerhört hårt motstånd. Borg tar hem det första setet. Sedan kommer Ramirez igen. Med ett säkert volleyspel tar han både det andra och det tredje setet.

Men den här veckan biter ingenting på Björn Borg. Han avgör matchen genom att ta de två sista seten med 6-2, 6-3.

– Eftersom Björn Borg var en etablerad storspelare var det kanske inte så sensationellt att han vann i Paris. Men sättet han vann påvar sensationellt. Han spelade flera hårda och jämna matcher och hade en oerhört jobbig spelstil. Björn var redan sliten i kvartsfinalen.

Den som säger det är Lennart Eriksson, journalist på Expressen.

”Han var oerhört intressant”

Och under mitten av 1970-talet skrev han om en enda sak:

Björn Borg.

– Han var oerhört intressant för våra läsare. Om Borg petade sig i näsan blev det en helsida i tidningen.

– Det är svårt att säga om Borg var i extra bra form under de dagarna i Paris. Hans form bestod i att han hade världens bästa kondition.

Konditionen är en sav anledningarna till att han når finalen. Trots att Björn Borg är trött och sliten slår han sin tredje raka amerikan. I semifinalen blir det 3-1 i set Harold Salomon.

I finalen väntar spanjoren Manuel Orantes. Och det blir bara varmare och varmare.

Ut i stora världen (Björn Borg – Den historiska segern – Del 2 av 4)

I år fyller Björn Borg 60 år. Det var 42 år sedan killen från Södertälje tog sin första riktigt stora seger. Sin första Grand slam-titel.

På LT:s nostalgiblogg kan du denna vecka läsa en artikelserie som publicerades i LT för 22 år sedan och är skriven av Johan Esk.

Artikelserien handlar om de där dagarna i Paris 1974 när Södertäljes största idrottsman genom tiderna tog klivet upp bland världsstjärnorna.

I måndags publicerades del ett om hur det började för Björn Borg hemma i Södertälje. I dag fortsätter vi. Ut i tennisvärlden.


Hemma mellan segrarna. Björn vann turneringen i Rom. Åkte hem till pappa Rune och mamma Margareta och firade sin 18-åriga födelsedag. Åkte sedan till Paris och tog sin största seger någonsin. Tennisvärlden hade öppnat sig för Björn Borg. Foto: Björn Lindström
Hemma mellan segrarna. Björn vann turneringen i Rom. Åkte hem till pappa Rune och mamma Margareta och firade sin 18-åriga födelsedag. Åkte sedan till Paris och tog sin största seger någonsin. Tennisvärlden hade öppnat sig för Björn Borg. Foto: Björn Lindström

 

För vanliga ungdomar är tonåren den tid när man bryter upp från föräldrarna och upptäcker kärlek och alkohol. För Björn Borg var tonåren den tid då han upptäckte världen.

Tennisvärlden.


Text: Johan Esk
Publicerad: 18 maj 1994


Tennisförbundets tränare Percy Rosberg är inte bara den förste som säger att Björn Borg ska satsa på tennisen. Rosberg är också en av de som ligger bakom att Björn byter klubb. Han lämnar Södertälje TK och går till SALK, Bromma.

Och pendlandet mellan Södertälje och Stockholm börjar. För det mesta åker Björn själv upp med pendeltåget och pappa Rune – som senare lämnar Henrikssons klädaffär och köper Torekälls livs – kör sedan hem honom. Eller direkt till hockeyträningen.

Något år senare är Percy Rosberg med Björn Borg nere i Båstad.

”Han spelar så ful tennis”

Det är finalspel i Kalle Anka. Björn Borg spelar i fem olika klasser och springer mellan banorna.

– Journalisterna såg honom på varenda bana, berättar Percy Rosberg. Och med den tennisen. Han vevade med sin forehand, flera meter över nätet om det behövdes, och sin tvåhandsfattade backhand. De sa åt mig: ”Du måste ändra tekniken. Han spelar ju så ful tennis.”

Han säger till Björn Borg vad journalisterna sagt. Sedan säger han att det är upp till Björn och att han kan räkna med Percys stöd. Vad han än väljer för spelstil.

– Då sa Björn bara: ”Den här sortens spel gillar jag. Det här vill jag hålla på med.”

Redan då var Björn Borgs uppfattning om hur tennis ska spelas att man vinner matcher genom att inte förlora sina poäng. Man får mer poäng än vad man själv kan göra. Och det viktigaste av allt – viktigare än att spela underhållande, viktigare än att bjuda publiken på något extra – är att vinna.

Sedan går det i rasande fart för Björn Borg. 1968 vinner han skol-SM – efter att ha vunnit finalen med 6-0, 6-0! 1970 blir han den yngste finalisten någonsin i Kungens Kanna. Och året efter vinner han turneringen.

Tennisjournalisten Björn Hellberg frågade efter segern ”Tror du att du någon gång kommer att vinna Wimbledon?”

Svaret är lika kort som klart:
– Ja.

– Det var inte skrytsamt och han fnissade inte. Det var bara som ett konstaterande, säger Björn Hellberg.

Hösten 1971 – När Björn Borg bara är 15 år – tar Björn Borg också ett set av den jugoslaviska stjärnan Zeljko Franulovic och nu funderar han allvarligt på att hoppa av skolan. Så blir det också.

Björn Borg slutar nian i Blombackaskolan i april. Många har sagt att han aldrig fick något slutbetyg. Men så var det inte. Det blir femma i kristendom, slöjd och gymnastik och ett slutbetyg på 4,1.

– Jag var tveksam till att Björn Borg skulle hoppa av skolan, minns Per Albertsson, som var rektor vid Blombackaskolan 1972. Han var så ung för att göra ett sånt yrkesval.

– Jag har aldrig varit med om att någon hoppar av skolan för att satsa på idrott. Varken förr eller senare. Men så var ju Björn Borg en väldigt ovanlig idrottsman också.

När Per Albertsson träffar familjen Borg frågar han Björn vad denne ska göra om han kliver ut från huset där de sitter, blir påkörd av en bil, skadar armen och tvingas sluta spela.

Björn Borg svarar:
– Om jag inte tillhör den yttersta världseliten om något år, då ska jag sluta med tennisen.

Han behöver inte sluta. Bara några veckor senare kommer genombrottet.

Sverige ska möta Nya Zeeland i Båstad i Davis cup. Kaptenen heter Lennart Bergelin och han har tidigare träffat Björn som prisutdelare vid Kungens Kanna 1970. Nu tar han sensationellt ut det unga löftet i laget.

”Björn tävlade på träningen”

– Det är klart att det blev mycket diskussion när jag tog ut en så ung kille, säger Lennart Bergelin. Jag tvekade aldrig, men Björn själv var nog den som minst trodde att han skulle komma med.

Motståndaren i DC-debuten är Onny Parun. En spelare som tillhör de tio, femton bästa i världen. Naturligtvis är han storfavorit. Naturligtvis tar han ledningen med 2-0 i set.

Hade vi vetat vad vi vet i dag hade vi kunnat skriva att Björn Borg naturligtvis vände och vann matchen. Men på den här tiden har Björn ännu inte hunnit skämma bort oss med sina makalösa vändningar. Därför är det en skräll som hörs i hela tennisvärlden.

Lennart Bergelin följer de olika DC-spelarna ut i världen. Allra mest följer han Björn Borg. Från vissa håll får han till och med kritik för att han ägnar för mycket tid åt Borg. För lite åt andra.

Det är under de här åren Björn Borg och Lennart Bergelin lägger grunden för det samarbete som ska ge så många segrar. När Lennart Bergelin slutar som DC-kapten blir han Borgs personlige tränare. Men redan vid debuten ser han något speciellt hos Borg.

– Björn hade en sak som var beundransvärd – han tävlade på träning. Det är inte många som orkar att även se träningen som en match, säger Bergelin.

De två lär känna varandra. De lär sig veta hur den andre fungerar. Hur den andre ville ha det på träningsbanan.

– Så länge Björn var koncentrerad var det ingen idé att försöka komma med åsikter. Han ville inte att man skulle prata mellan sidbytena eller så. När jag märkte att han tappade koncentrationen, då brukade jag börja prata med honom.

Sent på hösten 1972 ser Lennart Bergelin hur Björn Borg slår hemmaspelaren Jan Leschly i finalen i Köpenhamn. Det är en match få kommer att minnas.

”Firade hemma i Södertälje”

Men det är den dagen Lennart Bergelin förstår att Björn Borg kan bli bäst. Bäst i världen. Två år senare är han det – i alla fall på grus.

Den 3 juni vinner Björn turneringen i Rom och dagen efter åker han till Paris. Enligt nyhetsbyråerna. Sanningen är att Björn Borg tar ett flyg till Sverige för att på torsdagen fira sin födelsedag hemma i Södertälje.

Samma dag som han fyller 18 år åker han till Paris. Och samma dag inleder han turneringen som ska bli hans första Grand slam-seger.

Sommaren då en ny världsstjärna föddes (Björn Borg – Den historiska segern – Del 1 av 4)

I år fyller Björn Borg 60 år. Det var 42 år sedan killen från Södertälje tog sin första riktigt stora seger. Sin första Grand slam-titel.

På LT:s nostalgiblogg kan ni denna vecka läsa en artikelserie som publicerades i LT för 22 år sedan och är skriven av Johan Esk. Artikelserien handlar om de där dagarna i Paris 1974 när Södertäljes största idrottsman genom tiderna tog klivet upp bland världsstjärnorna.

Men vi börjar i Södertälje. I juni 1956.

Lika lovande i hockey var Björn Borg också, här efter en seger 1969. Till höger Björn, sex månader gammal, med mamma Margareta. Foto (stora bilden): Kenneth Jonasson. Foto: (lilla): FLT
Lika lovande i hockey var Björn Borg också, här efter en seger 1969. Till höger Björn, sex månader gammal, med mamma Margareta. Foto (stora bilden): Kenneth Jonasson. Foto: (lilla): FLT

Onsdagen den 6 juni 1956 var solig och blåsig. 1 500 personer firade Svenska flaggans dag på IP och i Stockholm var drottning Elizabeth på statsbesök.

Det var också dagen då Björn Borg föddes.


Text: Johan Esk
Publicerad: 17 maj 1994


18 år och tio dagar senare är killen från Södertälje på väg att ta sin riktigt stora seger – Öppna franska mästerskapen.

Sommaren har kopplat greppet om Paris. Det är tryckande värme i Roland Garros tennisgryta. 9 000 åskådare på läktaren och två finalister på centercourten.

Björn Borg mot spanjoren Manuel Orantes.

”Jag tror nästan jag drömmer”

Borg vinner. Och tennisvärlden har fått en ny världsstjärna.

– Jag tror nästan att jag drömmer, säger han efter segern.

Det är ingen dröm. Det är bara ett av många ovanliga kapitel i en ovanlig berättelse om en ovanligt stor idrottsman.

Det hela började drygt 20 år tidigare. Den 6 juni – på Sveriges nationaldag – 1956 föder Margareta Borg sitt första och enda barn. Hon och hennes make Rune bestämmer sig för att döpa barnet till Björn Rune Borg.

Familjen bor på Torekällgatan. Rune jobbar på Henrikssons herrekipering och Margareta är dagmamma. Just Torekällgatan och pappa Rune är två viktiga delar i början av berättelsen om världens kanske bäste tennisspelare genom tiderna.

Rune Borg spelar bordtennis på fritiden. Björn hänger med och spelar själv sin första tävling när han är sju år. Det blir en tredjeplats i Södertälje BTK:s klubbmästerskap och Björn får sin första medalj. Någonsin.

En tid senare vinner pappa Rune Södertäljemästerskapen. Efter segern får han välja fritt från ett prisbord som bland annat innehåller ett spinnspö – och ett tennisracket. Rune tvekar. Känner på spinnspöet. Men väljer ändå tennisracket.

Med det racket ställer sig Björn och börjar träna mot den världsberömda garageväggen på Torekällgatan. Och redan här, vid garageväggen, har Björn Borg två av detaljerna som senare ska bli hans starkaste sidor i sitt spel.

Det ena är envisheten. Björn låtsas att han är Sverige och ”Sverige” får en poäng om han kan slå bollen mot väggen mer än tio gånger. Annars får USA poäng.

Det andra är tvåhandsfattade slagen. Racketen väger 360 gram. Det är ovanligt mycket även för en gammal trärack och det är en av förklaringarna till att Björn Borg får sin speciella spelstil.

För att orka slå bollen timme ut och timme in mot garaget är han helt enkelt tvungen att använda båda händerna. Senare släpper han ena handen i sina forehandslag.

Men den tvåhandsfattade backhanden tar Björn Borg med sig. Till Roland Garros, Wimbledon och andra platser jorden runt. Långt ifrån banorna där Björn Borg började spela ”på riktigt”.

– Vi hade en grupp killar som var 8-9 år, säger Hans Ilme som var Björn Borgs första tränare. Vi spelade i Badparken på sommaren och vid Bårsta IP på vintern. Sedan åkte vi runt i en lånad buss från Scania för att spela turneringar.

Redan på den tiden skiljer sig Björn Borg från andra killar i samma ålder.

– Han slog tillbaka allt. Han jobbade på precis alla bollar, minns Hans Ilme.

Men stenansiktet, det där uttryckslösa som senare skulle knäcka så många motståndare, har han inte lagt sig till med än.

– Nej, på den punkten var Björn Borg som alla andra. Han skrek, kastade tacket och grät när det gick dåligt.

”Han var en jäkel på att åka skridskor”

Förutom envisheten är det ingen som beskriver något speciellt hos den unge Björn. Han är som de flesta andra killar i Oxbacksskolan i mitten av 1960-talet. Skillnaden är att han har lite större talang än de andra. Inte bara i tennis. Utan även i fotboll och ishockey.

Björn börjar spela ishockey i SAIF. Går sedan till SSK och spelar där i tre år. De två sista åren är han center i det lag som går till final i S:t Erikscupen. SSK förlorar båda finalerna. Men för Björn går det bra.

– Det sista året fick han (Björn Borg) priset som matchens lirare i kvarten, semi och finalen, berättar Glenn Johansson som senare blev stor SSK-stjärna.

– Han var duktig i ishockey. Han var ganska lång på den tiden. Och snabb, en jäkel på att åka skridsko. Men han ville ogärna släppa ifrån sig pucken. Jag tror mycket väl att han hade blivit en stjärna om han fortsatt i ishockeyn. Med den inställningen.

Glenn Johansson tror ändå att det var ett enkelt val Björn Borg gjorde när han var 13 år. Det är då han bestämmer sig för att sluta med ishockeyn. Och satsa allt på tennisen.

Björn har lämnat Södertälje Tennisklubb och spelar numera för SALK i Bromma. Bakgrunden till klubbytet är ett återbud. I Badparken. På våren 1966.

Björn Borg har ännu inte fyllt tio år när tennisförbundets tränare Percy Rosberg kommer till Badparken. Meningen är att han ska ge det stora löftet Leif Johansson och några andra killar en lektion. En av smågrabbarna blir sjuk och en annan liten, ljus kille får chansen. Han heter Björn Borg.

– Han var den klart yngsta i gruppen. Meningen var att han bara skulle fylla ut så att det blev fullt antal, säger Percy Rosberg.

– Jag spelade mot varje kille en kvart och den kvart jag hade mot Björn Borg var klart jobbigast. Han hade så fruktansvärt snabbt fotarbete. Den där lilla lintotten sprang ifatt bollen var den än hamnade och grävde över den. Det var otroligt vilken energi han hade.

Efter träningen säger Percy Rosberg att han tycker att Björn Borg ska satsa på tennisen. Det är första gången den unga talangen får höra det.

Det är långt ifrån den sista.