Hus med Historia #10 – Hotellet som blev vårdcentral

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Byggnaden fungerade i många år som hotell och restaurang men i dag upptar en stor del av Badhotellets area av en vårdcentral.

Historien som den står nedskriven

1898 bildades ett Badhotellaktiebolag i Södertälje och man bestämde då att man skulle uppföra ett till hotell på tomten vid Järnagatan 16 för att möta efterfrågan av rum till Södertäljes gäster som sökt sig till staden för att bland annat nyttja badinrättningens olika kurer.

Redan året efter stod hotellet färdigt och då hade man utnyttjat i stort sett hela tomtet för byggnaden. Entrén var placerad i hörnet av korsningen Järnagatan/Lovisingatan och var riktigt pampig. Ungefär 50 år efter att byggnaden restes bytte hotellet namn till Hotel Bristol – det markerade att badepoken var över.

Bristol gick i konkurs. På den vita lappen på dörren står det "stängt". Arkivfoto: Thomas Brandt
Bristol gick i konkurs. På den vita lappen på dörren står det ”stängt”. Arkivfoto: Thomas Brandt

För 38 år sedan

Den 24 januari 1978 skriver LT att Bristol förklarats i konkurs. Detta efter att restaurangens nya ägare sedan 1974 hade obetalda skatter och avgifter på över 250 000 kronor plus flera obetalda leveranser och löner. Dagen efter (19 januari) att konkursen var ett faktum försökte båda direktörerna att stjäla en billast med sprit, cigaretter och mat för egen räkning från restaurangen.

Konkursförvaltaren anade dock ugglor i mossen och begav sig tillsammans med polis till restaurangen där direktörerna togs på bar gärning när de var i färd med att länsa restaurangen på det värde som fanns kvar.

När polisen kom in på hotellet försökte den ene av direktörerna att smita i väg men greps av polis på baksidan av restaurangen. De både fördes till polisstationen för förhör och släpptes senare men spritförrådet togs i beslag så gästerna under de två sista dagarna man fick ha öppet kunde inte serveras någon sprit.

Om det inte vore nog utbröt en brand i Bristols källare under sista dagen restaurangen höll öppet. Om inte brandkåren varit snabbt på plats kunde kulturarvet gått upp i rök. Branden misstänktes vara anlagd och var dessutom den andra branden i Bristols källare på kort tid.

Ett par dagar senare inkom en insändare till LT där personen (direktören) berättar en annan version av händelseförloppet. Han skrev att han kört dit varorna för att kunna ha öppet under helgen och att samtalen med polis och konkursförvaltaren gått lugnt och stilla efter att ha delgivits konkursen.

LT svarade att man fått uppgifterna av polisen och konkursförvaltaren hade bekräfta att det som skrivits i tidningen var korrekt. Två sakfel hade det dock blivit. Det fanns bara en direktör och delgivningen av konkursen försökte att lämnas på torsdagen men blev av först på fredagen.

Ganska omgående kunde LT meddela att Bristol skulle uppstå. Men då under namnet ”Restaurang” och inte ”Hotell” då hotelldelen på andra och tredje våningen i många år bara använt sporadiskt. Den nya ägaren meddelade på våren om sina planer.

”Södertäljeinvånarna skall få tillbaka atmosfären från det gamla badhushotellet. Efter renoveringen skall mycket av sekelskiftesstilen finnas med i inredningen, maten skall vara vällagad och god och musiken skall vara så dämpad att man skall kunna använda vanlig samtalston vid borden.” sa den nya ägaren.

Men Nya Bristol blev inte långvarig. Redan efter ett verksamhetsår bombades lokalen igen på nytt. LT_Redaktion018-1-350Detta efter att ansvariga dragit på sig skulder på 1,7 miljoner kronor. Dessutom misstänktes ett flertal brott som bedrägerier.

Men turerna kring en restaurang i pampiga badhotellet slutade inte där. Åtta månader senare slog man upp portarna för en ny restaurang igen. Denna gång under namnet Jacob Oscar. Dessutom planerade man, bland annat Skolförvaltningen, att göra om hotelldelen till kontor.

Hus med Historia #9 – Ett hotell som fick en tillbyggnad

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Pampigt bygge. Stadshuset sedd från Stadsparken.
Pampigt bygge. Stadshotellet sedd med sin charmiga trädgårdsentré från Stadsparken.

Stadshotellet är ett imponerande bygge och Södertäljes besökare som kommer med tåg och buss behöver inte gå långt för att checka in. Efter ett par ombyggnader är byggnaden dock inte sig helt lik som den var i unga dar.

Historien som den står nedskriven

Stadshotellet restes efter att stadsfullmäktige väckte frågan om ett hotell 1873 för att möta den stora efterfrågan av rum under Södertäljes storhetstid som badort. Dess adress Järnagatan 9 var inte skriven i sten. Man diskuterade även att resa hotellet i hörnet av Järnagatan/Badhusgatan och Storgatan/Ragnhildsgatan. Båda förslagen förkastades dock och man bestämde sig i stället för att bygga hotellet vid tågstationen.

Stadshotellet på 1940-talet.

Arkitekt Ernst Haegglund, som ritat Holmergska villan och Storgatan 3, fick äran att skissa på hur hotellet skulle ses ut. 1888 invigdes Stadshotellet, som kallades Nya Strandhotellet först, och stod sig ända fram till 1940 utan att några större renoveringar gjordes. Då byggde man bland annat om i huvudentrén.

1958 kläddes huset i aluminiumplattor och som inte stod emot alla år av kontaminering, utan fasaden blev allt mer gråaktig med åren. Dessa aluminiumplattor tog man bort på 1980-talet och arbetet fokuserades då på att återställa husets fasad till hur den ursprungligen såg ut.

Mittenpartiets fasad gick däremot inte att återställa helt och även om många tyckte att det var trevligt att åter se bland annat konsten som varit dold av plåt i så många år ansåg man att hotellet var som finast efter renoveringarna på 1940-talet.

Stadshotellet efter renoveringar 1958.
Stadshotellet efter renoveringar 1958.

För 32 år sedan

Den 23 augusti 1984 skriver LT att det var dags för den röda mattan att rullas ut. Det var Stadshotellet, som fått sig en tillbyggnad längs Saltsjövägen, som skulle inviga sina nya lokaler och inte nog med det – de trista och smutsiga eternitplattorna från 1950-talet som bland annat dolt Hugo Borgströms konst från 1942 och som bland annat föreställde prickskytten som träffade kyrkotuppen 1719, kringelgummor, kanalbygget, galgbacken och industriarbetare – hade plockats bort och fasaden hade fått sig en ljus och vacker puts som påminde om hotellets originalbyggnad från badepoken.

Diskussion om en tillbyggnad tog fart 1978. Stadshotellets ägare Peter Nordgård sökte då tillstånd för att resa ett konferenshotell intill Stadshotellet. Det nya huset skulle bli elva våningar högt och ha 240 rum.

Men stadsarkitekterna sa nej. Dels skulle det störa stadsbilden och dels skulle det bli rörigt i trafiksynpunkt. Kommunen kom i stället med ett förslag om att bygga ett helt nytt hotell vid Nygatan vid Oxbacksskolan. Man menade att Nygatan var livlös och dessutom planerade kommunen att bygga en parkeringsgarage på Oxbackstomten vilket skulle lösa trafikproblemet. Men hotellet ville helst bygga på sin tomt. Frågan bordlades.

1982 väcktes frågan igen och denna gång nöjde sig Stadshotellet med en tillbyggnad som skulle ha 90 rum, konferenslokaler, simbassäng, med mera. Kommunen gav med sig och man satte omgående spaden i marken och 1984 stod sig bygget färdigt.

Stadshotellets (Quality Park Hotel) tillbyggnad och entré. Foto: Peter Karlsson
Stadshotellets (Quality Hotel Park) tillbyggnad och entré i dag. Foto: Peter Karlsson

 

Hus med Historia #8 – Skolan som fortfarande är en skola

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Södra Oxbacksskolan närmast i bild. Den norra byggdes däremot först. Arkivfoto: Mattias Holgersson
Södra Oxbacksskolan närmast i bild. Den norra byggdes däremot först. Arkivfoto: Mattias Holgersson

Oxbacksskolan är Södertäljes näst äldsta skola men till skillnad från Torekällskolan är Oxbacksskolan fortfarande en grundskola.

Historien som den står nedskriven

Södertälje hade cirka 4 200 invånare i slutet av 1800-talet och staden fortsatte att växa snabbt. Torekällskolan och gamla lasarettets lokaler på Orionkullen räckte inte till att täcka upp för undervisningen av alla barnen. Därför byggde man en till skolbyggnad, denna gång på Oxbacken, som invigdes 1886. Ungefär tio år senare byggdes ytterligare ett hus som togs i bruk 1898. Utvändigt har inte skolbyggnaderna förändrats under alla åren men invändes har man moderniserat lokalerna ett antal gånger. Bland annat en stor sådan mellan 1992 och 1994.

Skolan har däremot inte undgått diskussioner om att rivas eller att flytta skolverksamheten. I Bilderboken-text från 1976 går det att läsa att man på 1930-talet hade planer på att riva skolan och bygga en större.

Så sent som 2013 gjorde Södertäljes stadsdirektör Martin Andreaes ett utspel om ett förslag att tömma skolan och bygga bostäder vid byggnaderna. Skolans verksamheter skulle i stället förläggas i Campus Telges gamla lokaler och samtidigt skulle man slippa renovera och bygga ut skolbyggnaderna. Dagen efter hade LT fått tag på Martin Andreae som tog tillbaka sitt utspel.

För 28 år sedan

Den 8 september 1986 skriver LT om hur firandet av Oxbacksskolans 100 års-firande gick till.

Födelsedagsbarnet Norra Oxbacksskolan, där komvux höll till, firades lördagen den 6 september med att alla som deltog iklätt sig i tidsenliga kläder som de sytt själv.

Arkivfoto: Olof Näslund

Biträdande skoldirektör Kjell Alvenholt var iklädd som prosten Linder, protokollförare i skolrådet, och sa likt denna gjorde när den invigdes:

– Vi har fått en skola som Södertälje behöver och jag tror att den kommer att stå här minst 100 år!

Förmiddagen gick åt att både komvux och låg- och mellanstadieeleverna deltog i lektioner likt sättet man gjorde 100 år tidigare. Stadsantikvarie Göran Gelotte höll sedan tal om hur barnen kom till skolan och Gunhild Karlsteen, som gjort en universitetsuppsats om skolans tillkomst, höll i en historielektion.

– Det är roligt att man bevarar den här gamla skolan, tyckte Gunhild Karlsteen.

På skolområdet cirkulerade även något urtypisk delikatess från Södertälje. Kringelgummor – och gubbar – gick nämligen runt och sålde kringlor till besökarna som även kunde se en utställning som många Södertäljebor bidragit med bilder till.

Hus med Historia #7 – Landshövdingens donation bäddade för skolbygge

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Skolbyggnad som undgick att rivas. Foto: Peter Karlsson
Torekällskolan står vid korsningen av Torekällgatan och Nygatan. Foto: Peter Karlsson

Torekällskolan är Södertäljes äldsta skolbyggnad som fortfarande är i bruk. Man har dock inte grundskoleundervisningen i byggnaden längre.

Historien som den står nedskriven

När Södertälje växte sig allt större på 1800-talet blev det efterfråga om flera lokaler där barnen kunde undervisas. Efter att staden fått en donation av landshövdning Lowisin kunde man uppföra en helt ny skolbyggnad. Skolan stod färdig 1869 men var då bara två våningar hög. Efter tio år bestämde man sig för att bygga ytterligare en våning för att få plats med alla barn som stadigt ökade. På slutet av 1920-talet tillkom två tillbyggnader.

För 32 år sedan

Det 16 september 1983 skriver LT att politikerna diskuterade att riva Torekällskolan för att bygga ett parkeringsgarage. Detta för att det skulle bli billigare än att bygga ett nytt garage vid Oxbacksskolan och dessutom var platsen mer attraktiv då den var närmare stadens centrum.

— Det är väl främst tjänstemännen på gatukontoret som tryckt på det här förslaget. Personligen sätter jag Oxbacken-förslaget före, sa Lennart Svensson (S) i ledningsgruppen.

En av anledningarna till att man ville ha fler parkeringsplatser i staden var för att man inte kunde göra något annat i centrum före man löst parkeringsfrågan. Bland förslagen man diskuterade var att göra något spännande vid kanalen och Maren. Möjligen nedanför Orionkullen där ett antal P-platser då skulle försvinna.

För 112 år sedan

Ett bild från 1903 på en flickklass på Torekällskolan:

 

Hus med Historia #6 – Stans äldsta bostadshus

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Ett hus som överlevt i många år. Foto: Peter Karlsson
Ett hus som överlevt i många år. Foto: Peter Karlsson

Där Södertäljes Gågata tar slut tar Järnagatan vid. Utmed denna väg kan man skåda flera gamla pampiga byggnader. Äldst av dem alla är flerfamiljshuset på Järnagatan 8.

Historien som den står nedskriven

Byggnaden ritades av en byggherre D J Ekenberg och stod färdig 1864 och är därmed ett av Södertäljes äldsta stenhus. Från början hade huset tre våningar men när gatan sänktes under 1907 bäddade det för att göra om källarplanet till butiker. Den rosa färgen fick huset vid en fasadrenovering på 1960-talet. Från början var huset ljusgrått.

För 36 år sedan

Mitt emot flerfamiljshuset på Järnagatan 8 låg för 36 år sedan Glassbaren. En populär plats som det dock stormade mycket kring i slutet av 1970-talet. LT skriver i utgåva 9 augusti 1979 att ägaren Ewa Lundgren inte gick med på hälso- och miljövårdsförvaltningens beslut om att Glassbaren måste stänga tidigare på kvällen.

Glassbaren kom inte överens med nämnd. Arkivfoto: LT
Glassbaren kom inte överens med nämnd. Arkivfoto: LT

Bakgrunden var att många hade klagat på buller från jukeboxen samt bilar som stannade utanför Glassbaren. Nämnden beslutade därför att Ewa Lundgren inte fick ha öppet till midnatt utan var tvungen att stänga klockan 22.00. I samma veva förbjöd man henne även att servera mat i lokalen – uppvärmd i mikrovågsugn – då hon inte hade tillstånd för det.

– Dom gav mig muntligt löfte om att det var okej att använda mikrovågsugnen, sen blev jag förbjuden att använda den, sa Ewa Lundgren.

Ägaren kände sig orättvist behandlad och hade överklagat beslutet till länsstyrelsen. Medan hon väntade på länsstyrelsens beslut tänkte hon fortsätta ha öppet till midnatt och även servera uppvärmd mat i lokalen. Hon menade att många av hennes kunder var taxi- och busschaufförer som köpte kaffe och något att äta på kvällarna. Men åsikterna gick isär.

– Våra grabbar och tjejer gillar inte Glassbaren. I stället är dom rädda för att dom själva eller passagerarna ska råka illa ut. Det går en hel del raggare där. Men så länge inget våld har förekommit, kan inte skyddsombudet ingripa, sa Bernt Borg, styrelsemedlem på kommunal.

Någon snabb lösning på konflikten blev det inte för i början av 1980 härjade en brand i lokalen. Mycket talade för att det var en bensinexplosion i lokalen. Brandmän vittnade nämligen om stark bensinlukt och dessutom hade det varit en kraftig explosion.

– En rökexplosion är normalt inte så kraftig som den här. Det låg stekpannor utanför gården som farit ut genom fönstret, sa brandmästaren Sven-Erik Gornitzka i LT den 8 februari 1980.

Den 25 februari 1980 skriver LT att brandutredningen var färdig. Men varken LT eller Ewa Lundgren hade fått ta del av utredningen ännu.

– Om branden är anlagd förstår jag inte vem som gjort det. Det mesta i lokalen var hyrt och jag har inga fiender som jag vet om, sa hon, och hade plan på att renovera och slå upp dörrarna igen, så snabbt som möjligt.

Hus med Historia #5 – Ett hus där man väntar

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Undrar vad kungen bjöds på för kalasmåltid 1860. Foto: Peter Karlsson
Gamla stationshuset i dag. Undrar vad kungen bjöds på för kalasmåltid 1860. Foto: Peter Karlsson

Historien som den står nedskriven

När det äldre stationshuset vid Södertelge nedre (senare namnbyten till Södertälje central, centralstation och centrum) byggdes 1860 i samband med att västra stambanan anlades. Från början var tanken att Södertälje inte skulle få en station i centrum utan enbart en station (Södertelge Öfre) vid Saltskogsfjärden (Scaniasjön) men när Statens järnvägar även beslutat sig för att dra ett spår ner till en lastageplats vid Maren såg stadsstyrelsen en möjlighet att få en till station närmare stadens centrala del.

När gamla stationshuset uppfördes och invigdes 1860 bestod den av ett tvåvåningsparti i mitten med envåningsbyggnader på vardera sidor. I de två envånings flygelliknade byggnaderna hanterades gods och i mittenpartiet fanns vänthall och personalbostäder.

1921 fick Södertälje en ny station (Södertälje södra, senare hamn) i samband med att Södertälje fick ett nytt dubbelspår genom staden. 1947 revs stationen vid Saltskogsfjärden och på den gamla banvallen går nu Nyköpingsvägen fram. 1994 invigdes Igelstabron och Södertälje Syd med att man fick gå över bron. Se bildspel om bygget av Igelstabron och Södertälje Syd: http://lt.se/nyheter/nyheter/1.2199683-nostalgi-sa-byggdes-igelstabron

För 155 år sedan

En stor dag för den lilla lantliga avkroken Södertälje. det första tåget har rullat in framför det tegelröda stationshuset i ett moln av virvlande vit vattenånga. Vagnarna är prydda med unionsflaggor, resenärerna festklädda och själve kung Karl XV finns ombord.

Text: Leif Strömberg / Teckningar: Lennart Wahlström / Publicerad: 24 maj 1989

Södertäljeborna hurrar och vinkar. Och feststämningen är lika överväldigande överallt där järnvägen dras fram. Det är en stor och omvälvande händelse, osannolikt en av de viktigaste tilldragelserna i vårt lands historia.

Kungens besök i Södertälje äger rum i oktober 1860. Han tas emot av borgmästaren, det hålls tal, och sedan kliver man in i det stiliga stationshuset. Byggnaden som finns kvar än i dag och används numera som godskontor.

Inne i väntsalen väntar ett välförsett middagsbord på resenärernas ankomst. Det äts och dricks under några timmar, innan sällskapet åter går ombord på tåget och tuffar tillbaka till huvudstaden.

Allt verkar lyckat, men det kunde ha varit ännu bättre.

Helst skulle järnvägen ha gått genom Södertälje. Inte som nu, en kilometer söder om staden, men huvudstationen som kallas Södertelge Öfre liggande vid Saltskog.

Stickspår
Det fina stationshuset inne i staden ligger i själva verket i slutänden av ett stickspår. Den som ska åka till Södertälje måste alltså byta tåg.

Den lösningen var en missräkning för stadens fäder. Men höga kostnader för markinlösen och viljan att dra stambanan Stockholm–Göteborg den kortaste vägen avgjorde.

Det är nu under andra hälften av 1800-talet som merparten av de svenska järnvägen byggs.

Staten anlägger stambanor som blir stommen i järnvägsnätet, samtidigt som en mängd privata finansiärer bygger mindre banor, vilka ansluts till stambanorna.

Utvecklas
De som planerar detta jättelika projekt är starkt påverkade av liberalismens idéer. Detta bidrar till att statsbanorna i stor utsträckning dras fram genom glesbygder som nu får en chans att utvecklas ekonomiskt.

Det växande järnvägsnätet öppnar den ena isolerade bygden efter den andra. De blanka spåren blir en port mot världen utanför.

Under denna epok föds den legendomspunne rallaren, en mångkunnig, uthållig och hårt arbetande vagabond. Sverige har en kår på 20 000 rallare årtiondena strax efter sekelskiftet.

Rallare
Flertalet av dess arbetare har rekryterats från den överbefolkade landsbygden. De har valt ett krävande men fritt jobb, som är ett alternativ till städernas industriarbete eller emigration till Amerika.

Många rallare blir så småningom statstjänstemän. En tredjedel av yrkeskåren får anställning hos Statens järnvägar som stationsmästare, banvakter, i verkstäder och lokstallar.

Epoken har inletts i mitten av 1800-talet. Den första normalspåriga statsbanan öppnades 1956 och hade sträckningen Örebro–Ervalla–Nora.

Förvandlat
Det sista stora bygget avslutades 1937, då inlandsbanan blir helt klar genom att sträckan Arvidsjaur–Jokkmokk öppnas. Och åren efter uppnår Sverige sin största sammanlagda banlängd: 16 886 kilometer.

Detta gigantiska företag har på ett genomgripande sätt förvandlat hela Sverige. Det har skapat förutsättningar för en kraftig utveckling av industrin, det har brutit människors, bygders och hela landsändarnas isolering från omvärlden.

Tälje Syd
Och hur gick det då i Södertälje? Ja, här var ju inte isoleringen något stort problem, men man missade fördelar genom att sakna direkttrafik till staden.

Denna brist försökte man avhjälpa i början av 1900-talet. Dock utan framgång. Stambanan låg kvar där den låg. Södertäljes nya huvudstation blev Södertälje Södra, som även den hamnade lite vid sidan om. Och som bekant blir det likadant med framtidens Södertälje Syd.

Hus med Historia #4 – Ett hus vid gamla slussen

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Vid gamla Slussen står en byggnad som nu fyller 200 år. Foto: Peter Karlsson
Vid gamla Slussen står en byggnad som nu fyller 200 år. Foto: Peter Karlsson

Historien som den står nedskriven

Vid Mälarbron, närmare bestämt på adress Västra Mälarehamnen 2, står en liten gul byggnad. Den börjades byggas omkring år 1815 i samband med att man klubbade igenom att en sluss skulle byggas på platsen och byggnaden användes sedan som kanalkontor. Huset har med sina 200 år i nacken i dag ett väldigt högt kulturvärde och när det nu finns

Gamla kanalkontoret 1990 sedd från på Mälarbron. Arkivfoto: LT
Gamla kanalkontoret 1990 sedd från på Mälarbron. Arkivfoto: LT

planer på att bredda Södertälje kanal har kommunen yttrat sig om att huset eventuellt måste flyttas uppåt land för att bevaras.

Huset var i bruk ända fram till 1924 då den ersattes av en ny byggnad vid nya Slussen. Därefter har huset använts både som kemtvätt samt mäkleri- och expeditionskontor.

För 30 år sedan

En liten bit ifrån det Gamla kanalkontoret ståtar Mälarbron eller ”Klaffbron” som den även kallas i folkmun. Om vi blickar bakåt i LT:s lägg 30 år får vi veta att allt inte stod rätt till med bron och dess klaffar. Den då unga 15-årige brons östra klaff hade nämligen fastnat och gick inte att fälla ner.

Rolf Andersson och Olavi Lukkarinen spärrar av körbanan vid västra brofästet. En säkerhetsåtgärd om den icke skadade broklaffen behövde fällas ner under reparationsarbetet. Arkivfoto: Thomas Brandt
Rolf Andersson och Olavi Lukkarinen spärrar av körbanan vid västra brofästet. En säkerhetsåtgärd om den icke skadade broklaffen behövde fällas ner under reparationsarbetet. Arkivfoto: Thomas Brandt

LT skriver i utgåva 30 april 1985 att Mälarbron drabbats av en akut hjärtinfarkt. Felet uppstod när bromaskinisten skulle öppna bron 16.45 fredagen den 26 april. Då small det till och man kunde sedan konstatera att bromaskineriets betongfästen spruckit på en av de fyra klaffarna.

– Det stora frågan blir nu att kartlägga vad som egentligen hänt. Det kan ta två tre veckor. Innan vi vet orsaken till brottet vore det meningslöst att börja reparera, sa ingenjör Per-Olof Jansson på gatukontoret.

Ett 15-tal personer hjälptes åt under natten till lördagen att stadga fast den skadade klaffen på östra sidan – samma sida som sjukhuset ligger på.

– Det var ingen överhängande fara för att bron skulle blåsa ner. Bron är balanserad med motvikter. Men vi ville fortast möjligt säkra den.

Per-Olof Jansson trodde att själva arbetet med att reparera bron skulle ta två tre månader. Under tiden fick trafikanterna samsas på den ena brosidan.

Reparationsarbetet kom inte igång förrän i mitten av juni. Vid den tidpunkten visste man fortfarande inte vad som hänt men flera teorier låg i luften. Bland annat pratade man om att det kan ha blivit fel på någon elektriskt systemet längs bron. Arbetet med att reparera bron fortskred sedan under sommaren och den 16 augusti var arbetet färdigt och bron fungerade som den skulle igen.

Hus med Historia #3 – Ett riktigt gammalt stenhus

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Det har debatterats flitigt den senaste tiden om Orionkullen. Men det handlar inte om att den Gamla flickskolan på toppen ska rivas eller något sådant. Utan att man planerar att bygga ett hus utmed vägen nedanför som att skymma den värdefulla byggnaden.

Samtidigt finns det planer på att även uppföra ännu en till kulturbyggnad på Orionkullen. För Gamla flickskolan är inte längre en flickskola. I dag hålls utställningar och kurser i grafik i Södertäljes äldsta profana stenhus. Även en del av Södertäljes teatergrupper håller till i huset.

Läs mer om den nya byggnaden vid Orionkullen här: http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.2534095-orionkullen-ska-fa-en-ny-siluett

Gamla flickskolan på Orionkullen är i dag 238 år. Arkivfoto: Mattias Holgersson
Gamla flickskolan på Orionkullen är i dag 238 år. Arkivfoto: Mattias Holgersson

Historien som den står nedskriven

Gamla flickskolan har inte alltid varit en skola. Det blev den först 1912 och hade utbildningsverksamhet för flickor till 1968 i byggnaden. Byggnaden byggdes 1776 och skulle bli ett lasarett. När man väl slog upp portarna till tvåvåningsbyggnaden året efter så hade lasarettet åtta sängplatser. 1823 slog man igen porten till lasarettet och huset användes därefter som privatbostad, rådhusrätt och pedagogi. 1905 tog pedagoin över byggnaden helt och byggnaden blev ett par år sedan en elementarskola för flickor.

Byggnaden bredvid den gamla flickskolan, annexet, byggdes 1865 och var pedagogens fristående gymnastikhus. Från början såg byggnaderna inte lika ut men efter en renoveringar, bland annat 1918, har annexet fått mer karaktärsdrag av huvudbyggnaden.

Just nu pågår åter en renovering av fasaden. Jörgen Frändén, projektledare på Telge fastigheter, säger på Telges hemsida att färgen på byggnaderna inte just nu matchar varandra men att det kommer bli så om några år.

Barbro Bergström var elev på Gamla flickskolan. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt
Barbro Bergström var elev på Gamla flickskolan. Arkivfoto: Bengt Dahlstedt

För 32 år sedan

Den 25 mars 1983 skriver LT om flickskolan med anledning till att skolans sista rektor, Karin Petersson, skrivit en bok om skolan. LT träffade Barbro Bergström som gick på skolan mellan 1938 och 1945.

Till flickskolan kom man till efter fyra fem år i folkskola, berättade Barbro Bergström, som trivdes bra på skolan. Med redan i småskolan var barnen uppdelade i kön och till flickskolan fick man tentera in.

– Det fanns både positivt och negativt med enkönad skola, sa Barbro.

Det goda var att studietakten var lugn. Det onda var att man gjorde det där med pojkar märkvärdigare än det var.

– Vi träffade inte pojkar förrän i fyran (dagens åttonde klass). Då fick vi bli bjudna på skoldans. Annars såg vi dem bara i samband med idrott.

Barbro hade planer på att bli kemist men någonstans på vägen ändrade hon sig och utbildade sig till småskollärare i stället.

Hus med Historia #2 – Ett hus som fick vänta på sin invigning

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Gamla rådhuset är Södertäljes äldsta profana byggnad. Under alla dessa år har byggnaden fungerat som rådhus och gästgiveri. Det har även funnits en ”sonnitetssal” där det bjöds på teater av kringresande teatersällskap. I dag finns det i Gamla rådhuset ett kafé och sedan 1950-talet hålls olika kulturarrangemang i huset. Man kan även gifta sig i den gula byggnaden.

Gamla rådhusets ursprungliga plats 1958.
Gamla rådhusets ursprungliga plats. Foto från 1958.

Historien som den står nedskriven

Södertälje byggde sig ett rådhus efter att man drabbades av en stor skogsbrand 1650. Men bara några årtionden senare kom ryssarna till staden – närmare bestämt år 1719 – och härjade. Ryssarna brände ner mycket av staden och byborna blev tvungna att bygga upp sin stad på nytt.

Många år stod man utan rådhus men efter att man sparat pengar ett par år lyckades man köpa en byggnad från Wiby i Björlunda för 450 kopparmynt. Huset transporterades till Södertälje och placerades på Gästgivaretomten – där dagens tingsrätt och gamla polishus står – i stället för på tomten bredvid där det förra rådhuset hade stått.

Men stadens nya rådhus visade sig vara i väldigt dåligt skick och därför bestämde man sig för att riva det och bygga upp ett nytt. Bygget tog fart 1732 och stod färdig i januari 1734. Borgmästaren var dock bortrest och därför fick invigningen vänta till 1735.

Från början var det tänkt att huset skulle vara mindre men de ursprungliga ritningarna följdes ej för huset blev med tiden alltmer långsträckt. När huset var färdigt var rådhuset mera ett herrgårdsliknande envåningshus. 1958 tillkom ytterligare ett våningsplan och vid sekelskiftet 1700—1800 fick rådhuset sin nuvarande brädfodring i ljusgul färgton.

Rådhuset flyttades till Västra kanalgatan 1962.
Rådhuset flyttades till Västra kanalgatan 1962.

Byggnaden stod på sin plats i 228 år då man under citysaneringen på 1960-talet valde att flytta rådhuset till en ”tillfällig plats” vid Västra Kanalgatan med kanalen och Orionkullen som granne.

Där stod byggnaden 20 år innan man beslutade sig för att det åter var dags för flytt och tillbaka till Stora torget, men denna gång blev placeringen på torgets östra sida.

För 33 år sedan

Flytten av gamla rådhuset 1982 påbörjades den 2 augusti. Invigningen hölls den 27 november och uppmärksammades i LT-utgåvan dagen efter. Det hölls vid invigningen både tal framfördes sång.

LT berättade även att det var fritt fram och gifta sig i gamla rådhuset igen och Tage och Vineta blev det första par att gifta sig i gamla rådhuset på platsen där huset i dag står.

– Vi har väntat ett år på att bli de första som vigdes i rådhuset, berättade Tage för LT.

Fler par väntades vigas och vigslarna skedde framför det gamla rådhusbordet från 1700-talet och inför bistra blickarna från gamla regenter, som i avmålat skick hängde runtom på vägarna. Brudparet fick efter vigseln skriva in sina namn i Rådhusets nya vigselbok, där Tage och Vineta ståtar på första bladet.

Rådhuset på plats efter flytten 1982.
Rådhuset på sin nuvarande plats ett år efter flytten 1982. Arkivfoto Thomas Brandt

Hus med Historia #1 – Södertäljes äldsta byggnad

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ BYGGNADER ⌊

Dick Harrison, professor i historia, skriver på sin blogg att Sveriges äldsta byggnad troligen är Dalby kyrka. Den ligger nere i Skåne och sina äldsta delar är byggda runt år 1060. Det finns många av dem i Sverige – kyrkor från 1000-talets två första sekel. Även Södertälje kan stoltsera sig med en.

Södertäljes äldsta byggnad är … trumvirvel … Sankta Ragnhilds kyrka vid Stora torget!

Bild på S:a Ragnhilds kyrka 1990. Arkivfoto: LT
S:a Ragnhilds kyrkas äldsta delar är från 1100-talet. Foto från 1990. Arkivfoto: LT

Historien som den står nedskriven

Kyrkan är uppkallad efter drottningen Sankta Ragnhild, som senare skulle komma att bli Södertäljes skyddshelgon. Den gamla 1100-talskyrkan utgör i dag mittskeppet och nedre delen av tornet. Efter många om- och tillbyggnader är Sankta Ragnhilds kyrka i dag en stor, treskeppig byggnad med halvrund absid och torn.

Kyrkan har stått emot mycket genom alla århundrande. Bland annat har kyrkan klarat sig undan att brinna upp vid tre tillfällen; 1650, 1719 och 1881. 1719 skonades kyrkan när ryssarna härjade i Södertälje. Vid den senaste branden, 1881, tillkom vid reparationen ett nytt torn som byggdes på vapenhusets valv.

Mellan åren 1960–61 utfördes diverse renoveringar och kyrkans exteriör reparerades 1986–87. Altaruppsatsen och predikstolen hör till kyrkans äldre inventarier. De sattes upp 1656 respektive 1657.

Under 2014 var det åter dags för ett stort renoveringsarbete. Det gigantiska projektet skulle göra kyrkan ren och mer tillgänglig för alla. Kyrkan fick bland annat nytt golv, ramper, en handikapptoalett och väggar, hundratals föremål och inventarier rengjordes.

Renovering pågår. Arkivfoto: Paola N Andersson

Planen var att allt skulle vara färdigt vid årskiftet men allt arbete stannade upp när man fann ett okänt skelett och två gravar under golvet. I stället invigdes kyrkan på nytt i mars 2015. Läs mer på LT här:

http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.2904226-kyrkan-slar-upp-portarna-igen

För 135 år sedan

I LT-utgåva 26 januari 1981, då det var 100 år sedan den stora katastrofbranden som skadade Sankta Ragnhilds kyrka svårt, går det att läsa vad LT:s föregångare Gripen skrev om händelsen.

Klockan var tre på morgonen den 26 januari när det började att brinna på två av gårdarna som låg väster om kyrkan. Elden spred sig mycket fort och snart stod hela kvarteret i lågor. Gnistor från branden flög vida omkring och en del hamnade på kyrkotornets tjärade trätak.

Brandkåren hade ryckt ut men kunde inte göra så mycket åt själva branden utan fick i stället koncentrera sig på att hjälpa människorna ur de brinnande husen. Alla kunde räddas men 130 personer blev hemlösa.

Bild ur LT 26 januari 1981. Ursprungligen från Gripen. Illustration: Jenny Nyström
Bild ur LT 26 januari 1981. Ursprungligen från Gripen. Illustration: Jenny Nyström

Tidningen Gripen kom ut med ett extra nummer där tidningens utsände skildrade katastrofen:

I tornspirans krokanlika väfnad af bjelkar och sparrar frossade en häftig eld för hvars kufvande såg man Sancta Ragnhilds åldriga tempel krönt af härjande lågor. Det gamla Polhemsurets taflor föllo glödande till marken; den förgyllda tuppen lutade skinande i lågorna, till sitt fall.
Anblicken var utomordentligt praktfull, men hemsk. Hvad man väntade inträffade snart: det brinnande tornet störtade spridande sina bränder öfver kyrkans hela tak, i havrs bjelkar och spånor elden fick ny näring. Tjärbestruket och gammalt erbjöd det ett ypperligt material hvilket också inom oväntadt kort tid var förstört af lågorna.
Under stentaket höjde sig kyrkans stenhvälfda tak. Måtte de gamla medeltidshvalfen vara starka nog! Måtte framförallt tornkärnans hvalf kunna utan att remma bära tyngden af de stora kyrkklockorna som nu störta ned från sina brinnande fästen för att smälta!

Gripens förhoppningar om att valven skulle hålla infriades. Men mycket blev förstört. Kyrkan behövde bygga ny tornmur och tak samt ersätta orgeln, kyrkbänkarna och klockor. Men trots att kyrkan fick pengar från försäkringen  så blev man tvungen att tigga från alla håll och kanter men när inte heller det räckte fick man vända sig till kungen och be om ett lån. Kung Oscar II gav sitt tillstånd och ett år senare stod Sankta Ragnhilds kyrkas nya torn och tak färdigt.


Joel Berg, Gustaf Lindberg & Göran Gelotte diskuterar om kyrkotuppen 1987. Arkivfoto: Roland Thunholm

Läs mer om Sankta Ragnhilds kyrka i ett tidigare inlägg på nostalgibloggen: Gåtan kring mystiskt skotthål i kyrkans tupp