”Ishockey. Och så tjejen. Sen finns det inte tid för mycket annat.”

3862707799
Bildtext, den mindre bilden: Ett liv i ishockeyns tecken. Det är det liv som Anders Eldebrink lever. Men här och där finns det plats för lite natur, lite fiske och lite jakt. Fotografier tillhörande artikel: Arne Adler Faktarutan: Anders Eldebrink, 21 år, ishockeyproffs., Det hände att han drack alkohol men var icke-rökare. Hobby var jakt, fiske och natur. Inkomsten var 50 000-60 000 kronor. Familj: Flickvännen Eva Pettersson, 21 år.

Anders Eldebrink berättar om sig själv. Och egentligen kunde det räcka med det. Men en framtid väntar. En framtid i Vancouver Canucks i Kanada.
– Man är väl inte nervös, precis. Men inte blir det lätt inte där borta, säger han och ler lite tveksamt.

Text: Elisabet Rudhe
Publicerad i LT: 27 augusti 1981

Anders Eldebrink sitter i den egna soffan i det egna hemmet. Det hem han snart ska lämna för en helt ny tillvaro.

– Det var inte mycket att tveka på, säger han. Hade jag inte skrivit på proffskontraktet med Vancouver Canucks då hade jag nog funderat resten av livet. En sån chans kommer aldrig tillbaka.

Den femte september är det dags. Då lyfter flygplanet med Anders Eldebrink och hans flickvän. Destination är Vancouver. Långt borta på andra sidan Kanada.

”Man är väl hyfsad”
I tre år gäller proffskontraktet. Tre år som kan betyda framgång eller misslyckanden för Anders Eldebrink som ishockeyproffs.

– Målet är att inte misslyckas. Jag hoppas nog på något mittemellan, säger han blygsamt.

Han tillhör inte de skrytsamma, Anders Eldebrink. Tittar ner i soffan och grymtar något om att man är väl hyfsad på frågan om han inte måste vara ett stjärnskott.

– Första året blir väl hårdast, säger han. Då gäller det att platsa in i laget. Visa vad man går för under träningen.

Han verkar väl förberedd på vad som väntar. Idrottsadvokaten Björn Wagnsson har talat klartext.

Starkt psyke
– Det är hårdare än här. Det får jag vara beredd på. Där åker man bara ner i farmarlagen om man inte visar vad man kan på träningen. Sen får man träna och träna tills man kommer upp i det stora laget igen. Där pratar inte tränarna med spelarna. Det finns ingen som sätter sig ner och går igenom vad som går dåligt.

Men Anders Eldebrink tror på sig själv.

– Jag har ett starkt psyke. Jag hetsar inte upp mig och blir arg och inte blir jag så nervös heller. Men jag tycker inte om att slåss och de gör de mycket mer i proffsmatcherna där borta. Men de köper in särskilda spelare, så kallade poliser, som är stora och starka och kan slåss. Men inte spela hockey. Det är oftast dom som pucklar på varandra.

Förbjuden åka skidor
Fyra matcher i veckan. Matcher över hela Nordamerika. Flygresor och hotellvistelser. Bara ledigt på julafton. Förbjuden att åka skidor och motorcykel. Kan säljas till ett annat lag över en natt. Så ser villkoren ut.

– Men det är ett äventyr. Och går det bra med ishockeyn då trivs jag.

Men de ekonomiska motiven då? Kommer han att bli miljonär?

1,5 miljoner kronor har det ryktas om att han kommer tjäna. Men han förnekar att han kommer bli miljonär. Hur mycket han tjänar beror på hur mycket han får spela och hur bra det går.

Trivs med naturen
Vancouver Canucks var inte den enda klubben som erbjöd proffskontrakt. En klubb i New York hörde också av sig.

– Men jag tror Vancouver är en bra stad för mig. Där finns det natur. Precis som här.

Och precis som i Morjärv i Norrbotten. Där det hela började en gång för 21 år sen då lilla Anders kom till världen.

– Dit vill jag nog flytta tillbaka. Bara det gick att få jobb där. Jag trivs med naturen där.

Han har faktiskt några andra intressen än flickvännen och ishockey visar det sig. Jakt och fiske båda bedrivna i den omtalande naturen är något han försöker få tid med mellan träningspassen. En fjällvandring per år och en tid i familjens sommarstuga i Morjärv tillhör det nödvändiga.

Men det var i Morjärv det började. Fast i början längdlöpning mer än ishockey. När han var sju år flyttade familjen till Hudiksvall.

– När jag kom hem efter skolan gick jag ut och spelade hockey. Sen gick jag in och åt. Och så gick jag ut och spelade hockey igen. Så var det varje dag. Det blev mest hockey. Skolan kom i andra hand.

När Anders fyllde nio flyttade familjen vidare söderut. Den här gången till Södertälje.

– Jag kom med i ett pojklag i SSK. Sen har jag hållit på och kört i tolv år. Fast det var roligare när man var yngre. Nu är det ett sånt blodigt allvar.

SSK åkte ur Elitserien i år. Det har varit psykiskt jobbig för spelarna.

– När det går dåligt grubblar och grubblar man över vad de kan bero på. Men går det bra. Då är det drömmen. Som Börje Salming har det, tror jag.

Jobbigt inte träna
Det är det som drar. Drömmen om att det ska gå bra. Anders funderar om hockeyn och vad det är som gör att han håller på.

– Det är roligt att spela helt enkelt. Det är roligt att få vara vältränad.

Men sen hänger det på inställningen hur det går. Man måste vilja vara bäst. Det är dom som tränar mest som kommer längst. I fredags muckade Anders från 227 dagar på Ing 1. 227 dagar har medfört svårigheter att hinna träna ordentligt. Något som han inte tyckt om.

– Det är så jobbigt att inte kunna träna.

De två veckorna mellan muck och avresa ska Anders ägna åt träning. Två pass om dagen. Ett pass styrketräning och ett pass på isen.

– Och så ska vi packa. Mats Hallin, som ska till New York och jag har beställt lådor som vi ska packa i. För mig och tjejen blir det att vi tar med vinterkläderna och lite julpynt. Julpyntet som de inte har där borta. Men var vi ska bo det vet vi inte än.

Nervös är han inte. Det säger han Men förväntansfull. Det låter gladare och positivare.

– Men jag kommer sakna SSK Jag har mitt hjärta hos dom. Mamma och pappa kommer nog att fortsätta titta på matcherna fast jag inte är med. De kikade speciellt på mig när jag spelade. Det visste jag. Nu får de titta på min kusin istället. Han har just värvats till SSK.

Till jul kan inte Anders åka hem. Han har ju bara ledigt på julafton. Men till våren kommer spjutkastande brorsan över på ett träningsläger. Och när säsongen är över då åker han tillbaka till Södertälje och till den svenska sommaren.

I september bär det av till Vancouver igen. Till ishockeyn. För det är ju inte mycket annat?

SM-finalen mellan SSK och FBK 1986

inför_finalen

Inför slutspelet

Med tre omgångar kvar att avverka av elitserien säsong 1985-86 var Färjestad, Södertälje och Brynäs redan klara för slutspelet. De sista tre omgångarna skulle handla om vem som la beslag på den sista semifinalplatsen. Men även om de svenska mästarna skulle vakna upp ur formsvacka de försatt sig i och åter skulle få lyfta pokalen Le Mat.

I omgång 34 när SSK mötte jumbon AIK satsade lagen allt framåt och bjöd publiken på tolv mål. I det svängiga mötet där AIK var de som tog kommandot i sista perioden när lagen hade tre mål var avgjordes dock inte förrän AIK slog in 7-5 i tom bur.

”I tre minuter var det hockeymatch med elitserietempo men annars var det ren vänskapsmatch”, sa AIK-tränaren Per Bäckman efter matchen till LT.

SSK-tränaren Kjell Larsson var heller inte orolig för sitt lags form när Björklöven körde över de svenska mästarna med 7-0:

”Vi hittar säkert formen innan söndag”, hälsade Larsson som med sitt lag vid tidpunkten blivit nollade för andra gången under hela säsongen.

I sista omgången besegrade HV71 AIK och Djurgården slog Björklöven. Det blev då klart att HV71 knep den sista semifinalplatsen.

Södertäljes sista match inför slutspelet säsong 1985-86 var mot Brynäs. SSK ryckte upp sig och hade bättre fart under skridskorna när det nalkades för slutspel. Brynäs blev stundtals utspelade av ett taggat SSK som avslutade seriespelet med en 4-2 seger. SSK:s slutade tvåa i serien och Glenn Johansson blev vinnaren av poängligan efter sina 13 mål och 35 assist.

Försvar är bästa anfall säger en gammal tumregel. När Södertälje SK körde över HV71 i första semifinalen följde fjolårsmästarna den tesen på ett effektivt sätt. Fyra av målen gjordes av backar, Anders Eldebrink gjorde två av målen, Ulf Borg och Peter Ekroth ett varsitt. SSK vann första semifinalmötet med 7-3.

”Jag är tacksam över resultatet. Vi var illa ute i andra perioden när HV först reducerade och sedan var nära att kvittera. Då spelade HV verkligen bra. Men vi hade turen att få det viktiga 4-2-målet. Och det var verkligen viktigt”, sa tränaren Kjell Larsson efter matchen.

”Tro inte att vi ger upp. Visserligen har vi inte vunnit mot SSK denna säsong men det gör inte laget oslagbart”, sa HV71:s tränare Curt Lundmark efter matchen.

I den andra semifinalen hade inte Brynäs mycket att sätta emot Färjestad i deras första möte. Färjestad vann enkelt med 8-4. I andra matchen mellan Brynäs och Färjestad hade Färjestad ledningen med 2-0 men sedan vände Brynäs och tog hem segern med 5-2. Därmed tvingade man fram en avgörande match i Karlstad. Stor hjälte för Brynäs var Kenneth Andersson som reducerade, kvitterade och fullbordade sitt hat trick – tre mål i samma match, med att ge sitt lag ledning med 3-2 i tredje perioden.

När SSK och HV71 möttes i sitt andra möte i Jönköping fick SSK kämpa i försvaret. HV71 inledde nämligen matchen starkt och hade med sig en 2-1-ledning efter första perioden. I andra perioden fortsatte HV71 dominera matchen men denna gång var det SSK som var effektivast i målprotokollet. Leif Carlsson kvitterade genom att glida förbi en HV71 back, runda målet och skjuta mål ur liten vinkel när matchuret stod på 26 minuter.

I den 37 matchminuten ilsknade båda lagen till och till följd av det visade domaren ut spelare från höger till vänster. Lagen fick spela tre mot tre och Anders Eldebrink passade då på att solo ge ledningen till SSK med 3-2.

I den sista perioden ökade SSK på till 4-2 genom Leif Carlsson. ”R:et” som gjorde sitt andra mål för kvällen lyfte elegant upp pucken i nät i mitten av perioden efter att han fått en passning från Peter Loob. Matchen och semifinalen avgjordes sedan när Leif Carlsson i slutet av matchen passade till Anders Carlssons som inte gjorde något misstag. HV71 fick sig ett tröstmål i slutminutrarna och dominerade skottstatistiken. Men det som räknas som seger, målen, gjorde SSK flest av.

”Även om jag är missnöjd med att vi är utslaget måste jag naturligtvis vara nöjd med säsongen i stort. Vi har gjort bra ifrån oss”, sa HV:s tränare Curt Lundmark efter matchen.

”Det spelar ingen roll vilka vi får möta”, sa tränaren Kjell Larsson på frågan från LT vem han helst vill att SSK skulle möta i finalen.

”Jag är imponerad av spelarnas intensitet. De finns inte en spelare i laget som ger upp frivilligt”, la Kjell Larsson till.

I det avgörande mötet mellan Färjestad och Brynäs tappade Brynäs matchtempot rejält efter Färjestad tryckt in 3-0 tidigt i andra perioden. Det gick därefter utåt i brant backe för Brynäs som till slut förlorade matchen med 2-11. Färjestads BK och Södertälje SK blev de två som skulle göra upp om pokalen Le Mat.

”När vi inte kunde ta ledningen i numerärt överläge i början av matchen började jag ana vartåt det lutade. När dem sedan gör 3-0 och 4-0 gick luften ur oss”, sa Brynäs tränare Stig Salming som även tippade att finalen skulle komma att avgöras över fem matcher.

Bildspel SM-finalen

Sven Thunman vann SM guld med SSK 1944, 1953 och 1956. Under slutspelet var det Sven SSK-spelarna fick se öppna utvisnigsbåset när domaren dömt utvisning. Foto: Annika Jonsson

 

Peter Ekroth värvades 1983 och spelade fram till 1985 både som back och forward. 1985 blev han försvarare på heltid. Foto: Kjell Gustavsson

 

På bilden ser vi målvakten Hardy Åström, Anders Eldebrink och Färjestadsspelaren Staffan Lundh i en av matcherna. I match ett hade Färjestad ledningen med 2-0 en bit in i andra perioden. Södertälje SK tog sig dock i kragen och både reducerade och kvitterade matchen inför sista akten. SSK fick sedan en fin start i period tre genom mål av Jan Claesson. Ledningen med 3-2 höll SSK till slutet av matchen. Färjestad lyckades då kvittera matchen under ett numerärt överläge och med 85 sekunder kvar blev Staffan Lundh matchhjälten när han lyckades få in segerpucken till Färjestad. Foto: Thomas Brandt

 

Det var inte bara puckar Hardy Åström fick hålla från målet i finalmatcherna. I möte två fick publiken i Scaniarinken se en underhållande match där lagen turades om att göra mål tills fem minuter från slutsignalen. Då gjorde Peter Wallin 5-4 och Södertälje höll sedan undan och kvitterade finalen. Foto: Thomas Brandt

 

I tredje mötet ledde hemmalaget, Färjestad, med 3-1 inför sista perioden. Då gjorde Södertälje en bragdmatch! Anders Eldebrink reducerade till 2-3 genom numerärt överläge och Peter Loob kvitterade med en smart backhand under Peter ”Pekka” Lindmark. 4.01 före slutet blev Reine Karlsson stor matchhjälte när han gjorde 4-3. Reine fick pucken bakom Färjestads kasse, gick runt och när ingen attackerade honom sköt Reine ett mycket hårt skott som Peter ”Pekka” Lindmark inte hade en möjlighet att klara. Foto: Roland Thunholm

 

2-1 i matcher till Södertälje SK och det var första gången på tolv år som man besegrade Färjestad i Karlstad. Utöver den sköna vändningen var samtalsämnet om forwarden Thom Eklund (till höger på bilden) som vid ställning 2-3 till Färjestad agerade som målvakt och elegant förstörde Staffan Lundhs givna mål. Färjestad klagade förgäves. Foto: Roland Thunholm

 

Så rapp i steget får du inte vara Magnus Roupé. SSK:s Jan Claesson tar det säkra för det osäkra och fångar in den framfusige färjestadsliraren i möte fyra. Foto: Arne Adler

 

Thom Eklund i vild kamp med Färjestadsbacken Staffan Lundh. Peter Andersson framme och irriterar Hardy Åström. Domare Kjell Lind blåser för blockering. Foto: Arne Adler
SSK lyckades inte avgöra matchen hemma. Färjestad vann med 3-1. Peter Wallin (20) och tränaren Kjell Larsson närmast i bild. Foto: Thomas Brandt
Matchboll för SSK men Peter ”Pekka” Lindmark stod i vägen och grusade Södertäljes dubbelgulddrömmar. Trots att 41 projektiler skickades från SSK smet endast en förbi. ”Mitt jobb är att stå i vägen för motståndarnas skott. Det gjorde jag i den här matchen. Svårare än så är det inte”, sa Peter ”Pekka” Lindmark efter matchen. Foto: Arne Adler
Peter Ekroth, Hardy Åström i försvar mot ett Färjestadsanfall från Claes Henrik Silfver och Magnus Roupé i en av SM-finalerna. Avgörande matchen spelades på neutral plan i Karlskogas arena Nobelhallen. Efter en mållös första period fick Färjestad en drömstart i andra. Redan efter 39 sekunder kunde Erkki Laine ge FBK ledningen efter att Laine kunde slå in en målvaktsretur från Åström. Fem minuter senare kvitterade SSK genom Glenn Johansson i numerärt överläge. Foto: Thomas Brandt
Färjestad tog sedan över matchen och tog åter ledningen då Laine gjorde sitt andra mål. Inför sista perioden hann Laine även bokföras för en assist till Fredrik Olausson 3-1 mål. På bilden ser vi Peter Loob som stoppas av Mats Lusth från att ta sig fram till Peter ”Pekka” Lindmarks kasse i en av SM-finalerna. Foto: Thomas Brandt

 

I den allra sista perioden av SM-finalspelet kämpade tappra SSK vilket gav en tidig reducering genom Thom Eklund men längre än så kom man inte utan Färjestad kunde stoltsera sig som svenska mästare för andra gången i klubbens historia. På bilden gratulerar Peter Ekroth Magnus Roupé till SM-segern i ishockey 1986. Foto: Roland Thunholm

 

Ulf Borg, Hardy Åström, Peter Loob, Stefan Jonsson och Jan Claesson deppar. Foto: Roland Thunholm

 

Trots både Peter Ekroth och Thom Eklund gjorde allt vad de kunde fick laget lämna ifrån sig mästerskapet till Färjestads BK. Foto: Roland Thunholm

 

Färjestad spelarna dansar runt med den åtråvärda Le Mat-pokalen. Foto: Roland Thunholm