Ålder – bara en siffra

Åldern är en ständig källa till såväl glädje som problem och inte minst funderingar. Det är roliga födelsedagskalas, viktiga ”gränser” som uppnås och jämförelser typ ”jag ser ut som 17”. Eller som min 91-åriga mamma sa till min son på hans 29-årsdag förra veckan: ”Bli inte lika gammal som jag bara för det är inget roligt”.

Alltid följer den med oss, alltid har den betydelse på ett eller annat vis. Rent generellt tror jag att man upp till en viss ålder gärna vill vara äldre än man egentligen är. Någon slags statusuppdatering. Men efter en mellanperiod då man är ett med sin faktiska ålder, kommer tiden då man fruktar att bli just äldre.

Det talas om ”kriser”; 40-årskris och 50-årskris tror jag är vanligast. Lite fånigt kan jag tycka. Krisen inträder väl knappast för att man fyller jämnt decennium. Men okej, fyllandet ger väl upphov till reflektioner av slaget ”vad har jag egentligen gjort med mitt liv och hur ska jag hinna med det jag borde ha gjort?”

Själv är jag ganska nöjd med min ålder. Jag känner mig gammal och vis men samtidigt ung och hungrig. Någon gång kan det väl skymta förbi ett stråk av att det är betydligt kortare perspektiv framåt än bakåt. Men what the heck, jag kanske inte ens överlever morgondagen, så varför ska jag bekymra mig.

Jag har ett bra jobb, jag har massor med uppiggande sysselsättningar på fritiden. Jag har vuxna barn som har sina egna liv men ändå finns i min närhet. Jag har inga påtagliga krämpor (peppar, peppar). Märker att samtalsämnet ”pension” blir allt vanligare när jag umgås med jämnåriga, men ser det i så fall som en möjlighet att kunna göra ännu fler roliga saker. När det blir så dags.

I fredags kväll fick jag en riktig kick av att befinna mig på Solliden på Skansen och se och höra giganterna Björn Skifs och Tommy Körberg, 69 och 68 år unga, ”göra upp” efter 50 år. Det var inte bara bra för att 60-talsmusiken är min favoritgenre. Det var lika mycket känslan att känna att de här killarna var sig precis lika som för 10-20-30-40-50 år sedan. Visserligen fick det ett surt efterspel med Björn Skifs hälsa, men jag hoppas och tror att han kommer igen – han är ju inte gammal …

Och för att citera Albert Einstein: Tiden är bara en illusion, om än en efterhängsen sådan.

Kreativt, kulturellt och kul!

Min blogg har ju underrubriken ”kreativa tankar från Lekeberg”, något som förpliktigar. Speciellt när man sitter bekvämt tillbakalutad med datorn i knät och tittar rakt ut i havet. Inspiration och distraktion som förhoppningsvis tar ut varandra.

Hur som helst så råder det inget tvivel om att kreativiteten flödar i Lekeberg. Roade mig med att stämma av vad som händer i vår lilla kommun under de kommande veckorna och blev så fascinerad att jag nästan tappade kontakten med horisonten.

Ska poängtera innan jag går vidare, att detta är vad jag känner till utan allt för djupa efterforskningar. Men det räcker, det kan jag lova. Vi tar det i kronologisk ordning.

På onsdag kväll, den 10 augusti, är det guidning i Riseberga kloster. Som alltid på onsdagarna under juni, juli och augusti. Den ambitiösa guidesäsongen avslutas för övrigt med ”Riseberga i facklors sken” den 7 september. Magiskt, mysigt och mörkt!

På fredag kväll ljuder det av allsång på Sannabadet. Det här är sommarsverige i sin fulla blomning. Vacker omgivning, sång, musik och glada människor.

På lördag är man bakom flötet i Brotorp där den årliga metartävlingen går av stapeln. En kul tradition som verkligen roar alla åldrar.

Dagen därpå, nu är vi framme vid söndagen den 14 augusti, arrangerar Västernärkes hembygdsförening och Edsbergs församling den årliga Snarvedagen. Friluftsgudstjänst vid fina Snarve Kaplansgård och underhållning av Systrarna K.

Helgen efter är det verkligen pådrag i Fjugesta. På lördagen mullrar det i alla gathörn när evenemanget Augustimuller lockar ett tusental personer att titta på bilar, lyssna på Bosse Bildoktorn och bli underhållna även på andra vis. På kvällen ”After Muller” med servering och trubadur på torget och därefter dans på Bergavallen. Tjohej!

Samma dag är det premiär för årets ungdomsrevy på Sparbanksbörsen, ett sommarprojekt som i innefattar 15 ungdomar mellan 9 och 15 år och en massa roliga och tänkvärda inslag. Skrivet och regisserat av en annan, om än lite äldre ungdom, Alfred Grönkvist. Det blir två föreställningar även på söndagen.

Ständigt detta revysällskap, kanske någon med all rätt tänker. För veckan efter, den 25 augusti, kommer den briljanta Revykören att underhålla i Kräcklingegården. Och den 4 september, i samband med den mycket innehållsrika och trevliga Tångeråsadagen, blir det ”Ljuva 60-tal” med andra medlemmar i sällskapet. Och en massa annat kul också förstås.

Så här skulle jag kunna fortsätta sida och upp och sida ner. Men jag ger mig nu och återgår till horisonten. ”From my point of view” ser det ut så här just nu. Men vi ses i lekebergsvimlet om en vecka eller två.

P.S. Det Bakluckeloppis på torget i Fjugesta den 27 augusti!

IMG_9810