Det svåra spraket

Ibland hör man signaler att nyanlända har problem att lära sig det svenska språket. Svenskan är kanske inget lätt språk, men det blir ju inte lättare när svenskarna själva inte pratar svenska.

Vad jag syftar på är alla de främmande, konstiga och oftast anglosaxiska uttryck som ”svenskificeras” till något som vissa människor tycker är elegant och tufft, men som många andra tycker är vidrigt och onödigt. Det finns ofta ”riktiga” svenska ord som fungerar alldeles utmärkt. Varför trassla till det? Nu är det naturligtvis så att språket inte är statiskt, utan förändras med tiden, men man bör ha i minnet att förändring inte automatiskt innebär förbättring …

Låt mig presentera några av mina irritationsobjekt av löjliga ”svenskificeringar”: ”koncept” betyder i sin ursprungliga svenska form ungefär manuskript, kladd eller utkast. Ofta förväxlas detta med engelskans ”concept” som översätts med det svenska ordet begrepp. Så en restaurang med ett nytt ”koncept” för kundtillfredsställe har alltså gjort en kladd? Klart vi ska gå dit.

Sen har vi schampot med en ny ”formula” (suck). Det engelska ordet formula heter på svenska formel eller möjligen recept. Vad är det för fel på det? Man får ju inget seriöst intryck av någon som säljer en ny ”formula”. Åtminstone tycker man att de som påstår sig jobba professionellt med reklam borde begripa bättre.

Sen har vi kanske det värsta av alla: ”funktionalitet”. Detta ord finns inte i svenska språket (SAOB), och är totalt onödigt, eftersom svenskarna har använt ordet ”funktion” i hundratals år med stor framgång. Men tar man engelskans functionality och misshandlar det lite så… Tyvärr förekommer detta onödiga (och fula) ord ofta på nätet, men vi ska komma ihåg att särskrivningar och andra tveksamheter också florerar där. Ingen kvalitetskontroll.

Att tänka ”utanför boxen” är också en dålig översättning från engelskan. I Sverige brukar vi tänka utanför ramarna. Sen kanske något ska implementeras, varför inte bara införa det? Vidare: ”paradigmskifte” hette på svenska paradigmbyte, och lanserades i boken De vetenskapliga revolutionernas struktur, Thomas Kuhn, 1962. Det handlade om byte av vetenskapliga tankemönster, något ganska stort och avgörande enligt min bedömning. Nu kan det vara ett ”paradigmskifte” att byta färg på lakanen. Kanske inte språkligt helt fel, men en monumental överdrift, där man tror att vackra ord ska imponera på allmogen, och öka försäljningen. Kom med nåt nytt och seriöst istället.

Det kanske uslaste jag råkat ut för användningen av begreppet ”verktyg”. För mig, som är en mogen kvinna, är verktyg en spade, en hammare eller en rörtång. Numera kan ett datorprogram vara ett verktyg, det kan jag acceptera. Men för några månader sedan, när en ung spoling med för stor kostym och ful slips höll kurs, och skulle lära oss ett nytt verktyg, envisades han med att kalla det ”tool”. Sen finns det heller inga datorprogram längre fick vi lära oss, det är ”appar” (applications på engelska) numera, fast de gör samma sak. Sedan kom han till pluralformen ”toolsar”, då kände jag att kräkreflexen började göra sig påmind… En herre i gruppen påpekade försynt att eftersom alla i gruppen pratade flytande svenska, så var det helt okej om han höll lektionen på svenska. Kursledarens blick var lika tom som en tentamensbok – Det var ingen hemma där.

Jag dryftade fenomenet med en engelsman för ett tag sedan – När vi ska göra något märkvärdigt och elegant i Sverige så använder vi engelska, men hur gör ni? ”Vi använder franska, med många q”.

Publicerat av

Gunilla Pihlblad

Gunilla Pihlblad

Lekebergsbo som är engagerad i det mesta som känns angeläget. Vilket bland annat betyder Lekebergs Revysällskap och kultur- och nöjeslokalen Sparbanksbörsen i Fjugesta. Där har vi en verksamhet som förmodligen är ganska unik sett i förhållande till invånarantal i kommunen.
Man stöter också på mig i lokal- och regionalpolitiska sammanhang samt inom länets samlande amatörteaterorganisation, ATSÖ.
Jobbar som informationsansvarig i branschorganisationen Convenience Stores Sweden, har tre vuxna barn, ett barnbarn, en särbo och en katt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *