Orkar vi politiker fatta långsiktiga beslut för miljön?

Av allt som fyller mina dagar som kommunalråd så är det här nog bland det roligaste. Att i två timmar få samtala med universitetsstudenter om politikens roll för en ekologiskt hållbar utveckling. Jag fick så många kloka frågor och reflektioner från det här gänget att jag egentligen inte ville åka därifrån. När jag tänker tanken på att de här människorna kommer ta plats i samhället och vara delaktiga i utvecklingen av det – då känner jag framtidshopp och inspiration i mitt eget uppdrag!

 

Studenterna var intresserade av vilka utmaningar och dilemman vi politiker har när det kommer till kloka beslut för miljön och en hållbar utveckling. Orkar vi politiker verkligen fatta långsiktiga beslut för miljön? Eller är det bara närmaste valresultatet som styr oss i slutändan? När jag funderade på det så insåg jag hur viktigt det är att vi verkligen ser det tydligt – att vi pratar om vilka krockar och målkonflikter som vi politiker känner att vi möter. Att ha strategier för att hantera motstridiga intressen är minst lika viktigt som att ha bra mål för miljöarbete, stadsutveckling eller jämställdhet. För jag upplever att de flesta beslut som fattas idag bara gynnar miljön när det inte finns några större svårigheter i vägen, som exempelvis ekonomiska intressen från näringslivet, politiska målsättningar om ett visst antal bostäder som ska byggas, eller motstånd från medborgare som upplever att deras bekvämlighet blir inskränkt eller deras normer ifrågasätts.

Vi vet att Örebro skulle bli säkrare, tryggare, trevligare och att vi skulle kunna bygga fler bostäder om vi sänkte hastigheten för bilarna i hela staden. Men det görs inte. Vi vet också att vi kommer att behöva värna mark för lokal livsmedelsproduktion i framtiden. Ändå prioriteras byggen av lager- och industrilokaler på bördig, ekologiskt odlad mark precis intill Örebro. Mer lager och logistik, trots att vi vet att framtidens hållbara samhälle kommer ha mycket mindre flöden av material och naturresurser, och istället vara mer tjänsteintensivt. Vi vet att vi borde äta mindre kött av både hälso- och klimatskäl. Ändå vågar man inte ens göra vegetarisk mat till förstahandsalternativ, och kött till extra tillval i kommunen. Vi vet att flygets klimatpåverkan ökar på ett oroande sätt. Ändå fortsätter kommunen att ge miljoner varje år för att inte bara upprätthålla flygtrafiken i Örebro, utan dessutom utöka den med nya flyglinjer. Vi använder skattemedel till marknadsföring av flyget. Hur galet är inte det?

Idag verkar det vara en naturlag för många politiker att varenda enskilt jobb och varenda enskild företagsetablering ska prioriteras, oavsett andra negativa effekter. (Att det inte alltid är ”nya” jobb det handlar om, utan ofta jobb som försvunnit från en annan plats, det är inget man reflekterar över) Det är ändå värt att förstöra gamla ekhagar och bördig jordbruksmark. Jag skulle önska att vi pratade mer om hållbara jobb och hur tillväxten av dem kan öka i kommunen. Jobb som ger människor sysselsättning men som inte samtidigt urholkar naturresurser och biologisk mångfald.

Ett väl använt ord från politiker är ”hållbar tillväxt”. Högt på min önskelista står en diskussion om vad det innebär – på riktigt. När vi även tar hänsyn till de ekologiska systemen och vår gemensamma framtid. Var vill kommunen vara om 30 år och hur kommer vi dit? Och hur gör vi det till en fråga som inte snubblar på nästa valresultat?

Publicerat av

Sara Richert

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *