Eleganta ladusvalor

En granne i byn har gott om ladusvalor på sin gård. Ladusvalorna är verkligen kvicka och eleganta i luften. Och ohyggligt svåra att få på bild.

När de väl sätter sig ner så syns den blågrå färgen och de lite roströda kinderna. De är verkligen otroligt söta. Men de smutsar ner en hel del inne i ladugårdar om de får chansen att bygga ett bo inomhus. De är inte direkt lätta att jaga på flykten, i alla fall inte åt önskvärt håll. Det är något som jag fick egen erfarenhet av när jag skulle locka ut två ladusvalor ur vårt garage.

En ensam sångsvan

Under vintern har vi haft en familj svanar som övervintrat här. Ett föräldrapar och två ungar. Nu på morgonkvisten såg jag en ensam sångsvan i Kråksjön. Den såg lite vilsen ut. Det ser verkligen så fel ut med bara en svan. Det borde vara två. Jag vet inte om den ensamma svanen är en av ungarna som dröjt sig kvar. Men jag passar på och njuter av dess skönhet innan den eventuellt flyger vidare.

Blomsterfägring från Sibirien

Den ser lite oansenlig ut på vårkanten. Har den överlevt vintern? Men den Sibiriska vallmon tar sig snabbt. Dess blommor reser sig högt över bladverket och blommar oförtröttligt hela sommaren. Här hemma blommar en och samma planta med röda, orange eller vita blommor. Ett varningens finger dock i all hyllningssång. Den är en jäkel på att fröså sig själv. Jag har hittat en planta mitt ute i gräsmattan 15 meter från närmsta andra planta i rabatten. Och då ska vi inte ens tala om hur det ser ut i rabatten. Men jag låter den gärna breda ut sig.

Pissiga myror

 

Vi har ett litet äppelträd här på gården som inte levererar mer än ärtstora äppelkartar. Men trädet brukar blomma vackert i alla fall. Fast inte förra året. Då skrumpnade blommorna snabbt. En närmare inspektion avslöjade myror i hela trädet och i varje blomma. Jag hade hopp om att slippa myrinvasionen i år. Det hoppet ser ut att grusas.

Äntligen!

Jag har gått och funderat på varför björktrasten inte dykt upp. Det brukar vimla av trastar av alla de slag här. Men i år har jag inte sett en enda. Tills nu! En björktrast hoppade runt på det som ska föreställa en gräsmatta. Den fick napp i form av någon slags mask och jag fick en bild där i alla fall en liten bit av masken syns i näbben.

Björktrasten har ett strängt utseende, men den är riktigt vacker.