Släpp bytänket, Anders Byström!

http://allehanda.se/sport/1.1231080

Läste precis en några dagar gammal artikel i Örnsköldsviks Allehanda om juniorutvecklingen i MoDo. Jag har alltid varit kritisk till synsättet att var spelare är födda och uppväxta ska ges fördel eller nackdel i vilka som ska få chansen i en förening. Det tycker jag att Ångermanlands ordförande utstrålar i den här artikeln. Han genomsyrar mellan raderna en åsikt av att killar från Ångermanland ska ha förtur till MoDos juniorlag och att ”utbölingar” förstör för Ångermanlands talanger. 

Han vill att spelare som inte är stjärnor i juniorlagen bara ska vara spelare från Ångermanland med omnejd. Lite som Wikegård inte tycker om att vi har utlänningar i tredje- eller fjärdekedjor i Elitserien. Det man gör då är ju att försvåra utvecklingen av sporten eftersom det blir viktigt var du är född och uppvuxen. Sedan om det är så att en spelare Mikko Laine var bättre än Oscar Johansson i tränarens ögon under säsongen 06/07 så vore det ju galet att Oscar skulle fått spela bara för att han var en egen produkt.

Däremot så är jag mer för att ge fördel till spelare efter ålder. Det vill säga att om två spelare är jämnbördiga så ska den yngre gå före eftersom det på längre sikt ger mer tillbaka i de flesta fallen.

Tar vi Elitserien som ett exempel så tycker jag att det är bra att MoDo plockar in norrmän av breddkaraktär i A-laget och ger dem en bra hockeyutbildning för det hjälper norsk hockey som ju också hjälper världshockeyn. Det är viktigt för hockeyn att en spelare som Anze Kopitar som nu är en världsstjärna tilläts få sin hockeyutbildning i Sverige eftersom hockeyn i Slovenien har för små resurser för att han skulle ha kunnat fått samma utveckling hemma.

Att spelare överlag går mellan alla ligor utvecklar också hockeyn eftersom man kan lära sig av varandra. På 70-talet så visste alla hur Tjeckoslovakien spelade, hur Sverige spelade och hur Kanada spelade till exempel. Idag så har det i och med invasionen av utländska spelare i alla ligor skapat att dessa stereotypa spelsätt suddats ut allt mer. Att det på juniornivå sker invasioner allt längre över distriktsgränserna är nog också bara bra på längre sikt. 

Det svenska hockeyförbundet har ett system med en ranking som ska motverka att just den typen av bytänk och som istället främjar hockeyspelare över landet att få chansen att spela i sitt favoritlags hockeygymnasium utifrån hur bra de själva är. Det här är något som i artikeln uttrycks som ett försvårande för MoDo att satsa på Ångermanlands talanger. Jag kan inte riktigt förstå hur man i ett sådant fall tänker. Det måste väl ur alla hänseenden vara bättre för både Ångermanland och MoDo att konkurrensen till deras juniorlag är så hög som möjligt. Ett sådant system gör ju också att det ställer högre krav på MoDos egna ungdomsverksamhet.

Timrå IK har känt den här problematiken under en längre tid än MoDo och har fortfarande stora problem att få fram många egna talanger som är tillräckligt bra för det egna hockeygymnasiet. Det har gjort att Timrå hela tiden fått utvärdera sin ungdomsverksamhet, inget blir skött slentrianmässigt utan senast förra säsongen så såg jag exmpelvis utvecklingsansvarige vara nere på björnligenivå och skapa övningar och matchningar som ökade intensiteten i barnens träning. Man inser att man hela tiden måste förbättra sig.

Det som helt enkelt är medicinen till den problematik som Ångermanlands ordförande beskriver i artikeln är alltså att först och främst för MoDo och de andra ångermanländska lagen att förbättra sin egen ungdomsverksamhet så fler egna produkter tar plats i både junior- och A-lag. Sedan så har ju också Ångermanlands ishockeyförbund ett stort ansvar i att jobba hårt för att stärka distriktets bredd genom att det ska finnas vettiga utvecklingsalternativ för de ungdomar från trakten som inte kommer in på just MoDos hockeygymnasium. Den enda stora chansen ska ju inte finnas i att man måste vara tillräckligt bra som 16-åring.

Att då som denne ordförande istället bolla för att sålla bort ”utbölingar” för att ge plats åt de ångermanlänningar som inte av juniortränarna anses platsa vore självklart kontraproduktivt och något som absolut skulle försvaga både diskriktet och den svenska hockeyn i längden. Nej, som sagt:

Släpp bytänket och jobba hårdare!

Ispremiären avklarad

Kom precis hem från Timrå IKs första pass på is. En helt magisk tillställning.

Nej, om jag ska vara riktigt ärlig så gav det inte mer än att jag fick se hur Fredrik Sonntag, Kirill Starkov, Elias Granath och Mattias Karlsson ser ut i Timrås träningsställ. Det var en fri träning utan tränare och det såg ut lite som allmänhetens åkning. Ungefär som om jag själv skulle vara där och åka runt och skjuta på mål.

Långt ifrån alla testade isen dessutom. Man fick sig en sådan där känsla i kroppen som gör att jag ifrågasätter om jag är riktigt frisk som väljer att se på detta. Hur galen får man bli? Typ. Jag blev dessutom lite sugen själv att glida omkring där och dra några slagskott i krysset. Det är något som jag aldrig känner så fort tempot på isen överstiger det som i vanliga människors ögon ses som behagligt. För när folk får svettas och jobba för något så står jag hellre på sidan och ”hejar på” än att jag deltar.

Mattias Karlsson bjöd på några riktigt fina direktskott dock. Hårda och precisa mot de tomma målet. Inga målvakter var på isen för övrigt. Han är storleksmässigt rätt lik Kimmo Lotvonen när man ser honom med det där träningsstället, dock med skillnaden att Karlsson ser betydligt mjukare och smidigare ut.

Annars så finns det rätt lite att skriva om nuförtiden. Hockeyn har ett litet tag kvar innan det börjar hända lite saker. Magnus Pääjärvi-Svensson och Anton Lander är just nu på träningsläger med J20-landslaget där de har mött ett nordamerikansk ihop-plock av spelare i två matcher och en tredje match spelas idag. Det är inga officella landskamper utan bara en del av lägret. Lander har gjort ett mål och Pääjärvi en assist på de två matcher som spelats hittills.

Jag såg förresten att man på eliteprospects nu sammanställt kan se hur många matcher i den nuvarande klubben som finns i trupperna. I Timrås trupp så finns det 1298 Timrå-matcher. Bland elitserielagen så är det nästminst. Bara Färjestad har färre. Inte särskilt oväntat att vi ligger lågt på en sådan lista precis. Vi är trots allt ett lag med få spelare som har en naturlig bundenhet till klubben och ses tack vare elitseriens status av många spelare som en mellanstation till något bättre som NHL, KHL och i vissa fall ett bättre kontrakt i en större elitserieklubb.

Det var allt jag kunde få fram ur huvudet den här gången.

Hej.

Det är synd om Strålman

Anton Strålman var en av de allra bästa backarna i elitserien och VM 06/07. Anton Strålman var en av VMs bästa backar även 2008. Anton Strålman har under två säsonger inte fått chansen i Toronto under lugna förhållanden att visa hur bra han är. Han har självklart sig själv att skylla till viss del då han har haft svårt att balansera sitt defensiva spel men Toronto har kunnat ge honom en chans i bättre backpar också. Senast fick han inte ens spela VM då Toronto tvingade honom att spela slutspel i AHL istället.

Nu visade Toronto verkligen vilket värde de hade över Anton Strålman när han ingår i en trade som bara ger Toronto Wayne Primeau och ett andra val draften. Primeau är en gammal och skadedrabbad defensiv forward som aldrig gjort 20 poäng under en och samma NHL-säsong. Toronto behöver offensiv kraft och då kan denna trade tyckas vara ännu mer märklig tack vare att Strålman bidrar klart mer offensivt än vad Primeau gör. Men det är Torontos problem det..

Vad kommer Strålman till då? Jo, Calgary. Ett lag som precis som Toronto också har byggt sitt lag med att lägga de största pengarna på backsidan och det kommer att krävas skador för att Strålman ska ta sig in i de två första backparen där. Av 29 möjliga lag att hamna i så hamnade han i det sämst tänkbara utifrån hans perspektiv att få mycket speltid.

Men, men. Det är ingen idé för honom att gråta utan det är bara att köra på och göra sitt bästa. Men blir det en till säsong i farmarlaget så är nog Europa ett bra alternativ efter nästa säsong.

Förhoppningsvis så kan dock den här traden få samma betydelse som för Markus Näslund då han byttes till Vancouver för en talanglös fighter vid namn Alex Stojanov i mitten på 90-talet. Medan Stojanov slutade 2002 i en farmarliga till farmarligan så diskuterar man just nu i Vancouver om de ska hissa Näslunds tröja i taket.

På tal om just det så ser jag många åsikter på olika sajter om folk som tycker att det är orättvist att Markus Näslund inte var tillräckligt uppskattad i Sverige. I min bok så har han bara sig själv att skylla att han inte har Lidas, Suddens eller Foppas kultstatus här hemma.

För det första så har Näslund aldrig vunnit något stort med Tre Kronor. Han har underpresterat i båda sina stora turneringar under sin prime, OS 2002 och World Cup 2004. Det vinner man inte folkets hjärta på, oavsett hur bra man är i Vancouver. Att han sedan när han får en stor chans att vinna folkets hjärta i och med att det blir lockout i NHL då tycker han inte att det är värt besväret i och med att vi har förmögenhetsskatt här i landet. Han spelar bara den allra senaste delen av säsongen och var även han var bra inte direkt superbra och MoDo åkte ut redan i kvarten. Han tackar sedan nej till VM.

Året efter så har han sin stora chans att vinna något med Tre Kronor då han blir uttagen i OS-truppen. Den enda turneringen där både Zäta/Sedin-generationen och hans egna generation är på topp samtidigt. Ett gyllene tillfälle, helt enkelt. Då tackar han också nej och Sverige vinner guld utan honom.

Varför ska han då vara större i Sverige än vad han är? Jag tycker han får den uppmärksamhet han gjort sig förtjänt av. Trots att han var en av världens fem bästa forwards mellan 2001-2004 och gjorde ett bra VM 1999.

Ja, nu kom jag kanske lite utanför ämnet men ibland kommer det sådana där åsikter som många tycker utan att jag förstår varför. Ett annat exempel på en sådan är det här att det bara skulle vara svenska lag som skulle kunna dra folk i vår liga. Att Magnitogorsk och andra klubbar inte skulle bli intressant för populationen att se. Ett exempel på att det inte är så är att de flesta Timråsupportrar jag surrat med den senaste tiden lyser upp när de talar om att Timrå ska möta Dynamo Riga i Arboga.

Jag tycker att det där faller under samma påstående i etniska frågor som säger att människor skulle vara rädda för det okända när all forskning visar precis tvärtom, att vi är väldigt nyfikna på det vi inte känner till så mycket.

Tack för idag. Välkommen åter.

Elitserieläget – Timrå IK

– ELITSERIEN! ELITSERIEN!

Kunde vi i det ögonblick som den gamle speakern Hans Nordin för första och sista gången släppte på tyglarna och skrek ut detta tro att vi skulle göra 10 raka säsonger i högsta serien? Inte jag i alla fall. Men efter att vi klarade av de 3-4 första säsongerna så har det ändå varit en väldigt lugn känsla kring detta. Vi har de gånger vi hamnat i knipa kunnat värva oss ur den. Det är först då man vet att man är riktigt etablerad.

Känslan var över många år att Timrå blev bättre och bättre och när vi bytte tränare till Challe Berglund så var min tanke att han skulle bli den förste tränaren att leda oss till ett SM-guld. Men tiderna har förändrats och klubbens tillväxt har stannat av. E.ON Arena var en nödlösning från 2003 som gav oss ett stort steg uppåt i hierarkin de första åren och de dyra trupper vi har haft de senaste åren var nu tvingat att bantas då försäljningen inne i arenan gick betydligt sämre än beräknat och klubben gick hela 3 miljoner back under den förra säsongen.

Nu ställer också säsongen högre krav på oss supportrar. Från att behöva stå för en storskräll i ett slutspel för att nå en final så måste vi nu troligen behöva stå för två storskrällar. För de rika klubbarna blir mäktigare i spartider då de fortfarande har råd att satsa. På sajten hockeysverige.se så talar de ofta om ett uttryck kallat ”bang for the buck”. Ett exempel på en hög ”bang for the buck” är Anton Strålman som 06/07 var både Timrå IKs bästa spelare och billigaste spelare. En låg ”bang for the buck” var Jonathan Hedström som var lagets mest välbetalde men som presterade långt därifrån.

Timrå IK måste i dessa tider lita på att fler spelare likt Anton Strålman eller Tom Wandell för att ta ett exempel från den förra säsongen. Hur det ser ut med den biten ska jag nu försöka förutspå.

Genomgång av laget:

Det blir samma förfarande som tidigare och lägg märke till att det endast är kontrakterade spelare som betygsätts:

Betygskategorierna är en slags klassmätning av spelare:
5 – Europeisk toppspelare – Given i ett toppeuropeiskt VM-lag typ Sverige eller Finland.
4 – Landslagsklass – Kan nå en toppeuropeisk VM-trupp om han har en bra säsong.
3 – Bra elitseriespelare – Räcker inte till en toppeuropeisk VM-trupp men håller bra klass i ES.
2 – Breddspelare – Här hamnar också alla oetablerade juniorer.
1 – Allsvensk klass – Seniorer som jag inte anser platsar i ES.

Jag har delat in lagen i olika temagrupper. Den första gruppen var Stockholms-gruppen där också Rögle fick vara med på grund av att de inte passade in i någon annan grupp. Sedan så körde jag toppklubbarna och nu så avslutar jag med norrlandslagen där jag nu bara har Timrå IK kvar.

Norrland – Del 5:

TIMRÅ IK

Betygsnitt: 3,00

Målvakter:
Anders Lindbäck 4
– Enligt målvaktstränaren Micke Andreasson som är med och tycker till om målvakter i Niklas Wikegårds blogg så är Lindbäck Elitseriens bästa målvakt. Riktigt så högt har inte jag honom men nog är detta en riktigt bra målvakt. Han har alla förutsättningar att lyckas. Han är stor, välskolad och snabb. Han är mycket modern och påminner mycket om det vi fick se av Jonas Gustavsson förra säsongen med den skillnaden att Lindbäck kanske står upp lite mer. Vi bör också veta att han även om han tog över förstaspaden i Brynäs fortfarande har mindre bra kvällar lite då och då. Men utvecklingen talar för en kanonsäsong med debut i Tre Kronor och kanske också ett NHL-kontrakt efter säsongen.

Magnus Åkerlund 3
– Timrå har ett av Elitseriens bästa målvaktspar i konkurrens med HV71 och Skellefteå. För Magnus Åkerlund är inte långt efter Lindbäck i klass och hade om han visat sig dominant under en längre tid varit en given 4:a. Hans inhopp i Sundsvall Hockey förra säsongen var bland det värsta jag har sett av en målvakt. Hans inhopp i Timrå var inte mycket sämre. Men totalt så blev det bara 9 matcher i Timrå IK och dessa var dessutom ganska utspridda. Hade han inte skadad sig i omgångar så hade han definitivt fått fler matcher då han vid flera tillfällen höll på att ta över förstaspaden. Spelmässigt så är Åkerlund för det första kanske den snabbaste målvakten i hela Elitserien. Hans förflyttningar i sidled är otroligt snabba och han är mycket snabb med sin plock. Han är nästan helt omöjlig att göra mål på efter isen. Hans svaghet är styrkan i överkroppen. Han faller ner lite för djupt med bröstkorgen som gör att han ibland lämnar stora luckor högt. Men han förbättrade detta under säsongen. Hade överlag en mycket stark utveckling framåt under den förra säsongen. En stark 3:a här. Klarar han att dominera under många matcher i rad så har vi en till kille med potential för Tre Kronor och kanske också till och med ett NHL-kontrakt.

Backar:
Petr Caslava 4
– Uttalas Tjasslava då han ska ha en form av atmostrof över sitt C som tjecker vanligen har. Caslava har spelat 11 raka EHT-turneringar med Tjeckien och tre raka VM-turneringar. Det är fakta som ju faktiskt bör ge honom en 5:a i betyg. Men han har samtidigt inte varit en ledande VM-back för Tjeckien. I Kanada 2008 var han 7:e back bakom 6 NHL-backar till exempel. Senast nu i våras så var Caslava 5:e back räknat i speltid i Tjeckiens VM-lag. Caslava är främst en mycket stabil defensiv back som ändå har skapligt spel i sig. Jag såg honom på väldigt nära håll i LG Hockey Games och ska jag jämföra honom med någon tidigare Timråback så skulle jag vilja påstå att han håller samma klass och stil som Aki-Petteri Berg höll under lockout-säsongen. Hur som helst ett riktigt klassförvärv av Timrå som kan visa sig vara en 5:a men jag håller honom som en stark 4:a till att börja med. Blyg som jag är.

Mattias Karlsson 4
– En allroundkunnig back som har haft en stark utveckling de senaste säsongerna. Genombrottet kom i Bofors som 22-åring. Ett genombrott som gav honom ett NHL-kontrakt med Ottawa Senators direkt från Allsvenskan. En skada under försäsongen bland mycket annat gjorde att det första året inte blev som det var tänkt och Mattias avslutade säsongen istället med att göra en riktigt stark figur i Färjestad. Han hade +10 på 13 elitseriematcher och var kanske deras mest stabile back i slutspelet också. Han åkte tillbaka till Nordamerika och var en av AHL:s absolut bästa backar under den förra säsongen. Han hade 10 elitserielag att välja mellan nu då han kom hem men valde Timrå IK. Det tackar vi för! 190 cm och 100+ kilo tung och samtidigt rörlig och riktigt spelskicklig. Han kommer att få stort förtroende i Timrå och Challe Berglund ser honom som den naturlige ersättaren till Mikko Lehtonen. Grym värvning!

Pär Styf 4
– Det var inte förrän i krisens tider med en långdragen fingerskada som vi verkligen fick uppleva hur viktig Styf har blvit för Timrå på senare år. När han väl kom tillbaka så höll han mycket hög klass. Känslan jag fick var nästan att Styf fått sin lagkaptensbindel något år för sent för han växte rejält med den och var en stark pådrivare för laget. Han gjorde godkänt med poäng under sin halva säsong och var i slutspelet i min mening Timrås bästa spelare. Defensivt stabil, aggressiv, bra skott, godkänt passningsspel och bra skridskoåkning. Skridskoåkningen ser rent tekniskt inte särskilt imponerande ut men det är effektivt och han klarar av högt tempo.

Eric Moe 4
– Jag ger honom en 4:a och kanske är jag då lite för färgad och optimistisk men den är åtminstone än så länge svag. Moe behöver bevisa lite mer defensiv stabilitet. Det han lider av under tryck i egen zon är en svag skridskoåkning. Han brister i både teknik och snabbhet i sin åkning. Men det som gör att han ändå klarar sig hyfsat är ett alldeles förträffligt spelsinne. Han delar defensivt ut många fina tacklingar och brytningar på grund av att han läser spelet så pass bra. Han hade exempelvis +11 i plusminus under den förra säsongen men ändå känns det som att han bör ha en defensiv backtyp bredvid sig fortfarande. Offensivt så har han det mesta. Hans spelsinne ger ett mycket välutvecklat passningsspel och han kan slå både långa och svåra passningar rätt på bladet. Hans skott skulle kunna vara hårdare men han är istället desto träffsäkrare och träffar i stort sett alltid mål då han skjuter och skapar många returer. Borde vara given att inleda varje powerplay. Påminner lite om backar som Johan Åkerman och Magnus Johansson i sitt sätt att spela. Borde åtminstone testas i Tre Kronor. Att han inte testades förra säsongen gissar jag bero på just den bristande skridskoåkningen.

Sebastian Erixon 3
– En mycket smart back som trots att han inte är särskilt stor är väldigt orädd och tuff. Han kan få problem under tryck men han är absolut inte rädd att gå först in i kampen om pucken oavsett hur stor forward han möter. Han är mycket bra på att ta en tackling. Han är starkare än han ser ut. Vidare så har han ett enkelt och bra passningsspel och en mycket fin skridskoåkning. Personligen så tycker jag att han var bra under hela förra säsongen men han började inte bli riktigt accepterad av den stora massan förrän efter JVM då han faktiskt höjde sitt spel ytterliggare och fixade då också till en riktigt svag plusminus-statistik under hösten till en mer acceptabel sådan totalt sätt. Han gick alltså klart plus under våren. Kan säkert ta ytterliggare ett kliv kommande säsong. Jag tycker dock att han ska fortsätta att spela sitt spel som han framförallt hade under våren och inte överarbeta. Använd rörligheten och läs av situationerna bra.

Fredrik Sonntag 2
– En kraftig och fysisk 22-årig back som hade en bra säsong i Huddinge. Han fick inte chansen i Södertälje men de har å andra sidan många seniorbackar med liknande spelstil redan. I Timrå finns det en större öppenhet i att få kliva fram så Sonntag kan ha hamnat rätt. Nu när Sanny Lindström förmodligen är förlorad för föreningen så kan Sonntag med tid bli en fullgod ersättare. Hans offensiv var under den förra säsongen helt okej med 17 poäng i Allsvenskan och han fick mycket speltid i Huddinge. I Timrå så kommer han att få slåss om den sjätte och sista backplatsen. Till att börja med.

Tomas Skogs 1
– Ingen personlig favorit hos mig utan snarare tvärtom. Var inne på klart mest baklängesmål i Timrå förra säsongen och stod rent allmänt för ett mycket ostabilt spel. Det är lätt att när man som Skogs får en dålig start att överarbeta i en stark drift att försöka bevisa sin klass. Men Skogs lyckades aldrig riktigt få balans. Challe hade förmodligen inte använt honom i slutspelet ens om vi inte hade fått skador. Han har en stark skridskoåkning och en okej klubbteknik men visade ett alldeles för svagt sinne för spelet. Han sköt när han borde ha passat, han passade när han borde ha skjutit. Vidare så gick han på kropp då han borde ha avvaktat och han avvaktade då han borde gått på kropp. Han använder dessutom en obegripligt kort klubba som gör att han har svårt att göra brytningar. Jag är kanske lite hård och han hade några matcher som var bra i men i min bok så har Skogs väldigt mycket att bevisa den här säsongen. Jag är inte emot att låta honom testa att spela forward istället.

 Elias Granath 1
– Om jag gillar de andra backvärvningarna så har jag svårare att se något bra i den här värvningen. När jag såg Leksand, vilket väl var ganska ofta då de var väldigt populära för TV4 sport att visa, så var Granath kanske rent av lagets sämsta back i många av matcherna. Framförallt så visade han i Kvalserien att han inte riktigt höll måttet. Han hade -8 där på 10 matcher. Han är en defensiv back men med för dålig rörlighet och puckkontroll. Han gillar att tackla men måste bli bättre på att bedöma när han ska gå på och inte. Jag hade hellre sett att man värvat en yngre spelare på den här platsen.

Forward:
Daniel Corso 4
– Lite halvt svårbedömd men var en av de allra bästa forwardarna i den finska ligan förra säsongen och hade han varit född i Finland eller Sverige så hade han varit högre ansedd än vad han rent allmänt är nu. Jag har skrapat ihop lite material under sommaren på honom för att bilda en åsikt och jag såg även en del matcher i det finska slutspelet med honom. Corso är en mycket kvick spelare med riktigt bra händer och ett snabbt skott. Han spelar vidare mycket intensivt och är väldigt sällan osynlig. Han är som allra bäst i kontringssituationer där han i en puckförande roll är mycket farlig. Han är heller inte rädd att gå in i tung trafik och går gärna rakt in på mål med pucken eller åker in och skymmer vid backskott. Traditionellt så gör han mer assist än mål. Jag har inte fått någon bild över hur bra han är att teka men av de tekningar jag har sett så har han vunnit de flesta. På den negativa sidan så delar han ut en del armbågar när han tacklar och den svenska domarkåren är petigare än den finska. Han är dessutom trots att han jobbar bra ingen överdrivet defensivt stark center så det är viktigt att Challe hittar passande kamrater för honom. Det kan samtidigt vara uppfriskande att ha en förstacenter som inte också slits i boxplay för en gångs skull.  Jag tror absolut att han kan att vara en bra toppcenter och han kommer att få mycket speltid i powerplay och få alla möjligheter att lyckas. Kan hans 1,27 poäng per match i Finland hållas här så är han en given 5:a och seriens poängkung. Den finska ligan bjuder dock på klart mer öppna gator ska sägas men kan han ligga runt 0,70-0,80 poäng per match så täcker han upp Mika Pyöräläs poängskörd och det låter inte helt osannolikt. I så fall så är han minst en 4:a. Det kommer hur som helst bli viktigt för Timrå att han lyckas.

Timo Pärssinen 4
– Med friska ben och rygg så håller han absolut toppklass. Under den förra säsongen så fick vi se honom i några matcher i inledningen av säsongen där han flög fram och öste in poäng tillsammans med Fredrik Hynning. När han är riktigt pigg och stark i kroppen så är han en väldigt intensiv forward med bra teknik som gärna bryter in på kassen med pucken eller om han ges ytor gärna snurrar upp både försvarare och målvakt. Är dock en renodlad offensiv spelare och är sådär i spelet då motståndaren har pucken. Nu sägs han, peppar peppar, vara friskare än någonsin tidigare i Timrå IK och han har för första gången kunnat bygga upp kroppen ordentligt under sommaren.  Det är bara till att blåhålla tummarna nu.

Gabriel Karlsson 4
– En bra värvning av Timrå. Gabriel är en hårt jobbande centertyp som via spel i Allsvenskan utvecklat sitt offensiva spel och kunde också överföra detta på elitserienivå under den förra säsongen. Är mycket bra i boxplay men kanske inte på samma sätt som Johan Andersson varit. Medan ”Bagarn” är suverän att täcka i en passiv box så är Gabriel mer den aktiva boxens spelartyp som är bra på att checka och störa redan i uppspelen på ett bättre sätt. Jag har en god känsla över att Challe kan komma att bli riktigt förtjust i denna center. Bra på de flesta saker en center behöver vara. Står på toppen av sin karriär.

Fredrik Hynning 4
– En offensiv spelartyp som under den förra säsongen fick ordning på sina skador och som producerade bra med poäng igen då han fick spela med bra spelare. Är alltid ett bra komplement i toppkedjor. Han är en väldigt smart spelare och som dessutom jobbar rätt bra. Han används både i powerplay och boxplay. Dock så kan han då laget hamnar under press i egen zon i spel fem mot fem bli lite för passiv och är ingen bra närkampsspelare och driver för sällan på rakt på mål. Är dock mycket vass i kontringar då han är snabb på att ställa om. Gjorde 15 mål förra säsongen trots att jag upplevde att han även missade många klara chanser.

Magnus Pääjärvi-Svensson 4
– Precis som med Moe så kanske jag låter hjärtat bestämma före hjärnan när jag ger en 4:a. Ett betyg jag även gav Mattias Tedenby vill jag minnas. Pääjärvi är Sveriges mest spännande forwardstalang på många år som jag ser det. Han har liksom alla viktiga egenskaper i form av snabbhet, storlek, teknik, spelsinne och skott. Kring hans talang med styrkor och svagheter så har jag inget mer att tillägga än det som är skrivet här mer än att han till skillnad från många andra talanger tycks se enorm glädje i att träna. Han är först och sist av träningen varenda gång A-laget tränar och finns det ett hål ishallsschemat så kan det gå att finna honom på isen där också. Han utklassar vuxna lagkamrater i löparspåret. Jag tror att han har stora förutsättningar till att växa ut till en riktig nyckelspelare för Timrå och att han kan utöka sin offensiva produktion. Det är den del han ännu inte lyckats med på den här nivån, den att producera mer regelbundet. Men eftersom han skapar så många chanser på egen hand så borde det vara en tidsfråga. Han kan dock också bli lite bättre på att använda sina kedjekamrater, för hur än snabb han är så är han inte snabbare än pucken.

Björn Svensson 3
– En hårt arbetande forward som kom igång bra under den förra säsongen. Han producerade bättre än tidigare och gick ifrån att vara en bra checkande forward till att också visa upp fina offensiva egenskaper. Han var till exempel lagets bäste poängplockare i slutspelet. Nu kommer det att finnas chans för honom att ta en större roll och mest av allt så visade han fina playmaker-egenskaper under den förra säsongen. Bra i boxplay också.

Martin Sonnenberg 3
– Ett mycket nyttigt nyförvärv under den förra säsongen då han kom in. Främst så bidrog han då med attityd, vilja och styrka men han producerade även 11 poäng på 13 matcher. Nu tror jag inte att han håller ett sådant snitt under en hel säsong men hans spel med puck är helt okej. Han gjorde även 47 poäng på 45 matcher i Schweiz ska sägas. Tyvärr så visades hans centerspel inte riktigt hålla den klass vi kan förvänta oss defensivt utan Sonnenberg var bättre som ytterforward. Hur som helst så är detta en spelare som Timrå kan använda på många olika sätt och i både en toppkedja som en mer checkande kedja. Han går gärna rakt på mål.

Laurent Meunier 3
– En arbetsstark center som Challe själv scoutade under VM. Lagkapten i det franska laget och en av kuggarna där under många år. Har på tre säsonger i Schweiz producerat 60 poäng på 101 matcher vilket får ses som helt okej. Jag har själv inget riktigt bra bild på exakt hur han spelar men nog känns han på pappret som en helt okej tredjecenter. Att han också beskrivs ska ha goda defensiva egenskaper förstärker det intrycket. Är utbildad ingenjör.

Anton Lander 2
– Personlig favoritspelare som jag tror mycket på. Även om jag gärna skulle sätta ett högre betyg så har han inte visat att han kan vara på den nivån redan den här säsongen. Det finns en del frågetecken, som runt farten i skridskoåkningen till exempel. Det jag älskar hos honom är hans härliga vilja att vinna och hans driv. Ses som en blivande lagkapten i klubben, om han inte tas över till NHL för tidigt vill säga. Är i sin egen åldersgrupp i världsklass och var kanske rent av Sveriges bästa spelare i U18-VM senast, ett minne en vinnarskalle som Lander förmodligen helst vill glömma tack vare lagets egna misslyckande. Hans spelsinne, skott och balans håller bra elitserieklass redan nu. Han trivs bäst i en centerroll där han får föra spelet ända nerifrån egen zon. I anfallszon så är han mycket stark efter sargen och använder gärna sin kropp i närkamper. Med snabbare fötter så skulle han komma ut ur nästan varenda sargduell med pucken. Timrå måste hitta en bra roll för honom i vinter, antingen på tre kedjor i A-laget eller på tre kedjor i exempelvis Sundsvall Hockey. Han behöver speltid efter två säsonger med mestadels fem minuters matcher i bagaget.

Kirill Starkov 2
– En rysk danskfostrad spelare som spelat juniorhockey i Frölunda och spelat i tre olika ligor i Nordamerika. Har varit runt i många olika klubbar de senaste åren och behöver kanske få komma till ro. Jag såg honom då han spelade i just Frölunda och det som stack ut var hans offensiva spelsinne med en mycket bra teknik. Lite lik Peter Regin på det sättet. Det är ganska svårt att veta var han står idag och hans tryout-kontrakt får visa hur mycket han kan bidra med.

Anton Axelsson 2
– Skridskostark forward som kommer till jobbet varje dag och gör sitt bästa. Är mycket bra på att jaga och checka. Har inte fått speciellt mycket förtroende i boxplay ännu och borde kunna spela mer aggressivt och vara mer inne på kassen. Har ett bra skott men ett sämre sikte då han missade många målchanser förra säsonger. En bra lagspelare.

Jesper Samuelsson 1
– Nej, Jesper har inte hållit elitserieklass ännu. Han väger lite för lätt i kroppen och behöver bli mer effektiv i sitt offensiva spel. Skridsoåkningen finns där men skulle kunna bli ännu snabbare då han är ganska lätt att plocka bort i närkamper. Kan han bli lite kvickare och kanske främst lite mer kylig i sitt spel på den här nivån så har han möjlighet att bli en bra elitseriespelare. En spännande spelare.

Spelare på väg in?
En eller två forwards kommer att tillkomma. Förmodligen bara en. Det handlar inte om någon dyr eller spektakulär värvning utan mer av en spelare av breddkaraktär. Personligen så skulle jag gärna se att han var fysisk i sin spelstil och om det var möjligt någorlunda målfarlig också.

Min prognos på truppen:
Räknar jag ihop alla snittbetyg i den här genomgången så hamnar Timrå IK 5:a. Det känns dock som tak även för mig. Truppen är väldigt välbygd och man har förstärkt sina svaga sidor från föregående säsong på ett utmärkt sätt. Då talar jag främst om defensivt starka backar och riktiga centrar. Laget är på så sätt väldigt välbyggt men saknar kanske ytterliggare en riktigt bra ytterforward. Men det är sparkravens förbannelse och som tur är så finns det gott om talang redo att blomma ut i den unga truppen. Målskyttet kommer att få delas ut över många spelare då det saknas en pålitlig 20-måls skytt i truppen. Målvaktssidan brukar vara stark i Timrå och så ser det ut att vara nu också med Lindbäck, Åkerlund och med den populäre målvaktstränaren Mika Tarvainens närvaro. Laget är dock betydligt mer skadekänsligt än topplagens trupper och skador kommer det att bli. Orosmoln finns i att det är viktiga spelare som Styf, Pärssinen och Hynning som varit de mest skadekänsliga de senaste åren. En annan nackdel är att man inleder utan både Petr Caslava och Martin Sonnenberg de 10-12 första omgångrna. Men kan skadorna på nyckelspelare hålla sig inom rimliga gränser så ser jag Timrå IK som ett givet slutspelslag i slutändan på runt plats 5-7 någonstans med ungefär lika långt till kvalserien som en SM-final.

Avslutning på artikelserien:
Så här slutade snittligan:

1. HV71 3,25
2. Linköpings HC 3,20
3. Färjestads BK 3,09 (Rickard Wallin medräknad. Kent McDonell ej medräknad)
4. Frölunda HC 3,04 (Joel Lundqvist ej medräknad)
5. Timrå IK 3,00
6. Skellefteå AIK 2,91 (Niklas Strandberg ej medräknad)
7. Brynäs IF 2,91
8. Luleå HF 2,87
___________________________________________________
9. MoDo Hockey 2,75
10. Djurgårdens IF 2,68 (Marcus Nilson ej medräknad)
___________________________________________________
11. Södertälje SK 2,62 (Yanick Lehoux och Blaz Gregorc ej medräknade)
12. Rögle BK 2,55 (Dominik Granak ej medräknad)

Lägg dock märke till att detta inte är ett tabelltips av mig utan helt enkelt hur jag personligen bedömer spelare för spelare. I det här systemet så blir ju andremålvakten eller åttonde backen lika viktig som förstacentern och så är det ju kanske inte riktigt i verkligheten.

Den är också bred och statiskt räknad då det kan skilja en del både i betydelse för laget och en del klass på spelare som fått samma betyg. En klassberäkning på typ 1-100 som NHL-spelen har skulle nog vara mer rättvist. Hur välkomponerade lagen är tas ju inte upp heller i en sådan här beräkning. Jag kan tycka att ett lag har för många grovjobbare eller för dåliga centrar men det märks ju inte om de har för många bra spelare på någon annan lagdel. Sedan så skulle det säkert också skilja sig lite då det tillkommit spelare hos flera av lagen som jag inledde genomgången med.

Jag tycker dock genomgången visar att serien kommer att vara riktigt jämn och det tror jag också att den kommer att vara precis som det var i den förra säsongen. Jag tycker att alla lag har chans att gå till slutspel. Men lag som de fyra stora som är lite bredare än alla andra kommer i slutändan kanske vinna 2-4 fler matcher över en hel säsong än de övriga och det räcker.

Tack för att ni läste alla dessa långa inlägg!

Jag blir inte klok på journalister

Min kamp mot den dåliga journalistiken fortsätter:

”15 säsonger i elitserien fick räcka.”

Hur svårt kan det vara att räkna ut hur många elitseriesäsonger Micke Lind har? Spelar man en hel säsong i division 1 så spelar man inte i Elitserien. Jag kan sträcka mig till att Lind har 13 elitseriesäsonger om man räknar hans inhopp 90/91 och 93/94 på totalt 9 bokförda seriematcher och 2 slutspelsmatcher.

**

Kan man säga att en person är klar för sex år om personen kan bryta för NHL efter varje säsong?

Joel Lundqvist är en bra värvning av Frölunda, en riktig karaktärspelare men han har åtminstone inte ännu visat att han kan vara förstecenter på elitserienivå. Så frågan är då hur bra detta kontrakt är? Gör Joel succé så sticker han troligast direkt efter säsongen och skulle han rent av floppa så sitter Frölunda fast med en spelare i massa år framöver. Men tar man det ett år i taget så har Frölunda förstärkt sin redan starka trupp i och med den värvningen.

Men själva kontraktet får mig att gå tillbaka i tankarna till det som skrevs med Jonathan Hedström över 4 år. Det kontraktet var mycket välbetalt och kunde brytas efter 3 år, men bara av Hedström själv. Jontes första säsong var riktigt bra, sedan gjorde han en och en halv urusel säsong på det innan Timrå med stor tur lyckades få CSKA Moskva att köpa loss honom.

Tänk om vi hade haft kvar honom hela förra säsongen och då aldrig fått råd att värva Sonnenberg och DiCasmirro till exempel. Tänk om han inte hade velat lämna nu och vi hade honom i en säsong till? Hur hade lagbygget sett ut då? Hade vi haft Corso och Caslava tex?

Nu tror jag inte att Joel går samma öde till mötes som Jonte men långa kontrakt är inte alltid bra. Speciellt inte då det är spelaren som har de största möjligheterna.

HV71 klarar av att vara ett av de bästa lagen i serien varje säsong trots att de inte skriver NHL-klausuler. Imponerande, på sitt sätt.

Elitserieläget – MoDo Hockey

MoDo Hockey har en enorm kärlek till den lokala förankringen. Hockeyn är stor och stolt i Ångermanland och de fostrar många hockeyspelare även i de mindre städerna i distriktet. Det är fint och jag är klart avundsjuk på det. Jag vill ha tallar som varumärke och jag vill se fler egna talanger i A-laget här till exempel. Jag tycker att det intro MoDo hade med en timmergubbe som klyvde en stock var en snygg hyllning till ”Nolaskogs”.

Den lokala förankringen är dock inget som i ett större perspektiv kommer att ge tillväxt utan Örnsköldsvik kommer i slutändan inte att räcka till om hockeyn fortsätter att växa i Europa. Men dit är det nog långt, än så länge och MoDo har fortfarande möjlighet att växa som förening. Inte för att jag tror att Timrås örn-logga kan göra oss stor i Europa men den är ett exempel på hur en klubb kan gå ifrån den lokala förankringen. Den irriterar supportrar och ortsbor men den kanske lockar ett större företag mer än vad två tallar gör. Tveksamt, men det är nog tanken i alla fall.

Den lokala förankringen kan skapa problem på kortare sikt också. Den kan göra att man som förening utvecklar en ovilja att ta in ny kunskap utan man vill köra på det egna, det man vet fungerar. Tittar man hur MoDo rekryterar så har spelare och ledare ofta en anknytning till föreningen. Har de inte tidigare varit i föreningen så är de rekommenderade eller har jobbat med tidigare anställda.

Jag vet för lite för att påstå saker i detta men jag misstänker att många av förra säongens misslyckanden kan ha berott på att man gått i för många gamla fotspår. Nu påstås det att MoDo har gjort en utrensning men jag tycker i alla fall inte att de har ändrat några tankemönster kring lagbygget än så länge. De värvar på samma sätt och har kvar samma nyckelspelare på utespelarsidan. Eller jo, de har skaffat sig en målvaktstränare. Nu är det bara Tre Kronor som saknar en sådan på den här nivån.

Det är hur som helst en svår balansgång det där. Det är bra med stor anknytning till föreningen men inte om det blir för mycket.

Nu blir det genomgång av laget:

Det blir samma förfarande som tidigare och lägg märke till att det endast är kontrakterade spelare som betygsätts:

Betygskategorierna är en slags klassmätning av spelare:
5 – Europeisk toppspelare – Given i ett toppeuropeiskt VM-lag typ Sverige eller Finland.
4 – Landslagsklass – Kan nå en toppeuropeisk VM-trupp om han har en bra säsong.
3 – Bra elitseriespelare – Räcker inte till en toppeuropeisk VM-trupp men håller bra klass i ES.
2 – Breddspelare – Här hamnar också alla oetablerade juniorer.
1 – Allsvensk klass – Seniorer som jag inte anser platsar i ES.

Jag har delat in lagen i olika temagrupper. Den första gruppen var Stockholms-gruppen där också Rögle fick vara med på grund av att de inte passade in i någon annan grupp. Sedan så körde jag toppklubbarna och nu så avslutar jag med norrlandslagen där jag nu bara har Timrå IK kvar.

Norrland – Del 4:

MoDo Hockey

Betygsnitt: 2,75

Målvakter:
Roman Malek 3
– Jag ska inte påstå att jag sett honom speciellt mycket de senaste säsongerna men det finns en del fakta som får mig att tvivla starkt på denna värvning. Hans 91,6 i räddningsprocent ser kanske bra ut för ögat men den tjeckiska ligan har av någon anledning väldigt höga målvaktssiffror. Varför vet jag inte men ingen av dessa målvakter har dominerat i landslaget och räknar man alla målvakter i den tjeckiska ligan som spelade 25 matcher eller mer så hade Malek (som bara spelade 29 matcher) hela 13 målvakter före sig i målvaktsligan. Räknar man bland alla målvakter oavsett antalet matcher så nådde han inte ens topp 20. Plzen var dessutom inget bottenlag utan laget hade exempelvis Martin Straka i laget och de gick långt i slutspelet. Malek stod ingen match i slutspelet. Malek har dock haft bättre säsonger och höll exempelvis 11 nollor och stod i VM säsongen 02/03. Hur som helst så är jag idagsläget klart tveksam.

Nicklas Svedberg 2
– En målvakt jag tyckte synd om förra säsongen. En i mina ögon bra målvaktstalang som när han äntligen fick spela med A-laget fick otroligt dålig hjälp av ett viljelöst försvar. Att MoDo i det läget inte ens hade en målvaktstränare anställd gör inte saken bättre. Ett bedrövligt sätt att ta hand om en ung målvakt och kan säkert knäcka den bäste. Nicklas har varit en av de bästa J20-målvakterna i Sverige de senaste säsongerna och har både bra storlek och teknik. Det är en vinnarskalle som alltid klivit fram i slutspelssammanhang för J20-laget och varit som bäst då.

Michal Zajkowski 1
– Han kan ha förstört sin chans till att bli en riktigt bra elitseriemålvakt. Hans huvudbekymmer är hans storlek och för sådana målvakter så är ett bra självförtroende extra viktigt. Han måste våga vara aggressiv och tuff på skytten. Självförtroende är dock inget man får av att öppna en båsdörr och när Zajkowski fått stå så har han haft just det problemet att han blir lite passiv och står lite för långt in i kassen. Nu har dock MoDo äntligen skaffat en riktig målvaktstränare och kanske kan han få hjälp att hitta ett för honom vägvinnande spel. Ett spel han har haft till och från under sina år i MoDo men alldeles för sällan.

Backar:
Mattias Timander 5
– En av seriens bästa backar, både offensivt och defensivt. Flera motståndare till honom vittnar om att han är den hårdaste backen du kan möta i serien. Hans offensiva uppsida har blivit bättre på senare år då han med hjälp av rutin spelar effektivare och mer placeringssäkert. Jag tycker kanske inte den förra säsongen var fem-stjärnig för Timander då han hade mer dåliga kvällar än vanligt. Han fick dock slita ganska hårt och defensiven är ett lagarbete som inte ens en så rutinerad herre som Timander kan stabilisera helt på egen hand.

Tomas Mojzis 4
– Kanske det bästa nyförvärvet som MoDo gjort i sommar. Han gjorde en säsong i Ryssland 07/08 men har annars tillbringat hela sitt vuxna liv med att spela i olika nordamerikanska ligor. 27-åringen är mycket skicklig på skridskorna men har varit lite för ojämn i sitt spel för att ta plats i NHL. I Elitserien så tror jag dock att Mojzis kan passa in bättre. Bara MoDo bereder honom den speltid han behöver, vill säga. Kanske tillsammans med Timander?

Per Hållberg 3
– Gick ner i klass förra säsongen och var mer ojämn än vanligt. Hans defensiv är fortfarande bra och hans arbetsinsatser likaså. Men de där offensiva rusherna försvann en smula och han producerande framförallt betydligt mindre än vanligt. Han har i grunden ett bra sinne för spelet och klarar sig bra på detta. Fortfarande en bra elitserieback, utan tvekan. Vad inte många utanför Örnsköldsvik vet är att han har en tvillingbror som spelar i division 1.

Daniel Sondell 3
– Bra värvning. Sondell stod för en riktigt bra säsong i Rögle. En smart back som har sina största förtjänster offensivt. Han har bra rörlighet och ett bra passningsspel. Han spelade juniorhockey i MoDo och var på den tiden given i juniorlandslaget. 25 år nu och ursprungligen från Björklöven och har även hunnit avverka Skellefteå och senast Rögle som klubbar.

Hannu Pikkarainen 3
– Det gick inget vidare för MoDos finska spelare förra säsongen och över Pikkarainen så luktar det inte lika mycket flopp. Han är en offensivt lagd back som producerat runt 20 poäng i finska ligan under många säsonger. Han har dock ett rykte om sig att vara ojämn i sina insatser men MoDo har på förhand sagt att han ses som 4:e/5:e back i truppen på förhand och i en sådan roll så kommer nog Pikkarainen att klara sig bra.

Hans Jonsson 2
– Nja, jag undrar hur mycket Jonsson har kvar att ge på den här nivån. Var stundtals urusel under förra säsongen och han spelade dessutom bara halva säsongen. Samtidigt så vet man aldrig med sådana här tjuriga gubbar och han har alltid haft väldigt bra inställning till hårt arbete. Han sägs i grunden vara vältränad och det är säkert sant men det gäller att hänga med fartmässigt också.

Stefan Espeland 2
– Skjuter snabbare än sin egen skugga. Jag har sett alldeles för många slagskott i nät av honom i E.ON Arena. Espeland har en ruggig bössa som MoDo säkert kommer att försöka använda i powerplay. Han har även ett bra passningsspel och har på J20-nivå varit väldigt dominant. Hans svagheter ligger i det defensiva och han behöver bli rejälare för att kunna bli en elitserieback på heltid.

Alexander Bonaksen 2
– Gjorde ett godkänt VM för Norge. Han fick inte särskilt mycket speltid där men han klarade sig bra när han spelade och hade till och med +2 i plusminus. Bonaksen är en lovande back som är under utveckling och jag tror inte att han kommer att få någon större roll i MoDo under första säsongen. Hans spelstil är väl att han är skaplig på många områden men inte grym på något. Kan bli en bra tvåvägsback med tiden.

Jens Westin 2
– En ung och klok back som redan spelat två säsonger i Elitserien. Han har dock ännu inte etablerat sig utan har snarare vägt lite för lätt. Han är smart och ganska rörlig i sitt sätt att spela men han är alldeles för snäll och får ofta problem då han hamnar under press.

Forwards:
Niklas Sundström 5
– En högklassig tvåvägscenter som jag önskar att han ville spela i Tre Kronor. Han håller hög klass i alla delar av centerspelet utom tekandet och gör otroligt mycket poäng. Hans negativa sidor är hans humör även om det blev färre misconduct-utvisningar förra säsongen. Han ses sällan munter och känns inte som en bra ledartyp. Men det spelmässiga räcker långt. Ända till högsta betyg.

Per-Åge Skröder 4
– Vann poängligan förra säsongen och även om jag inte håller honom som en av de allra bästa spelarna i serien så är han en mycket bra elitseriespelare. Han spelar aggressivt och tacklar bra likväl som han är mycket målfarlig. Han går gärna in i tung trafik och är jobbig för backar runt kassen. Är bra på egen hand men den poängskörd han presterar är Niklas Sundström till stor hjälp för.

Mats Zuccarello Aasen 4
– Hade en flygande start på den förra säsongen, blev sedan skadad. En blixtsnabb forward med otroligt bra teknik. Kanske den mest talangfulla offensiva spelaren av alla i serien, rent skicklighetsmässigt. Väldigt underhållande att se på. Han är dock ingen närkampsspelare eller speciellt defensivt skicklig. Han är både liten och tunn men är som honom så snabb i både fötter och händer så kan man dominera matcher ändå.

Josh Green 4
– En bra värvning. En mycket arbetsstark forward som fick spela med Anaheim i Stanley Cup-slutspelet i våras. Han är inte dålig med pucken men jag tror knappast att han kommer att vara någon större offensiv kraft i Elitserien. Han är väldigt stor och kraftfull och har okej skridskoåkning.

Andreas Salomonsson 4
– En spelare som jag trodde skulle lyckas bättre i NHL än vad han gjorde. Han är väldigt internationell i sin spelstil och har skridskoåkningen som sitt främsta vapen. Den senaste säsongen var lite upp och ner men Salomonsson gör sina 30-40 poäng per säsong. Är lite ojämn i spelhumöret men jobbar ofta bra defensivt.

Per Svartvadet 4
– Hade en sämre säsong under den förra även om han till slut fick ihop skapligt med poäng. Men det hela kändes sämre än vanligt och när lagets naturliga ledare inte presterar som han ska så kan det ge effekt över hela laget. I grunden är han dock en bra tvåvägscenter och en bra ledargestalt. En riktig vinnartyp. Hans spel är otroligt viktigt för MoDo. Gränsar på en 3:a i betyg.

Oscar Steen 2
– En stor besvikelse under förra säsongen. Han gick från att vara en riktigt bra tvåvägscenter till att vara en center som hade bekymmer åt båda håll. Det blev bara 3 mål och både plusminus-statistiken och boxplay-spelet var inte smickrande. Han fick helt enkelt inte mycket att stämma. Nu är frågan om han kan studsa tillbaka igen? Då är han en given 3:a på gränsen till en 4:a i betyg.

Thomas Enström 2
– En liten men riktigt tuff och hårt jobbande forward som jag sett under flera år. Han har i de två senaste säsongerna gått fram ganska bra enligt min mening att se det. Är bättre än Tommy. Thomas är duktig med pucken och han spelar intensivt. Har ett okej spelsinne men det är inställningen och intensiteten som imponerar mest. Kan bli en sensation i vinter.

Andreas Molinder 2
– Han får sin tvåa för att han fortfarande är någorlunda ung och för att han var bra säsongen innan den förra. Den förra säsongen var dock ett mörker för Molinder och jag tyckte inte att han höll riktig elitserieklass på nästan någon del av spelet. Är i grunden en bra tvåvägscenter men räckte inte till förra säsongen. Måste bli starkare och mer tuff att ta för sig.

Marco Tuokko 1
– Fysisk spelartyp som inte lär bli kvar i klubben men står fortfarande under kontrakt. Hans säsong var minst sagt bedrövlig och han var knappt ordinarie. Visade dock i Mora att han höll bra elitserieklass. Frågan är om han kan hitta det igen och likväl vart han ska spela. 

Kristian Forsberg 1
– 23-åring som spelade med lite speltid i Norges fjärdekedja i VM. I mina ögon en konstig värvning. Han må vara laglojal och arbetsstark men frågan är om han totalt sett håller elitserieklass? Jag är tveksam. Han gjorde 16 poäng på 45 matcher i Storhamar.

Magnus Häggström 1
– Poängstark 22-årig forward från KB65 i division 1. Han får chansen att ta en plats till 30 september i form av ett tryout-kontrakt. Jag har nog personligen aldrig sett honom spela. Men det är ett stort steg att ta och han var långt ifrån den bästa poängplockaren i division 1. Han har gått en annan väg för att ta sig hit och kom till exempel aldrig in på hockeygymnasiet. Jag ser dock inget fel i att MoDo testar honom. Kan bli en askunge-saga om han lyckas. 

Spelare på väg in?
Patrick Yetman är inte helt utesluten ännu och kan komma tillbaka till laget. Laget behöver hur som helst en eller två forwards som det ser ut just nu. En egenskap som inte går att finna hos någon etablerad spelare i truppen är en högerfattning så nog kan en högerfattad spelare vara att föredra. Yetman är högerfattad och varför man väntar med honom kan vara att man har fler spår av icke-EU spelare eller så kostar han mer än vad han har bidragit med. Yetman sägs ha kommit dåligt tränad förra säsongen dessutom. Marco Tuokko sägs som jag skrivit tidigare i inlägget få lämna truppen.

Min prognos på truppen:
Laget hade en dålig säsong under den förra men har bara bytt ut en enda nyckelspelare. Det är målvakten och den värvningen är jag tveksam till. Lagets toppar består av många högklassiga spelare men det är svårt att se att dessa ska vara bättre den här säsongen och trots att de flesta var riktigt bra då också så räckte inte laget till slutspel. Något var helt klart galet förra säsongen och vissa spelare har skyllt detta på tränaren och han är nu utbytt. Det är omöjligt för mig att svara på hur stor del av skulden som låg hos tränaren och hur stor del som låg hos spelarna. Historiskt så brukar det vara bäst att också byta några nyckelspelare då en destruktiv miljö har skapats men MoDo är samtidigt en förening där ett sådant skifte är svårt att göra då en stor del av budgeten går till lokalt förankrade stjärnor. Men går det lika illa denna säsong så är klubben mer eller mindre tvingad att även flytta några av dessa spelare även om de individuellt sett presterar. Mojzis, Sondell och Green är dock bra värvningar och MoDo har på pappret alla möjligheter att nå slutspel igen men de måste få ihop laget på ett bättre sätt och framförallt att som lag spela bättre defensivt. Om inte så riskerar klubben kvalserien. Något nytt guld är man inte i närheten av.

Vi måste värva!

Det finns väldigt lite att skriva om just nu. Men jag kan i alla fall säga att jag inte gillar Linkans: ”- Och egentligen är truppen fulltalig redan.” till gårdagens ST.

Vi har två spelare på artistkontrakt och en spelare på tryout. Med skador på detta blir vi för tunn då vi inte har juniorforwards bakom A-laget som är redo för Elitserien. Vi måste ha minst en forward till. Jag kräver ingen stjärna eftersom jag inte har på koll på klubbens ekonomi men jag kräver en till forward av elitserieklass. Denna forward får gärna vara fysisk i sin spelstil och om det är möjligt vara målfarlig också.

Men vi behöver ingen ny förstacenter, som aftonbladets skribenter tycker i en annars ganska underhållande artikel.

Annars så underhöll en diskussion på hockeysnack om Nubben mig hela gårdagen. Jag tänker inte dra några argument från det här men anledningen till att diskussionen startade är intressant. Nubben sa den 2:a januari här angående att Magnus Pääjärvi-Svensson var aktuell:
”- Nej, vi är inte på väg att värva honom. Jag har hört talas om det där förut, men det är inte aktuellt i dagsläget. Vi har redan så mycket yngre, egna spelare som vi måste göra klart med. Sex, sju juniorer. Vi har (Carl) Klingberg och Anton Gustafsson som vi också har kontrakt med. ”

Den 11:e februari så förlängde Magnus Pääjärvi-Svensson med Timrå IK.

Medan en intervju med Pääjärvi här den 20:e juli säger att:
”- Jag vet att ”Nubben” snackade väldigt mycket med farsan och även med mig. Men till slut föll ändå valet på att fortsätta  i Timrå.”

Jag förstår inte varför det måste vara så mycket spel bakom kulisserna i svensk hockey. Antingen så gör man som i NHL och sätter upp datum som reglerar när man får förhandla. Det följs stenhårt och det blev nyligen utredning kring om Toronto pratade med Sedinarna innan den 1 juli.

Eller så gör man som i till exempel Schweiz och har det helt öppet att man värvar mitt under säsongen. Där hycklas inget utan där händer det att de presenterar spelare till nästa säsong mitt under pågående säsong. Är alla med på det så blir det ju inget ”rasande” hit och dit.

Vad tycker ni? Blir det inte lite löjligt när allt kommer till kritan så här som med Nubben och Pääjärvi? Eller som när Thomas Rundqvist rasade över att NHL-klubbar störde Jonas Gustavsson mitt under slutspelet medan han själv samtidigt höll på att deala med Johan Andersson?

NHLs sätt vore att föredra. Alla lag har exempelvis till den 15 maj på sig att förlänga med sina spelare. Efter det får alla lag bjuda på spelarna som antingen inte fått vara kvar eller som valt att lämna. Hockeyspelare har det så bra ställt för sig att de inte måste leta ny klubb i januari. De kan vänta till maj.

Men går det inte att få ihop ett sådant regelverk så kan man väl vara mer öppen. Om det är så att man är rädd att folk skulle bli arga om de skulle få veta hur det låg till så är det väl kanske på tiden att det kommer fram. Folk blir arga av hyckleri också.

Tack för mig. För nu.

Elitserieläget – Brynäs IF

Hej!

Jag har under sommaren kollat på Wallander-filmerna som kommit med Aftonbladet och jag måste säga att jag tycker att de med Rolf Lassgård håller väldigt hög kvalité. Det är klasskillnad mot de rena skräp-filmer som görs och har gjorts med Wallander på senare tid med annan huvudrollsinnehavare. Lassgård gör en roll som är mycket lättare att ta till sig och han visar även upp karaktärens svagheter och tillkortakommanden på ett mycket bra och trovärdigt sätt. Lassgård gör för övrigt en lysande instas i den annars ganska mediokra Colin Nutley-filmen Angel som går på canal plus just nu också.

Rolf Lassgård är för övrigt en stor fantast av Brynäs IF. Han syns ofta på plats där.

Precis som med Skellefteå så har Brynäs IF just nu en blomstrande juniorverksamhet. Under den senaste säsongen så blev det ett SM-Guld för J20-laget till exempel. Det vimlar av juniorlandslagsspelare och den omtalade 93:an Kalle Johansson från Östersund valde just Brynäs när han skulle välja hockeygymnasium. Framgång föder framgång och som Timråsupporter så är jag rakt av avundsjuk på denna utveckling.

Nu blir det genomgång av A-laget:

Det blir samma förfarande som tidigare och lägg märke till att det endast är kontrakterade spelare som betygsätts:

Betygskategorierna är en slags klassmätning av spelare:
5 – Europeisk toppspelare – Given i ett toppeuropeiskt VM-lag typ Sverige eller Finland.
4 – Landslagsklass – Kan nå en toppeuropeisk VM-trupp om han har en bra säsong.
3 – Bra elitseriespelare – Räcker inte till en toppeuropeisk VM-trupp men håller bra klass i ES.
2 – Breddspelare – Här hamnar också alla oetablerade juniorer.
1 – Allsvensk klass – Seniorer som jag inte anser platsar i ES.

Jag har delat in lagen i olika temagrupper. Den första gruppen var Stockholms-gruppen där också Rögle fick vara med på grund av att de inte passade in i någon annan grupp. Sedan så körde jag toppklubbarna och nu så avslutar jag med norrlandslagen där jag likt de amerikanska TV-programmen typ Top Model vill hålla spänning i det hela och kör Timrå IK sist.

Norrland – Del 3:

BRYNÄS IF

Betygsnitt: 2,91

Målvakter:
Jacob Markström 4
– Svensk hockeys näste stormålvakt. Vissa vill göra annat gällande bara för att han hade en svacka under den förra säsongen men sätter man allt i ett perspektiv så ser man att Markström fortfarande är junior över den kommande säsongen. Svensk hockey har aldrig haft en målvakt som varit så långt fram i så tidig ålder som Markström, åtminstone inte i någorlunda modern tid. Stor, placeringssäker och allmänt modern i sitt sätt att spela. Han är dessutom väldigt psykiskt stark. Däremot så skulle han behöva bli lite snabbare.

Eddie Läck 3
– Eddie har två starka säsonger i Leksands A-lag bakom sig. Han kommer från några väldigt starka målvaktsårgångar i Stockholm och har likt Nicklas Svedberg i MoDo fått leta sig norrut. Det är lite svårt att bedöma siffrorna i Leksand då laget varit så pass överlägset i den allsvenska grundserien de senaste åren. Men Läck var helt okej i den annars dystra avslutningen av Kvalserien i våras. Lika stor som Markström och ser även smidigare ut men är inte lika långt fram tekniskt och har fortfarande en del detaljer att jobba på. Spelar lite annorlunda också, blandar lite.

Backar:
Lars Jonsson 4
– 27 år gammal har han hunnit bli. Finns det något mer än en riktigt bra elitserieback i honom? Det känns som att han många gånger har fått lida för att ha blivit vald som 7:a i draften. Det var trots allt ett väldigt sensationellt val av Boston då som trotsade alla förhandstips och scoutingrapporter. Lars är fortfarande i mina ögon en ganska renodlad offensiv back men som har klara defensiva svagheter. Han är väldigt bra på skridskorna och har bra storlek som han under alla dessa år borde ha lärt sig att använda bättre i egen zon. Men för Brynäs så är han viktig och hans fina skott används gärna i powerplay.

Juuso Hietanen 3
– Ytterliggare en offensiv back. Juuso är rätt snabb på rören och väldigt spelskicklig. Svagheterna ligger i det fysiska spelet då han är rätt liten. Gjorde 8 poäng mindre än under sin första säsong i klubben som var riktigt bra. Högerfattad.

Peter Nolander 3
– En mycket stabil och underskattad back. Spelar väldigt rörligt och fint. Placeringssäker. Är användbar i de flesta situationer. Kom ganska okänd till Mora som 20-åring ifrån Arvika och har haft en bra utveckling sedan dess. De senaste säsongerna i Brynäs har visat att han håller god elitserieklass.

Jörgen Sundqvist 3
– En mycket stabil defensiv back som alltid ger sitt yttersta. Spelar väldigt enkelt och har bra rörlighet på skridskorna. Bra i boxplay. Kommer ursprungligen från Härnösand men valde att gå på hockeygym i Leksand i samma årgång som Lars Jonsson. Kom därifrån via Skellefteå till Brynäs.

Simon Bertilsson 2
– En jättetalang född 91 som har väldigt fin och rörlig skridskoåkning som jag skrev om inför draften. Valdes av Philadelphia Flyers i tredje rundan. Simon har en väldig hög potential offensivt och borde kunna ta för sig mer den här säsongen och borde också kunna ta plats på sex backar i detta lag. Är inte stor men rörlig. Ligger nära att ta plats i JVM-truppen.

Niclas Andersén 2
– En ung back som ännu inte riktigt fått ett lyft på elitserienivå. Var tidigt ansedd som den största backtalangen bland 88:orna och fick till exempel spela U18-VM ett år tidigare bland annat. Spelar rätt fysiskt men har ännu inte lyckats balansera sitt spel och kan vara en defensiv risk samtidigt som han inte har ett bra offensivt spel i sig. Har potential dock.

Simon Löf 2
– En långsmal och ganska hal högerfattad back. Är född 91 och har alltså två år kvar som junior. Jag tror inte att han kommer att få spela särskilt mycket i A-laget den här säsongen utan kommer att få sin mesta istid i J20 eller om han eventuellt blir utlånad till Allsvenskan. Är ganska rörlig och är bra med pucken. Ingen superoffensiv kraft dock och ännu lite för tunn i närkampsspelet.

Forwards:
Andreas Dackell 4
– Dackell håller fortfarande mycket hög klass. Är en av de bästa tvåvägsspelarna i serien och gör fortfarande mycket poäng offensivt. Mycket bra i både powerplay och boxplay. Skulle kanske kunna få ett högre betyg om han visade sig mer i internationella sammanhang. Förra säsongen var kanske den bästa han gjort sedan han lämnade NHL för fem år sedan. Inte så snabb men väldigt klok.

Eero Somervuori 3
– Ett offensivt kraftpaket med bra fart och skott. Är dock lite ojämn och kan lätt försvinna i matcher. Har då han varit med i det finska landslaget var relativt blek. Poängproduktionen var däremot stark i både den finska och schweiziska ligan men har varit mer upp och ner i Sverige. Är lite svårbedömd, kan kanske bli en 4:a men än tycker jag inte att han visat den klassen riktigt här. En stark 3:a och lär säkerligen komma upp i runt 30 poäng.

Magnus Kahnberg 3
– Precis som Somervuori en ojämn och svårbedömd spelare. Är i sina bästa stunder ett briljant offensivt vapen med kvickhet och bra teknik. Väldigt bra runt kassen. Men sedan så har han ganska många stunder där han helt försvinner också. Ett problem är väl att han saknar ett riktigt ”djävlaranamma” i sig och är ganska anti-aggressiv på isen. Hamnade inte bra hos Ulf Dahlén förra säsongen och den säsongen var faktiskt den första sedan 00/01 som Kahnberg inte spelade en enda landskamp.

Jonathan Granström 3
– En riktigt tuff och aggressiv center som fick ett genombrott under den förra säsongen. Jobbar otroligt hårt i varje match. Efter fler år av slit så fick han äntligen lite utdelning för det offensivt också. 26 poäng blev det och nästa säsong kan kanske ge mer men Jonathan är främst en defensiv spelartyp som bidrar med mycket karaktär. Helt okej på rören. Tre Kronor nästa?

Ove Molin 3
– En livs levande Brynäs-legend som fortfarande håller bra elitserieklass. Han har fortfarande en väldigt bra skridskoåkning och kan med hjälp av den och ett bra spelsinne klara sig som en defensivt bra center. Är mycket bra i boxplay och gör även en del pinnar framåt fortfarande. Den kommande säsongen blir hans 18:e i Brynäs.

Stephen Dixon 3
– En ganska defensiv center som trots att han spelade två JVM för Kanada aldrig lyckades ta sig in i NHL. Han spelade dessutom i Kanadas 2005-lag som kan vara det bästa JVM-lag Kanada någonsin haft. Är inte supersnabb eller särskilt fysisk men spelar ofta väldigt klokt och jobbar alltid för laget. Jag tycker att han var lite ojämn under den förra säsongen och klarade inte alltid av att neutralisera de bästa spelarna i motståndarlaget. Men hans spelsinne är bra och kanske kan han växa den här säsongen nu då han har fått en säsong på stor rink.

Mads Hansen 3
– Underskattad center med fina defensiva egenskaper. Har bra karaktär och är lite av en pådrivare för sin kedja på isen. Jobbar hårt och gör runt 20-25 poäng per säsong. Gjorde dessutom 14 mål under förra säsongen. Mycket pålitlig och gör väldigt sällan en dålig match.

Sebastian Lauritzen 3
– Var suverän som Timråjunior men fick aldrig riktigt chansen i A-laget på den tiden. Klev sedan fram och var Sundsvall Hockeys bästa spelare något år senare men fick ändå aldrig chansen i Timrå. Istället åkte han söderöver och fick via att vara bäste spelare i Bofors kontrakt med Linköping men där fick han aldrig heller någon riktig chans att visa vad han gick för och hamnade förra säsongen i Brynäs och genast blev det succé. Han kom in och gjorde 17 poäng på 36 matcher. Lauritzen är en mycket kreativ hockeyspelare som spelar intensivt och är när han är på bästa humör väldigt svår för motståndare att få tag i. Spelskicklig och arbetsstark. Har bara kontrakt över den här säsongen. Till Linkan: Ligg på!

Emil Sandin 3
– Lyckades etablera sig på elitserienivå under den förra säsong. Var tidigare en juniorstjärna i klubben som alltid gjorde mycket poäng i juniorlagen. Emil är en hårtjobbande spelare med bra karaktär och bra skridskoåkning som dessutom är skaplig offensivt. Spelar ganska fysiskt dessutom.

Anton Rödin 2
– En extremt intressant spelare som hade en otrolig juniorsäsong under den förra där han dominerade både i J20-serien, slutspelet och i U19-landslaget. En mycket offensivt skicklig spelare som är snabb, teknisk och begåvad med ett utmärkt spelsinne. Bra skott också. Har en mycket stor chans att ta plats i JVM-truppen. Han har vidare god chans att plats på tre kedjor och kan bli lite av en sensation då hans uppsida är rätt stor. Lyckades dock inte göra poäng på 6 bokförda matcher i Allsvenskan förra säsongen.

Jakob Silfverberg 2
– Kommer ifrån en välkänd hockeyfamilj. Fick gott om chanser i A-laget förra säsongen och han gjorde en del riktigt bra insatser. Mot Timrå IK, bland annat. Silfverberg är stor i kroppen och snabb på skridskorna. Han har ett bra spelsinne och är bra både offensivt och defensivt. Men hans offensiva förmåga når inte de toppar som ovanstående Rödins gör. Är kanske lite för snäll i sitt spelsätt. God chans att nå JVM. Blir förhopnningsvis ordinarie i Brynäs också.

Alexander Sundström 2
– En spelare jag trodde väldigt mycket på för några år sedan då han var junior. Men skador har hämmat honom och han har så här långt varit en besvikelse i Elitserien. Hans största bekymmer är att han saknar fart i sitt spel. Allt går lite trögt. Puckkontrollen är det dock inget fel på. Lyckas han inte bättre den här säsongen så bör han kanske söka sig neråt i seriesystemet. Håller väl i och för sig som fjärdecenter men det kan jag tycka är lite bortkastad talang.

 Daniel Hermansson 2
– En kvick och arbetsstark ytterforward som var riktigt bra på allsvensk nivå men som blivit mer av en rollspelare i Elitserien. Han är ingen direkt smart spelare utan är väl som bäst på att jaga och checka fast. Kommer som flera andra i laget ifrån Leksands 82-kull.

Spelare på väg in?
Laget sägs vara spikat men nog skulle man behöva en back till då man har sju backar varav 7:e backen på pappret Simon Löf är väldigt oprövad. Sedan så tycker jag att laget saknar en offensivt bra förstacenter.

Min prognos på truppen:
De har en grymt bra målvakt i Markström och de har en ganska stabil stomme på backsidan men skulle kanske behöva åtminstone en back till där för bättre bredd. Offensivt så är laget lite konstigt byggt tycker jag. De har fyra riktigt bra andra-/tredjecentrar men ingen riktig förstacenter. Bland ytterforwards så finns också flera ganska likartade forwardstyper. Laget har dock bra karaktär och de har spännande ynglingar som står inför ett genombrott. Brynäs har goda chanser att ta sig till slutspel. Laget är byggt för att spela lite som de gjorde under förra säsongen med en god defensiv trygghet men där offensiven kommer till korta i slutändan för att det ska bli mer än kvartsfinalspel. Det känns som absolut max.

Elitserieläget – Skellefteå AIK

Hur går det till egentligen?

Skellefteå hade 19 spelare i olika juniorlandslag den gångna säsongen och till det så har man värvat två ytterliggare från U16-landslaget till sitt hockeygymnasium. 21 landslagsmeriterade killar som ska slåss om A-lagsplatser i framtiden. Hur lyckas man få fram så pass starka årgångar i en klubb som Skellefteå? Jag är fruktansvärt avundsjuk och full av beundran. Det är också 5-6 av dessa som är absoluta toppspelare i sina årgångar.

Timrå IKs siffra slutade på 5 juniorlandslagsspelare varav 2 stycken är absoluta toppspelare i sina årgångar. Vi kommer förmodligen att värva någon eller några av de spelare som aldrig fick plats i SAIKs A-lag i framtiden. Lite på det sätt som MoDo inte lyckades få in Pär Styf och Niklas Nordgren i A-laget när deras junior-organistaion blomstrade eller för att ta att Brynäs bara kan ha en målvakt åt gången nu då vi kunnat tagit Anders Lindbäck och Leksand Joacim Eriksson för att ta ett mer nyligt exempel.

Skellefteå ska ha all heder och jag kommer att se fram emot varenda match deras juniorlag spelar i Timrå i vinter.

Nu blir det genomgång av A-laget:

Det blir samma förfarande som tidigare och lägg märke till att det endast är kontrakterade spelare som betygsätts:

Betygskategorierna är en slags klassmätning av spelare:
5 – Europeisk toppspelare – Given i ett toppeuropeiskt VM-lag typ Sverige eller Finland.
4 – Landslagsklass – Kan nå en toppeuropeisk VM-trupp om han har en bra säsong.
3 – Bra elitseriespelare – Räcker inte till en toppeuropeisk VM-trupp men håller bra klass i ES.
2 – Breddspelare – Här hamnar också alla oetablerade juniorer.
1 – Allsvensk klass – Seniorer som jag inte anser platsar i ES.

Jag har delat in lagen i olika temagrupper. Den första gruppen var Stockholms-gruppen där också Rögle fick vara med på grund av att de inte passade in i någon annan grupp. Sedan så körde jag toppklubbarna och nu så avslutar jag med norrlandslagen där jag likt de amerikanska TV-programmen typ Top Model vill hålla spänning i det hela och kör Timrå IK sist.

Norrland – Del 2:

SKELLEFTEÅ AIK

Betygsnitt: 2,91

Målvakter:
Nicklas Dahlberg 4
– Dahlberg eller ”Pumba” som han elakt kallas tack vare sitt storformade huvud gjorde en riktig kanonsäsong under den föregående och därav betyget. Han ligger väl på gränsen där och hade jag använt mig av plus och minus så hade han fått en svag 4:a. En stabil och bra grundserie följdes upp av ett mycket bra slutspel där han också skakade ner Hadelöv till andremålvakt på riktigt. Är ganska liten men kom ut mer från kassen den senaste säsongen än tidigare vilket minskade öppningarna. Han släppte även mindre returer under den förra säsongen än tidigare.

Andreas Hadelöv 3
– Hadelöv kändes mer eller mindre slut som toppmålvakt när han gick ner till SAIK i Allsvenskan för några år sedan. Men han har jobbat på och också lagt om sitt sätt att spela till att bli mer modern än vad han var tidigare. Gjorde en bra grundserie men var sämre i slutspelet.

Backar:
Pavel Skrbek 4
– Stor, stark men en ändå klart skicklig back. Han är kanske inte den snabbaste backen på isen men han står ofta rätt placerad och är bra på att följa med och trycka åt de anfallande spelarna. Bäst i defensiven och boxplay. Spelet med puck är helt okej och han ligger stabilt på 15-20 poäng per säsong.

Jyri Marttinen 3
– En något ojämn back som inte gärna underkastar sig taktiskt spel utan gillar mer att bara tuta och köra. Han är i sina bästa stunder en mycket bra offensiv back med härlig skridskoåkning och bra skott som dessutom gärna spelar fysiskt. I sina sämre stunder drar han dock på sig onödiga utvisningar och rusar bort sig. Haft vissa skadebekymmer de senaste åren också.

Ivan Majesky 3
– En otroligt stor back som med sitt långa hår och grova skäggväxt ser nästintill skräckinjagande ut. Majesky är klart stabil i egen zon och väldigt placeringssäker utan puck. Han är bra att använda i boxplay. Hans skridskoåkning är helt okej medan puckbehandlingen inte är det. Offensivt så bidrar han väldigt sällan med mål och poäng.

Tim Erixon 3
– Ett jättelöfte som det ser ut som att SAIK kommer att satsa på redan den här säsongen, vilket är helt rätt. En i mitt tycke stabil tvåvägsback med bra rörlighet och ett väldigt bra spelsinne. Han är bra i de flesta situationer och kan klara sig bra utan att spela fysiskt just på grund av att han är så smart. Gick i första rundan i NHL-draften tidigare i somras och har redan en JVM-turnering bakom sig. Bra storlek dessutom.

David Rundblad 3
– Ytterliggare ett jättelöfte men som är lite mer spektakulär sitt sätt att spela. En bra skridskoåkare och pucktransportör som inte är helt olik Anton Strålman i sitt sätt att ta sig fram på isen. Han har dessutom ett bra skott och är farlig i powerplay. På den negativa sidan så är hans defensiva spel fortfarande ganska bristfälligt och ibland så spelar han lite för chansartat. Gick även han i första rundan av NHL-draften.

Adam Larsson 2
– En sent född 92:a som besitter samma typ av offensiva egenskaper som David Rundblad men som samtidigt också är både stabilare och mer fysisk i det defensiva spelet. Det Adam saknar än så länge är dock rutin från seniorspel och den tid det tar att acklimatisera sitt spel. Det råder dock inga tvivel idagsläget om att Adam är en mycket stor backtalang och kommer gå mycket tidigt i draften 2011. Jag tror han kan göra bra ifrån sig redan den här säsongen och han har chans att ta en plats i JVM-truppen redan nu. Konkurrensen är dock hårdare än någonsin på backsidan där, hårdare än i SAIK för tillfället.

Christoffer Norgren 2
– Klarar sin elitserieklass på ledarskap och rutin. Den kommande säsongen lär med all sannolikhet bli Norgrens sista på elitserienivå. Han besitter ingen egentlig talang mer än att kunna spela enkelt och placera sig bra. Hans skridskoåkning är något kantig samt att i offensiv väg är en av de mest ofarliga spelarna i serien. Totalt har han producerat 5 mål på 280 elitseriematcher. De senaste målet kom när Leksand fortfarande spelade i Elitserien.

Forwards:
Brad Moran 4
– En mycket bra centervärvning av SAIK inför förra säsongen. En offensivt bra spelartyp som främst är en mycket bra playmaker. Bra att använda i powerplay. Han är dock ingen grovjobbare eller särskilt stark defensivt. Men vad gör det om han gör över 30 assist och 40 poäng framåt.

Anders Söderberg 4
– Den lille ”gamlingen” fortsätter att hålla hög klass. Söderberg jobbar bra över stora ytor och är mycket offensivt skicklig. Han är väldigt svårstoppad med pucken och en klart kreativ spelare som lovar runt 35-45 poäng per säsong. Har spelat över 600 elitseriematcher. Försvann lite i slutspelet dock.

Christian Söderström 4
– Hade en mycket stark avslutning på den förra säsongen då han kom in i ett stim. En av SAIKs bästa spelare i slutet av grundserien och i slutspelet. ”Chrippe” är så skicklig offensivt att han borde kunna vara så pass bra oftare. Nästa säsong får utvisa om han äntligen hittat den nivån i sitt spel nu. Han besitter alla tekniska färdigheter offensivt. Arbetsinsatserna är också bra och han har på senare år blivit allt mer skicklig i boxplay. Svagheten finns i skridskoåkningen men inte i farten som är bra utan snarare balansen.

Petr Tenkrat 3
– Ett nyförvärv från Timrå som har klart mer i sig än vad han har fått ut här. Är en grymt stark skridskoåkare och pucktransportör med ett bra skott (som används lite för sällan). Är när han är i sitt bästa slag nästan lite lik Alexander Ovechkin i intensitet, kraft och dominans på isen. Tenkrat jobbar alltid bra och ger alltid järnet. Det han saknar för att vara riktigt bra ofta är ett utvecklat spelsinne. Han har väldigt svårt att se var andra spelare är på isen och var han själv ska befinna sig. Ju enklare spelsystem ju bättre är Tenkrat. Gör sig som bäst i kontringssituationer.

Fredrik Warg 3
– Lite svårt att veta var Wargen står för tillfället. Fick ju äntligen sitt genombrott i Timrå då han fick chansen i en offensiv centerroll. I MoDo var han mestadels ytterforward eller i en defensiv centerroll. Är i mina ögon bäst som offensiv center då han har bra puckkontroll och bra balans. Är dessutom lite fysisk och ganska arbetsstark av sig. Han skulle säkert kunna göra närmare 40 poäng i en sådan roll, i alla fall i den form han hade i Timrå.

Mathias Månsson 3
– En föredetta pojklagsstjärna i Timrå IK som numer är en bra elitseriespelare. Månsson jobbar alltid hårt, är aggressiv och trivs i tung trafik. Är ingen superintelligent varelse på isen utan håller sitt spel enkelt. Han är ingen person du vill spela sällskapsspel med utan där handlar det förmodligen precis som på isen om att vinna varje situation. En riktig vinnarskalle. Han står både upp för sina lagkamrater likväl som han sätter press på dom att jobba lika hårt som honom själv. Kan fungera bra som en fysisk tredjelänk i en offensivt stark kedja. Ligger stabilt strax under 30 poäng per säsong.

Yared Hagos 3
– Ytterligare en gammal tikare. Jag vet ärligt talat inte vad som hände med honom i HV71 men speciellt bra gick det inte. Han var annars en mycket lovande center under sin tid i Timrå men åren har visat att han kanske inte hade mer än så i sig. Han är i alla fall inte sämre än vad han var i Timrå, det visade han under sin korta sejour i Södertälje tycker jag. En teknisk och ganska aggressiv center med bra defensiv spelförståelse som dock saknar snabbhet för att kunna ta ytterliggare ett kliv. 

Johan Forsberg 3
– En jättespännande värving från Björklöven. Johan är en mycket intensiv spelartyp som var Björklövens klart bästa spelare förra säsongen. Han är bra både offensivt och defensivt och jobbar alltid mycket hårt. Bra efter sargerna. Är högerfattad och ganska målfarlig. En joker.

Pierre-Edouard Bellemare 3
– En mycket arbetsstark och träningsvillig fransman som hade en minst sagt flygande start på den förra säsongen då han öste in mål. Tror han gjorde 14 mål på de sju första matcherna. Allt eftersom säsongen gick så normaliserades målskyttet men det blev ändå 5 mål och 10 poäng i Kvalserien till exempel. Nu tror jag dock inte att SAIK värvat honom för att vara lagets ledande målskytt utan det är snarare skridskostyrkan, den intensiva och arbetsstarka spelstilen som lockar minst lika mycket.

Erik Forssell 3
– En stabil och pålitlig center som är något underskattad. Han är klart bra defensivt men är heller inte helt oanvändbar offensivt. Han var bra både i grundserien och i slutspelet. Har gjort över 20 poäng i båda sina elitseriesäsonger. Han är väldigt smart och klarar sig utmärkt trots att han är ganska liten.

Mattias Lindström 2
– Har inte gjort så mycket poäng på juniornivå men det jag har sett av honom har imponerat. Han har varit en riktig pådrivare för sitt lag och har dominerat med en härlig attityd och starkt fysiskt spel. Gick i tredje rundan av draften och jag tror att han har goda möjligheter att bli en bra rollspelare i NHL. Han är väldigt stor och snabb på skridskorna och tar alltid bra defensivt ansvar. Har två år kvar som junior dessutom..

Martin Lundberg 2
– Inte helt olik Lindström faktiskt. Lundberg är av samma typsnitt, framförallt väldigt tuff och bra defensivt. Lundberg är ett år äldre än Lindström och har en säsong på seniornivå bakom sig. Lundberg har chans att nå JVM-truppen i rollen som en aggressivt forecheckande fjärdekedjespelare men är offensivt lite för svag för någon annan roll.

Melker Karlsson 2
– En rätt skridskostark ytter/center med bra målsinne och teknik. Är ingen supertalang och har inte fått spela i något juniorlandslag men tillhörde de allra bästa spelarna i ett bra J20-lag. Jag tycker dock inte att han har stått ut mer än många andra talanger som ännu inte fått A-lags kontrakt. Melker gjorde dock klart godkänt ifrån sig när han fick chansen i A-laget förra säsongen. Kommer nog dock inte få särskilt mycket speltid och lär kanske lånas ut eller få gå ner en del till J20-laget.

Erik Karlberg 1
– Har ännu inte kunnat uppvisa elitserieklass i sitt spel. Bokfördes bara för två eliteseriematcher förra säsongen dessutom. Var som junior en mycket offensivt skicklig spelare med god målproduktion. Det spelet har han bara under de matcher han gjorde med Piteå i division 1 kunnat visat upp som senior ännu. Frågan är hur han kommer att användas i SAIK den här säsongen. En personlig åsikt är att han kan behöva en säsong i Allsvenskan.

Spelare på väg in?
Laget är till att börja med en back kort och ser man också hur backsidan är byggd så kan man behöva en lite mer etablerad back som dessutom skulle behöva vara bra både offensivt och defensivt. Det fattas en powerplay-back och det fattas också en defensiv back bakom Skrbek och Majesky. Norgren känns sådär och Erixon har ännu en del att lära och utvecklas nog bäst bredvid en defensivt stark back. Samtidigt skulle jag tycka att det vore coolt om man lät David Rundblad vara lagets mest använda powerplay-back och ge honom det förtroendet.
Framåt så vet jag att de letar efter en producerande ytterforward men det finns inga uttalade namn där.

Min prognos på truppen
En bra elitserietrupp, tycker jag. Det är många spelare som kan eller åtminstone tidigare har spelat på en hög nivå. Det finns dessutom gott om bra karaktär i truppen och en bra blandning av etablerat och lovande. En bra ”förstaback” saknas dock tycker jag samtidigt som det är på backsidan som de största genombrotten har chans att komma fram. På forwardssidan är det mer stabilt men där har jag svårt att hitta någon forward som kan kliva fram och ”slå igenom”, talanger som Lindström och Lundberg är ju mer karaktärspelare än något annat. Supertalanger som just nu är utanför A-laget som Oscar Lindberg och Adam Pettersson får nog kanske vänta något år till. Förra säsongen var klubbens bästa sedan tidigt 80-tal tror jag. Laget hade dock några svackor som gjorde att man inte orkade vara kvar bland de fyra bästa, som man under ett tag i serien var. Däremot så lyckades man slå ut Linköping i slutspelet vilket gav klubben ett bra sving uppåt. I den kommande säsongen så känns laget just nu tillräckligt stabilt byggt för att ses som ett blivande slutspelslag med ny chans att ”skrälla”.

Det här med siffror

Har ni tänkt på att nu när Mika Pyörälä är helt klar för Philadelphia Flyers att det innebär att Timrås båda 81:or förra säsongen har hamnat i samma NHL-klubb. Johan Backlund och Mika Pyörälä. Det blir ännu mer siffermässigt attraktivt om man tänker på att våra båda 91:or blev draftade av en annan, men för dom, samma klubb. Det vill säga Edmonton Oilers.

Coolt va?

Annars om man som jag gillar siffror så är eliteprospects.com en ganska underbar sida. Den har nyligen fått ett nytt utseende och många roliga funktioner att leka med om man som jag gillar siffror och statistik. Några exempel:

Elitseriens yngsta lag (räknat i ålder i snitt per spelare):
1. Timrå IK 24,59 år
2. Luleå HF 24,61 år
3. Brynäs IF 24,64 år
4. Frölunda HC 24,75 år
5. Rögle BK 24,78 år
6. Färjestads BK 25,59 år
7. Skellefteå AIK 25,61 år
8. Djurgårdens IF 25,65 år
9. HV71 26,50 år
10. MoDo Hockey 26,83 år
11. Södertälje SK 26,95 år
12. Linköpings HC 27,48 år

Mest VM-matcher i truppen:
1. Linköpings HC 275 st
2. Frölunda HC 240 st
3. MoDo Hockey 194 st
4. Färjestads BK 151 st
5. Rögle BK 114 st
6. Timrå IK 107 st
7. Brynäs IF 104 st
8. Djurgårdens IF 99 st
9. HV71 80 st
10. Skellefteå AIK 74 st
11. Luleå HF 33 st
12. Södertälje 20 st

Mest NHL-matcher i truppen:
1. MoDo Hockey 2068 st
2. Djurgårdens IF 1433 st
3. Linköpings HC 1278 st
4. Frölunda HC 784 st
5. Brynäs 621 st
6. HV71 585 st
7. Skellefteå AIK 399 st
8. Timrå IK 157 st
9. Färjestads BK 99 st
10. Rögle BK 95 st
11. Luleå HF 83 st
12. Södertälje SK 10 st

Mest antalet utlänningar i truppen:
1. MoDo Hockey 10 st
2. Frölunda HC 8 st
2. Färjestads BK 8 st
4. Linköpings HC 6 st
4. Rögle BK 6 st
4. Skellefteå AIK 6 st
4. Timrå IK 6 st
8. HV71 5 st
8. Södertälje SK 5 st
10. Brynäs IF 4 st
10. Luleå HF 4 st
12. Djurgårdens IF 0 st

Mest antalet spelare födda i sitt eget distrikt:
1. Djurgårdens IF 17 st (+4 st i Södermanland och Uppland)
2. Luleå HF 12 st
3. HV71 11 st
4. MoDo Hockey 10 st
5. Rögle BK 8 st
6. Södertälje SK 7 st (+7 st i Stockholm)
7. Skellefteå AIK 7 st
8. Frölunda HC 6 st
9. Färjestads BK 4 st
9. Brynäs IF 4 st
11. Timrå IK 3 st
11. Linköpings HC 3 st

Och så vidare, och så vidare.

Jo, just det. Grattis Mika!