Timrå sprang in i het målvakt

Timrå IK – Almtuna IS 1 – 2 sd

1-0 Jeremy Boyce 11 (Norén 10) 06:48
1-1 Jesper Olofsson 6 (Hermansson 9) 36:17
1-2 Fredrik Sandgren 3 (Högström 20, Hermansson 10) 60:43
Skott: 36 – 21

Ett sjukdomsdrabbat Timrå förmår inte vinna denna hemmamatch mot Almtuna trots spelövertag stora delar av matchen. Almtunas målvakt Alexander Sahlin stod på huvudet och gör bl a några makalösa räddningar.

Timrå fick två sena återbud i form av Per Hallin och André Hult. Det gjorde att man stuvade om och använde Patrik Norén som forward och gick på fyra ytterpar och tre centrar. Juniorerna Martin Mellberg och Rickard Sundlöv fick byta om men fick ingen speltid.

Timrå tar tag i den här matchen på ett bra sätt i den första perioden. Man jobbar konsekvent och har bra spelvändningar och många målchanser i den första perioden. Timrå gör 1-0 då Patrik Norén stjäl en puck och snabbt serverar Jeremy Boyce som skjuter direkt. Ett av många bra Timråanfall där man snabbt och enkelt skapar en bra chans.

Timrå hade ytterligare bra chanser och den största kom i slutet av den. Det är Emil Berglund som får en dubbelchans med öppet mål men där Sahlin tar det första skottet mirakulöst med ena benskyddet trots att han var överspelad och ännu mer mirakulöst tar han det andra skottet med plocken då han var liggandes i målet. Timrå hade också en målgranskning där en styrpuck såg ut att vara inne men videogranskningen visade att den studsat på utsidan nätet.

I den andra perioden lyfter Almtuna sitt försvarsspel. Tempot går dock ner i matchen och det blir ganska tråkig ishockey. Spelet är långsamt med många avblåsningar och det skapas få chanser. Spelmässigt tycker jag nog att den perioden är jämn.

Almtuna lyckas kvittera på en väldigt olycklig Timråsituation. Timrå hamnar med tre man djupt i anfallszon samtidigt som man av okänd anledning bara hade en back inne. Det gjorde att Almtuna kom tre mot en med den andra Timråbacken (Eric Moe) sent inhoppandes på isen. Daniel Hermansson håller i pucken kyligt och serverar Jesper Olofsson som får en konstig träff på pucken som ställer Norja.

Timrå inleder den tredje perioden i fem mot tre men får liksom inte till några sidledspass med direktskott som kan tvinga en förflyttning på Sahlin. Även om Timrå missar det överläget så tycker jag man är det bättre laget i den tredje perioden och närmast att avgöra matchen. Timrå hade en rad bra chanser och två ramträffar. Andreas Molinder har en jättechans i slutminuten där han skjuter över.

Matchen går dock till sudden där Almtuna kan avgöra på en fin individuell prestation av Marcus Högström vars initiativ rör om i Timråförsvaret. Att Thomas Hundertpfund kommer snett in i situationen från början hjälpte inte heller. Hur som helst så hittade Högström en nedrusande Fredrik Sandgren som smällde till pucken direkt. Norja går kanske lite hårt ut på Högström och hinner inte tillbaka i position även om det går fort med ett hårt pass och ett hårt skott.

Timrå gör inte sin bästa match men totalt sett heller ingen dålig insats trots förlusten. Jag tycker man har bra fart stora stunder men lyckas inte överlista en för dagen mycket het målvakt. Man kan ibland påstå att Timrå gör målvakten bra med många lätta skott men jag tycker han spelade in sig själv het med räddningar han inte borde ha lyckats gjort. Sahlin var lugn och säker och släppte få returer hela matchen. Dessutom visade Sahlin upp en mycket säker och spektakulär plockhand. Han har inte stått många matcher Sahlin men har bara släppt in sju mål i de sex matcher han stått i hittills.

Timrå gör en del individuella misstag och det är några spelare som individuellt får ut för lite i matchen men som lag betraktat var det ingen insats som kräver stora förändringar för att få ett bättre resultat framåt. Timrå hade bra fart men det stod en vägg i vägen i form av Sahlin. Jag tycker att Timrå oftast gör det bra utan puck och jag tycker Timrå skapar tillräckligt många fler målchanser än motståndaren för att kunna vinna efter full tid.

Almtuna behöver dock inte skämmas för vinsten. Visst, Sahlin var mycket het i kassen men jag tycker också att man tätar till sitt spel bra och gör en stark kampinsats. Även Almtuna skapade bra chanser bortom målen och hade t ex ett skott i insidan stolpen i den tredje perioden.

Tabellen tajtar nu till sig avsevärt runt och under det där playoff-strecket. Timrå ligger strax under strecket, två poäng efter Oskarshamn med en match färre spelad. Under Timrå har Asplöven (en match mer) samma poäng som Timrå och under de två ligger Mora och Almtuna tre poäng bakom dessa. Nästa match för Timrå är just mot Mora borta.

Spelarbetyg, Timrå IK

5: Ingen.
4: Patrik Norén
3: Emil Pettersson, Jeremy Boyce, Jens Westin, Oscar Johansson, Robin Persson och Anton Wedin.
2: Mika Norja, Emil Berglund, Ludvig Nilsson, Jonathan Carlsson, Tommy Stenqvist, Nils Bergström, Didrik Strömberg, Johan Persson och Andreas Molinder.
1: Thomas Hundertpfund och Eric Moe.

Underhållning och spänning när J20 vann på nytt

J20: Timrå – Luleå 3 – 2 sd

0-1 Jens Högbom 03:05
1-1 Anton Nyström (Blom, Thunman Hälldahl) 08:17
2-1 Adam Bergendahl (Mellberg, Sundlöv) 19:20
2-2 Nils Näslund (Sjödin) 46:38
3-2 Adam Bergendahl (Sundlöv) 60:50
Skott: 33 – 18

Timrås J20 fortsätter leverera bra hockey och bra resultat. Jag tycker det syns tydligt att Timrå har ett helt annat självförtroende i sitt spel än man haft tidigare. Spelare tar för sig på ett helt annat sätt, både defensivt.

I kväll var det Luleå som kom på besök och den första perioden präglades av många utvisningar och även om jag inte höll med domaren om alla utvisningar så tycker jag att båda lagen senare i matchen anpassade sig bra efter domare Dyréns nivå och det ledde faktiskt till att vi fick se en fartfylld match med mycket frenesi.

Luleå tog ledningen på en fin individuell prestation av Luleåbacken Jens Högbom (95). Han kliver ner efter vänsterkanten, drar en back och sätter en backhand under armen på Adam Ohre (95). Timrå kvitterade några minuter senare i power play. Det var inget lysande power play men ett bra passningsspel ledde fram till att Anton Nyström (96) tryckte till en puck som gick in via en Luleåback och in i mål.

Luleå fick mot slutet av den första perioden ett långt spel i fem mot tre som Timrå klarade ut på ett bra sätt. Kort senare kommer Timrå i ett tre mot två läge som jag tycker man förvaltar väldigt bra. En typisk situation där man visar mer självförtroende. Martin Mellberg (94) lägger en öppnande fin passning som Adam Bergendahl (94) liksom först släpar sig mot och skapar en yta framför sig och sedan åker in mot pucken och siktar in ett snabbt skott mellan benen. Detta med enbart 40 sekunder kvar av den första perioden.

Den andra perioden tycker jag att Timrå äger i stora drag men där målvakten Christoffer Rifalk (96) spelar riktigt bra i Luleå. Timrå skapar flera klara chanser och frilägen som den store unge Rifalk kommer upp på ett fantastiskt och i stora drag håller kvar Luleå i matchen.

Den andra perioden men innehöll en rad lustiga situationer. Den kanske värsta var när Timrå med avvaktande Luleåutvisning satte hård press i offensiv zon och Andreas Borgman (95) trycker till med ett hårt slagskott i snäv vinkel som missar mål, går i rundeln och glider sedan ut ur zon mot det egna målet där målvakten ju är uttagen. Pucken rullar dock precis utanför och undviker självmål.

I den tredje periodens inledning har Timrå ytterligare bra chanser att utöka sin ledning. Bl a har man tre ramträffar där den bästa chansen är en retur på nära håll med Rifalk ut position. Det är Bergendahl som skjuter direkt i ribbans nederkant på sådant sätt att pucken studsar ner vid mållinjen och ut ur målgården.

Denna chans tillkom då Timrå spelade i ett långt power play som sedan också blev i fem mot tre. Luleå jobbar dock bra och klarar det. Precis när man blir fulltaliga så kliver Nils Näslund (95) in från utvsiningsbåset, får pucken och skjuter ett bra dragskott långt utifrån som Adam Ohre (95) inte är med på och det är kvitterat. Skottet var bra men Ohre vill nog ha tillbaka det där målet.

Därefter tycker jag att Luleå tar över matchen och har de bästa anfallen mot slutet av perioden. I slutet får Luleå dessutom chansen i power play då Andreas Borgman (95) åker ut för interference i samband med en tekningssituation. Han är verkligen konsekvent med pipan, Dyrén. Timrå gör dock ett bra jobb och klarar ut det och tar matchen till sudden. Timrås box play var överlag bra i matchen, ska sägas.

Suddenperioden blir dock inte särskilt lång. När Luleå byter sina forwards får Rickard Sundlöv (94) båda Luleåbackarna att gå mot honom varav Sundlöv vänder och lägger en fin backhandpass för Adam Bergendahl (94) att åka in i. Bergendahl kommer ifrån bänken med bra fart, åker sig fri och hänger skottet kliniskt i krysset bakom Rifalk.

Jag tycker det här var en mycket underhållande match med bra fart och många målchanser. Båda klev på bra i det offensiva spelet samtidigt som man hade intentionen att vara tajta och konsekventa i försvarsspelet. Spelet blev således intensivt.

Jag tycker många spelare i matchen var bra. De som var extra bra nämns längst ner men jag även nämna några fler.

I Luleå vill jag nämna 97-backen Gustav Bouramman (97) som en back som verkligen fastnade hos mig. En puckskicklig rightback med bra blick för spelet. Anthon Eriksson (95) var verkligen en ledande spelare och bar det offensiva spelet för sitt lag. Jens Högbom (95) gör ju ett vackert mål och var överlag följsam. Oscar Nord (96) var en annan spelare som hade bra aktioner med pucken.

I Timrå tycker jag att Anton Nyström (96) har en härlig fart. Emil Karlsson (95) börjar växa ut till en stark defensiv och fysisk back. Jag tycker också Pontus Blom (95) jobbar bra och får med pucken i många situationer. Andreas Borgman (95) gör många saker bra och tar många initiativ även om det blev några mindre bra saker i dag också.

De som var allra bäst var dock dessa:

Matchens Topp 5 (5=Bäst):

5: Mattias Thunman Hälldahl (93), back, Timrå IK
– Mycket stabil insats. Kändes stundtals som pucken kom till honom som en magnet. Vann i stort varje duell och gjorde många brytningar. Han var också bra offensivt. Klockren!

4: Adam Bergendahl (94), forward, Timrå IK
– Matchhjälte med sina två mål. Visar mycket energi och tar sig in på mål. Känns som han blivit mer säker i det offensiva spelet och spelar med pondus även med puck. Mycket bra!

3: Christoffer Rifalk (96), målvakt, Luleå HF
– Är i stora drag den som räddar en poäng för Luleå, speciellt i den andra perioden och i början av tredje där han kommer upp stort och ger Luleå en chans att komma ikapp.

2: Rickard Sundlöv (94), forward, Timrå IK
– Jobbar otroligt hårt och över stora ytor. Är trots sin modesta storlek väldigt modig. Han har briljant skridskoåkning samtidigt som han spelar uppoffrande och skapar offensivt.

1: Martin Mellberg (95), forward, Timrå IK
– Har producerat bra i hela den här serien och visar framför allt upp ett bra passningsspel. Satte ofta upp kedjekamraterna till bra målchanser. Bra driv också.

NHL-tisdag 27/1 – Svenskranking hittills

Hej!

Dags för ett inlägg om NHL igen. Denna liga följs fortsatt med spänning från min sida även om januari och februari är de månader där jag kanske ser lite färre matcher än vanligt för att samla kraft inför allt avgörande som sker i denna sport under våren. Det är dock inte så att jag inte ser matcher alls utan jag ser många av matcher som går på bra tid i Sverige samt att jag i helgen såg utomhusmatcherna i Los Angeles respektive New York.

Det mest anmärkningsvärda med utematcherna var nog att den ena spelades i just Los Angeles i 17-18 plusgraders värme. Trots det hade man nog den bästa isen jag kunnat uppfatta från någon tidigare utematch i NHL. Imponerande!

I den andra utematchen var det anmärkningsvärda att det blev en sådan bra och målrik match. Det var bra fysiskt spel och mycket målchanser. New Jersey Devils inledde att leda med 3-1 efter att Jaromir Jagr inlett femstjärnigt medan NY Rangers vände och vann med 7-3 efter att bl a Mats Zuccarello och Anton Strålman stått får dominanta insatser. Just Strålman har verkligen växt ut till en stabil ordinarie NHL-back numer. Uffe Bodin på hockeysverige skrev ett mycket bra inlägg häromdagen: http://www.hockeysverige.se/blogg/uffe-bodin

Jag såg för övrigt även Erik Gustafssons comeback med Flyers. Det blev dock storförlust men Erik klarade sig bra och gjorde en stabil insats.

Henrik Zetterberg spelar just nu bra men har fortsatta ryggbekymmer. Där har gamle Dagbladet-reportern Henrik Sjöberg en del bra inslag på expressens sajt. På tal om Zetterberg så tänkte jag att jag skulle ranka vilka svenska spelare jag tycker har varit bäst den här säsongen. Märk att det gäller den här säsongens spel och inte bästa spelarna. Då är ju givetvis namn som Lundqvist och Sedins betydligt högre upp.

Topp 10 NHL:s bästa svenskar hittills under 13/14:

1. Henrik Zetterberg, Detroit
– Är +19 i ett lag som har -9 totalt. Av de 12 matcher Zäta missat har Detroit förlorat nio. En osjälvisk spelare som tar den roll han ges för lagets bästa. Trots återkommande ryggbesvär har han gjort 44 poäng på 40 matcher, vilket är bästa poängsnittet bland svenskar, delat med Steen. Få har något negativt att säga om honom. Lagkamraten Dan Cleary kallar honom NHL:s bästa lagkapten. Oavsett hur det ligger till med så har han gjort en mycket bra säsong så här långt, en av hans bättre tycker jag.

2. Erik Karlsson, Ottawa
– Den mest skickliga hockeyspelaren vi har. Jag hade gärna haft honom etta men han gör lite för många defensiva misstag ännu och blir ibland bänkad under matcher när det blir för mycket. Det positiva överväger dock med råge och snittistiden ligger på över 27 minuter. Poängmässigt är 49 poäng på 52 matcher femstjärnigt av en back. Sinnessjuk bra skridskoåkning, grym blick, bra skott och bra teknik. Alltid spelbar. I det offensiva spelet besitter han en unik kontroll över allt som händer runt honom.

3. Alexander Steen, St. Louis
– Vår mest underskattade spelare. Rejäl i spelet och bra på det mesta. Spelar mycket i både power play och box play. Mest imponerande hittills är hans målskörd. 26 mål på 40 matcher ger ett målsnitt bara Ovechkin slår av de som spelat mer än halva sina lags matcher. Vidare har han bara fem giveaways medan han har 31 takeaways. Har utvecklats kontinuerligt på ett imponerande sätt mellan OS-åren (10-14) och är nu en toppspelare i ligan.

4. Niklas Kronwall, Detroit
– Är sitt lags klart ledande back och spelar mycket i varje spelform. Behärskar många saker. Bra rörlighet, bra passningsspelare, bra tacklare, täcker mycket skott likväl som han har ledaregenskaper. Med 31 poäng på 50 matcher hittills är han på väg mot sin näst bästa säsong någonsin poängmässigt.

5. Oliver Ekman Larsson, Phoenix
– Används i alla moment och mycket hela tiden. Även om han just nu har det lite tyngre precis som hela sitt lag så är han väldigt jämn. Han är också bra i alla delar av spelet. Lever på sin rörlighet i kombination med bra storlek samtidigt som han är tekniskt skicklig i offensiven. Spelar smart och likt Lidström så är han stabil utan att spela speciellt fysiskt.

6. Henrik Sedin, Vancouver
– Missat matcher nu för första gången på en evighet. Vancouver som klubb har haft det tungt och är på nedåtgående vilket också påverkat deras två bästa spelare. De spelar också i den tuffaste divisionen i den tuffaste konferensen. Möter många tunga lag ofta och har långa resor. Spelskickligheten på Henrik är fortfarande i världsklass. 31 assist snackar man inte bort.

7. Daniel Sedin, Vancouver
– Skapar fortfarande mycket och är den svensk som har flest avslut på mål. Dock har inte målskyttet velat lossna den här säsongen. 92:a plats i NHL:s målliga trots att han spelat alla matcher är inte godkänt för honom. Precis som för Henrik så handlar nog mycket om det som händer i klubben också med ny coach, nedåtgående spiral samt en tuff division och konferens.

8. Henrik Lundqvist, NY Rangers
– Det har aldrig tidigare hänt att han förlorar mer än han vinner och just nu ligger han på lika många förluster som vinster. Även om han inte varit lika bra som han brukar så är han fortfarande bra och på uppåtgående. Även om det görs nyheter när han inte får stå så är det bara sex målvakter i hela ligan som stått fler matcher än honom. 91,4% över 39 matcher är inte dåligt heller.

9. Nicklas Bäckström, Washington
– Gör bra med poäng. 49 stycken på 52 matcher. En stor del av poängen kommer i power play där han är mycket skicklig som playmaker. Matar ju som vanligt Ovechkin på ett bra sätt. Samtidigt är han mycket på utsida och med tanke på hur skicklig han är så producerar inte särskilt bra i fem mot fem. Där är han enbart tia bland svenskarna i NHL t ex.

10. Victor Hedman, Tampa Bay
– Blommar ut just nu. Jag kan trots det köpa OS-petningen då han spelar mycket på egna initiativ och har inte så mycket systemtänk, även om han jobbar bra. Han är dock mycket underhållande när han tar sig fram med bra fart och kraft med sin två meter stora kropp. Bär mycket puck. 32 poäng på 45 matcher och är på väg mot sin överlägset bästa säsong.

Poängligan Ex-tikare i NHL 27/1:

Utespelare:
1. Henrik Zetterberg, DET 40 matcher 44 poäng (16+28) +19 20:22 min/match
2. Frans Nielsen, NYI 55 matcher 43 poäng (18+25) -8 17:56 min/match
3. Erik Gustafsson, PHI 21 matcher 7 poäng (2+5) +4 17:06 min/match
4. Peter Regin, NYI 42 matcher 7 poäng (2+5) – 9 11:52 min/match
5. Magnus Pääjärvi, STL 31 matcher 6 poäng (4+2) -6 10:010 min/match
6. Anton Strålman, NYR 53 matcher 6 poäng (0+6) -4 19:32 min/match
7. Anton Lander, EDM 12 matcher 0 poäng (0+0) -3 10:09 min/match
Målvakt:
1. Anders Lindbäck, TBL 17 matcher 5 vinster 3.16 mål/match 88,2 i räddningsprocent

Poängligan Ex-tikare, övriga nordamerika 27/1:

AHL:
1. Anton Lander, OKC 27 matcher 25 poäng (11+14) +4
2. Max Friberg, NOR 41 matcher 23 poäng (11+12) +5
3. Carl Klingberg, STJ 36 matcher 20 poäng (13+7) +6
NAHL:
Victor Munter, BRO 32 matcher 9 poäng (2+7) +7
WSHL:
Victor Ivarsson, IDA 30 matcher 6 poäng (0+6)

Norjas revansch

VIK Västerås HK – Timrå IK 2 – 3

1-0 Sam Marklund 3 (Romano 11, Bengtsson 3) 14:06
1-1 Patrik Norén 6 (Hult 10, Bergström 13) 39:56
1-2 Ludvig Nilsson 3 (Hallin 5) 44:16
1-3 Johan Persson 2 (R.Persson 3, Stenqvist 4) 46:25
2-3 Marcus Jonsson 4 (Marklund 6, Romano 12) 57:25
Skott: 29 – 35

Timrå IK tar den första segern i Västerås på nästan 14 år. Senast Timrå vann mot Västerås i Västerås var en magisk lördagsförmiddag i slutet av mars 2000 när Timrå vann med 5-0 i Rocklunda. Nu är det förvisso bara två förluster på straffar däremellan men ändå.

2000 hade Timrå ca 800 bortasupportrar på plats. I dag var det betydligt färre men de gjorde sig hörda hela matchen på ett imponerande sätt måste jag säga. Som på den gamla goda tiden. Jag såg inte hela bortastå i sändningen men det såg ut att vara runt tio Timråsupportrar där. Att då dessutom inleda matchen med en växelramsa kallar jag självförtroende. Det var genom ”Timrå IK är dom bästa” som ju även är känd som årets Macarena 2003.

När den här matchen startade hade jag något som verkligen gnagde i mig. Det var Rolf Nilssons försnack på hemsidan. Jag kan ibland fastna i resonemang i sådana intervjuer ur ett psykologiskt perspektiv. Den här gången var det att Rolf Nilsson uppenbarligen tyckte det var viktigt att nämna hur svårt det är att göra mål på Västerås. När dessutom Timrå enbart gjort ett spelmål på tre matcher mot Västerås kan jag tycka att man kanske ska tänka på ett annat sätt, typ över hindret.

I den första perioden såg det även ut som att Rolf fick precis som han tänkte. Timrå spelade bra och skapade flera bra chanser men lyckades inte göra mål. Västerås gör mål i sitt första power play men annars tycker jag att Timrå var snäppet bättre i den perioden. De bästa chanserna brändes av Per Hallin och Johan Persson.

I den andra perioden tycker jag däremot att Timrå är riktigt illa ute. Timrå börjar med ett uruselt power play och har sedan alldeles för stort avstånd i närkampsspelet. Västerås kom in med fart och Timrå försökte liksom inte stoppa dem. Det såg ut som att man inte ville gå in rejält och när man hade pucken slängde man i väg den innan en tung VIK-spelare kom och smällde på. VIK hade också två power play där den enda som täckte skott var hemmaspelaren Matt Fornataro.

Jag tyckte det såg ut som att man var på väg att helt tappa matchen. Men så kom powerbreak. Därefter var det ett annat Timrå. Jag vet inte vad Rolf och Ante sa då men Timrå klev nu kontinuerligt hårt in i närkampsspelet och det räckte långt i den här matchen.

Västerås gör nämligen ingen bra match och hade de varit mer på tårna hade de kunnat dra ifrån i andra men som tur för Timrå var spelade Västerås krångligt och tog för sällan pucken till mål. När Timrå lyfte sin kamp körde dessutom Västerås fast oftare. Bl a satte Didrik Strömberg in en mäktig tackling på Matt Fornataro. En typ av tackling som nog fick hela Timrå att växa lite.

I slutet av den andra perioden gör André Hult en fantastisk individuell prestation då han med en dragning och öppnande passning över centrallinjen på bladet för Patrik Norén att klippa till direkt på så kunde Timrå kvittera. Norén var rätt person att få läget också då han är den back i laget som jag tycker har bäst tryck i sina skott. Att målet kom med blott fyra sekunder av den andra perioden gjorde inte så mycket heller.

I den tredje perioden är det Timrå som vågar mest. Ludvig Nilsson ger laget ledningen med en briljant individuell prestation. Han drar en back på offensiva blå, blir fri på kanten och trycker dit ett avslut. Mycket vackert! ”Ludde” har gjort det mesta bra den här säsongen förutom mål. Hans tredje för säsongen blev en kasse som heter duga.

Kort efter fick Timrå power play. Timrå fick två tidiga power play i den tredje perioden och jag kan inte säga att jag hann uppfatta situationen på någon av dessa. Timrå lyckas leverera på det andra. Det är en konstig situation där Robin Persson kastar in en puck på mål och där Johan Persson står helt ensam framför mål och slår in returen. Västerås är oftast väldigt starka framför egen målvakt men där ”försvann” liksom hela deras box ut i intet.

Timrå spelar sedan inte speciellt bra för att behålla sin ledning. Man slår ifrån sig pucken väl enkelt några gånger. Västerås gör det också bra genom att ta sig in i matchen på ett bra sätt. Västerås skapar en del bra chanser och här får Mika Norja verkligen briljera vid flera situationer. Bl a plockar han ett hårt returskott från en meter.

Västerås lyckas dock kvittera där kämpen Marcus Jonsson pressar in en puck framför mål. De sista minuterna slår Timrå en hel radda med icings men här tycker jag att Rolf visar kyla med att låta bli att ta timeout. Det var nämligen så att Västerås redan förbrukat sin timeout och även om en timeout hade hjälpt Timrå så hade den ju också givit Västerås en chans att prata ihop sig. Timrå krigade verkligen de sista minuterna och bl a täcker Oscar Johansson skott på smärtande vis men reser sig och kämpar vidare med haltande åkning.

Sammanfattningsvis så var Timrås offensiva spel bra. Trots att ”Västerås är svåra att göra mål på” skjuter man 35 skott på mål. Målchanserna var inte supermånga men de var tillräckligt många för att anse att segern kom på spelmässigt förtjänt vis. Timrås defensiva spel var riktigt bra när det var bra men hade svackor. Man behöver verkligen spela hårt och rejält i närkampsspelet och kan man göra det framgångsrikt mot tunga Västerås kan man göra mot alla lag. Sist men inte minst var målvaktsspelet mycket bra.

Jag tycker framför allt att den här segern var en skön revansch för Mika Norja som haft två mindre bra insatser och han fick ju ta rätt mycket ”blame” av Rolf efter matchen i Ljungby. Han gör nu några matchvinnande räddningar och gör en bra match rakt igenom. Han fick dessutom besegra seriens mest framgångsrika målvakt i Jonas Fransson. Mika Norja är en av seriens bästa målvakter och det visade han i dag.

Poängen var viktiga för Timrå i tabellen också. Med 12 omgångar kvar har man nu skaffat sig bra förutsättningar för att kunna slippa kvalspel nedåt. Björklöven, som har 13 omgångar kvar, är nu 15 poäng efter. Än kan det skita sig men det ser i alla fall bra ut. Uppåt tog man in på Asplöven ovan strecket och är där en pinne bakom med en match mindre spelad.

Spelarbetyg, Timrå IK:

5: Ingen.
4: Mika Norja, André Hult och Johan Persson.
3: Nils Bergström, Robin Persson, Jens Westin, Patrik Norén, Emil Pettersson, Oscar Johansson, Emil Berglund och Ludvig Nilsson.
2: Jeremy Boyce, Anton Wedin, Didrik Strömberg, Eric Moe, Thomas Hundertpfund, Per Hallin, Jonathan Carlsson, Tommy Stenqvist och Andreas Molinder.
1: Ingen.

J20-söndag 26/1

Hej!

Det här inlägget hade jag klart i går men då blev det serverproblem och det läggs därav in nu istället.

*

Om jag börjar med Timrå så blev det delad pott i helgens bortamatcher. Jag har inte sett någon av matcherna men några bortfall på forwardssidan gjorde att man kom till spel med endast en ordinarie center. Utifrån det gör man det bra borta mot Malmö där man leder med bara sex-sju minuter kvar av matchen. Man tappar den dock och förlorar med 4-2, vilket är lagets första poängtapp i serien.

I dag tog man dock revansch med att slå Tingsryd borta med 4-2. Anton Kalte (97) har fått kliva upp från J18-laget och han levererade två mål i matchen. Kalte som ju om två helger spelar i U17-landslaget i Sundsvall. Timrå leder fortsatt fortsättningsserien, fyra poäng före Västerås. Nästa match är på onsdag då man på hemmaplan möter Luleå.

Mitt huvudfokus i detta inlägg är ju dock Top 10-serien. Det mest anmärkningsvärda som hänt där i helgen är nog att jumbon Modo vaknade till och vann två hemmamatcher med klara siffror. Först slogs Brynäs med 5-2 och i dag slogs Leksand med 6-3. Speciellt het har Manuel Ågren (94) varit. Han gjorde tre mål mot Brynäs och i dag mot Leksand slog han till med ett mål och tre assist. Ågren leder i och med det seriens poängliga.

Även Linköping hade en sådan där bra hemmahelg med två raka segrar och mycket mål. De har en ännu bevarad hemlighet i den skicklige 95:an Leon Bristedt som ännu inte spelat på seniornivå p g a han ska spela college-hockey i USA till hösten och då får man ju inte ha spelat ”professionella” matcher innan. Bristedt är ganska liten (ca 173 cm) och känner att college är den bästa vägen för honom och det kan nog vara klokt. Kul också att Jakub Vrana (96) fick komma in i A-laget och göra ett vackert mål i lördags.

Till den hockey jag faktiskt sett i helgen såg jag när Brynäs i dag vann uppe i Skellefteå. Brynäs har gjort det bra så här långt i serien och de ligger bäst av norrlagen i serien hittills. Senast jag såg dem hade för många spelare i A-laget för att göra sig rättvisa mot starka Frölunda men i dag hade man sin förstakedja med Jonathan Björklund (94), Daniel Ljunggren (94) och Nicklas Strid (94) intakt. Den kedjan är väldigt stark och driver laget. Björklund gör i mitt tycke en stark match. Han har bra teknik och är en bra passningsspelare. Hans 1-3 mål är matchens snyggaste där han drar en försvarare och sätter dit pucken i en och samma rörelse.

Brynäs hade bra koll på den här matchen. Tycker det börjar med att deras backar gör ett bra jobb att flytta pucken så Skellefteås forwards fick jaga hela matchen. Backarna Mattias Nörstebö (95) och Mattias Göransson (95) är båda skickliga att sätta i gång spelet samtidigt som de är följsamma. I andra formationen är Brynäs ett vasst brödrapar i Markus (95) och Oskar (96) Lindblom. Oskar är en supertalang som är en av de ledande forwardarna i U18-landslaget, har debuterat i SHL och kommer förmodligen draftas till sommaren. En stor och tekniskt skicklig forward. Även om storebror Markus inte är ett lika stort löfte så tycker jag ändå att han är bra på den här nivån. Han styr spelet i den där kedjan på ett bra sätt och de gör Brynäs två första mål i matchen. Jag gillar honom också.

Skellefteå hade väldigt svårt att få igång sin offensiv i matchen. De känns lite tunna på forwardssidan och hade svårt att skapa i fem mot fem. Skellefteå har en grym backsida men i dag var det tydligt att forwardssidan inte håller den absoluta toppklassen. De gör två av sina tre mål i box play(!) dessutom. Hårt jobbande skridskoåkare som Patrik Enberg (94) och Markus Hägglund stjäl pucken vid varsitt av de båda målen och petar in där målvakten inte är beredd. I den tredje perioden när Skellefteå ska försöka jaga ikapp får de enbart i väg fyra skott på mål. Matchen slutar 3-4 i Brynäs favör.

Jag har även tittat en del på HV71 den här helgen. De är fortsatt obesegrade efter att de slår Djurgården med 5-2 och Färjestad med 2-1 (på övertid) i helgen. Mot Djurgården tycker jag de är klart bättre. Djurgården hade svårt att hänga med i matchen och hade ju dagen efter en tuff dag i Linköping (förlust 6-2) också. Det bästa från Djurgården var Gustav Ahnelövs (96) långpassning till Oscar Bergqvist (95) som helt ren kvitterar till 2-2. Ahnelöv fick dock ingen assist för den i protokollet för den. Just Oscar Bergqvist var annars den forward i Djurgården som jag tycker stod ut mest i spelet.

Annars var det som sagt HV71:s match och en forward som går starkt där är Christoffer Törngren (94). Åkstark och inbrytningsstark forward som producerar bra i match efter match. Han spelar ihop med Filip Ahl (97) som ju fick göra några SHL-byten i veckan. Ahl är lik sin far Boo i kroppen, d v s stor och stark (dock inte rightare). Filip har stor nytta av att redan nu vara så välväxt. Han vinner de flesta närkamperna och spelar rätt fysiskt. En slags powerforward. De gjorde ett snyggt mål mot Färjestad där Ahl vinner pucken bakom mål och sätter upp Törngren som sätter dit den direkt.

Mot Djurgården handlade dock mycket av det offensiva spelet om de kvicka och tekniska rightarna Gustaf Franzén (96) och Victor Romfors (94). Till skillnad för Djurgården så bjöd Färjestad mästarna HV71 på riktigt bra motstånd. Både HV71 och Färjestad hade en överårig målvakt i kassen och båda dessa storspelade i matchen. I den första perioden var det en rad brända frilägen från båda håll men HV71:s Jonas Gunnarsson (92) och FBK:s Luca Boltshauser (93) stod i vägen varje gång.

Färjestad var på väg att ta över spelet när André Larsson (95) satte in en knätackling på Jimmie Jansson (94). Larsson slapp utvisning och Jansson kom tillbaka och spelade nästa byte men på något sätt så tog HV71 över spelet och gjorde också då det där ledningsmålet av Törngren från Ahl. Färjestad gör dock en bra tredje period och lyckas kvittera sent. De har en följsam och tekniskt skicklig back i Tobias Björklund (94) som först bryter ett HV-anfall, sätter igång spelvändningen och sedan rushar in mot mål där han på en lös puck slår sin försvarare och kvitterar. Färjestad lyckas dock alldeles i slutet dra på sig först ett lagstraff och sedan direkt i sudden drar den annars så gedigne Christoffer Forsberg (94) på sig en tvåa direkt på tekning. I fem mot tre kan Lawrence Pilut (95) avgöra med ett hårt slagskott för HV71.

Lite statistik:

Tabelltoppen 26/1:
1. 18p – Frölunda (6 matcher)
2. 17p – HV71 (6 matcher)
3. 12p – Brynäs (6 matcher)
4. 9p – Linköping (6 matcher)
5. 9p – Skellefteå (7 matcher)
Poängtoppen 26/1:
1. 11p (5+6) – Manuel Ågren (94), Modo (7 matcher)
2. 11p (4+7) – Christoffer Törngren (94), HV71 (6 matcher)
3. 9p (4+5) – Juliuz Persson (94), Färjestad (7 matcher)
4. 8p (6+2) – Oskar Söderberg (95), Modo (7 matcher)
5. 8p (1+7) – Nicklas Strid (94), Brynäs (6 matcher)
5. 8p (1+7) – Robin Söderqvist (94), Frölunda (6 matcher)
Backtoppen 26/1:
1. 7p (3+4) – Julius Bergman (95), Frölunda (6 matcher)
2. 7p (1+6) – William Lagesson (96), Frölunda (6 matcher)
3. 6p (3+3) – Jacob Andersson (95), Skellefteå (7 matcher)
4. 6p (1+5) – Sebastian Aho (96), Skellefteå (4 matcher)
5. 5p (1+4) – Wilhelm Westlund (95), Färjestad (7 matcher)
Målvaktstoppen 26/1:
1. 94,96% – Fredrik Bergvik (95), Frölunda (4 matcher)
2. 91,75% – Linus Söderström (96), Djurgården (3 matcher)
3. 91,45% – Henrik Edström (94), Rögle (4 matcher)
4. 90,91% – Joel Vännström (96), Skellefteå (5 matcher)
5. 90,47% – Oliver Källbom (95), Linköping (5 matcher)
Timråtoppen (poäng hela säsongen) 26/1:
1. 19p (5+14) – Rickard Sundlöf (94), 33 matcher
2. 17p (8+9) – Mattias Saari (94), 31 matcher
3. 17p (4+13) – Andreas Borgman (95), 24 matcher
4. 16p (6+10) – Martin Mellberg (95), 25 matcher
5. 13p (5+8) – Kim Brändström (95), 30 matcher

Amatörhockey

IF Troja/Ljungby – Timrå IK 7 – 6 e str

0-1 Oscar Johansson 11 (Pettersson 6, Westin 9) 03:25
0-2 Thomas Hundertpfund 6 (Molinder 9, Wedin 7) 16:24
0-3 Nils Bergström 6 (Hult 9, J.Persson 6) 21:08
1-3 Jacob Berglund 5 (T.Nilsson 4, Klavins 3) 23:49
2-3 Daniel Karlsson 3 (Gustafsson 9) 28:43
3-3 Ziga Pavlin 4 (Åkesson 4, Eriksson 8) 29:43
4-3 Tomaz Razingar 7 (T.Nilsson 5, Johansson 2) 30:40
5-3 Istvan Bartalis 8 (Rocco 6, Dyk 4) 39:45
5-4 André Hult 12 (Nilsson 9, Wedin 8) 43:21
5-5 André Hult 13 45:26
5-6 Thomas Hundertpfund 7 (Norén 9) 47:07
6-6 Sebastian Dyk 5 (Rocco 7) 48:05
Straff: Hampus Gustafsson 9
Skott: 34 – 51

Det här var en av de märkligare hockeymatcher jag sett. Det var i stora drag ren amatörnivå i spelet från båda lagen. Att jobba hårt utan puck existerade inte. Det såg ungefär ut som det gör i rinkbandykorpen. Det var ingen intensitet men mycket lir.  Det tråkigaste med hela den här historien är att Timrå spelar som man ska spela inledningsvis men man tappar fullständigt greppet om sig själva.

Timrå inledde med att ligga på rätt sida och skapa bra på Troja/Ljungby. Man fick dock en lättvindig tremålsledning då målen kom på enkelt sätt på dåligt försvarsspel av Troja. Därefter får Timrå IK för sig att de kan omkring och spela ”kyss mig i arslet”. Man fortsätter spela fartfyllt framåt men glömmer helt sina grunder och struntar i att täcka upp för varandra utan ligger och fiskar lite när man har pucken i anfallszon och hoppas att den ska studsa rätt.

På detta har Timrå inget målvaktsspel i matchen och ingen vidare vakenhet på coachbänken för den delen heller. Man väntar till t ex fjärde baklängesmålet innan man tar timeout och byter målvakt. Troja/Ljungby har bra fart i sina spelvändningar och gör det riktigt bra när de producerar i varje anfall. 0-3 blir 4-3 på sju minuter och även 5-3 innan den andra perioden är över.

Okej, Timrå sumpar en match med en usel insats och Troja/Ljungby kan hyllas för en häftig vändning? Nej, här kommer det kanske mest märkliga av allt. När man tror att Troja/Ljungby borde sprudla spelglädje kommer de in och står helt stilla i början av den tredje perioden. Timrå äger spelet fullständigt och kan göra tre mål på fyra minuter när hemmalaget står som koner och tittar på.

Okej, Timrå fick en gratischans att komma tillbaka och kan med en stark uppryckning spela hem den tredje perioden?

Nä.

Direkt i nästa byte rusar man på offensiva blå där forwards helt enkelt struntar i att täcka upp och kan hasandes hemåt få se Troja/Ljungby göra ett snyggt kvitteringsmål på en två mot en i sitt första(!) anfall i den tredje perioden efter över åtta minuters spel.

Timrå äger sedan händelserna i ytterligare åtta-nio minuter men lyckas inte göra fler mål. De sista minuterna har Troja/Ljungby bra press men misslyckas göra mål. Troja/Ljungby får även chansen i power play i förlängningen men där kommer Timrå på att man kanske behöver jobba lite i egen zon och gör ett uppoffrande och bra jobb som reder ut det.

I straffläggningen såg det länge ut som att ingen helt plötsligt kunde göra ett bra avslut längre förrän Hampus Gustafsson stänkte dit den sista straffen.

Det här kan vara den sämsta poänggivande insats jag sett ett Timrålag göra. Alla lagdelar var dåliga. Enskilda spelare gör dock en hel del bra individuella saker offensivt. Några av Timråmålen var fantastiskt vackra t ex.

Timrå tappade en poäng till Troja/Ljungby på 14:e plats men gick faktiskt ifrån en pinne till ner till Björklöven på 13:e. Det var nog dagens enda tröst. Rycker dock inte det här laget upp sin attityd omgående så kommer man vara därnere fortare än kvickt.

Hua!

Spelarbetyg Timrå IK

5: Ingen.
4: Ingen.
3: André Hult, Jens Westin och Thomas Hundertpfund.
2: Tommy Stenqvist, Eric Moe, Nils Bergström, Robin Persson, Johan Persson, Emil Pettersson, Anton Wedin, Emil Berglund, Ludvig Nilsson, Jeremy Boyce och Oscar Johansson.
1: Andreas Molinder, Jonathan Carlsson, Patrik Norén, Per Hallin, Didrik Strömberg, Jonathan Iilahti och Mika Norja.

SHL-tisdag 21/1: Skellefteå behöver också backa hem

I kväll har jag sett ett underhållande, lirande HV71 få Skellefteå att se tröga och utspridda ut. Det tycks på något vis som att 96:an Kevin Fiala smittar av sig på mer på etablerade spelare i HV71 med sin kreativitet och fart. Det är rätt kul att se en gallerprydd schweizare kliva in och styra ett av seriens mest namnkunniga power play. Kevin Fiala är fantastisk, helt enkelt!

Att HV71 vinner i kväll är också bra för ligan. Jag räknar med att Örebro och AIK spelar Kvalserien. De har de sämsta lagen och de har 13 respektive 15 poäng upp med 13-14 omgångar kvar. Det kommer så klart inte att gå. Det som är bra med att HV71 vinner är att man tajtar till det uppåt och att det kan byggas en spännande avslutning kring nästa streck med många lag inblandade. Jag tror inget lag vill spela ”Play in” samtidigt som lagen som går vinnande där kanske kan komma med bra gas in i slutspelet, ungefär som vi sett playoff-serielag göra i Kvalserien.

**

Jag tror fortfarande att Skellefteå vinner SM-guld men det vill nog till att man kommer ur nuvarande svacka. Det är klart att man kanske lagt om i träningen för att vara i form till slutspelet men ett grundspel gäller det att bevara med goda vanor. Och med goda vanor menar jag att vinna matcher med det. Förluster sliter på hockeylag. Det kommer inte gå att bara trycka på en knapp när slutspelet börjar. I kvällens match tycker jag att det var skridskoåkningen som saknades. Skellefteå hade stunder i matchen där man dominerade spelet men när spelet vände hängde man inte med i HV71:s kreativitet och fart.

När Skellefteå inte har farten på topp kan de förlora mot alla lag. Då det inte ligger i deras natur att backa hem och tajta till kräver deras spel utan puck att de matchar motståndarnas fart hela tiden. När Skellefteå spelar sitt spel och har farten slår de alla lag men som i kvällens match och även senast mot Modo så tenderar de att släppa till enkla mål. Att Timrå IK hade plusstatistik på Skellefteå förra säsongen beror lite på samma sak. Timrå vann de matcherna på enkla SAIK-misstag, hårt defensivt jobb och en bra målvakt.

Om Skellefteå kunde ställa om till att tänka att de inte behöver försöka dominera alla matcher tror jag de skulle vara betydligt mer svårslagna än de är. Det är också detta som kan fälla dem i slutändan. Inför dagens match hade man fyra raka förluster och en svår bortamatch i Jönköping. Varför inte tänka att man denna match flyttar bak manskapet och ”gnetar” till en målsnål seger? Det skulle lyfta självförtroendet i laget och allra främst hos Markus Svensson som i dag blev ställd helt ensam på klassavslut och sedan utbytt efter två perioder. Skellefteå försökte dominera utan tillräckligt bra fart och det utnyttjade HV71 skoningslöst.

***

En målvakt med självförtroende just nu är garanterat Linus Ullmark. Modo gör inga storartade insatser borta mot seriens två bäst placerade lag men Linus tar 77 av 79 skott dessa matcher och Modo tar imponerande fem av sex möjliga poäng. I ena pausen i dag klev Modos nya VD Charlotte Gustavsson in i studion och blev intervjuad. Hon visade verkligen att hon visste hur man skulle föra sig i en studio och vad hon skulle säga. Hon tycks vara en ledare som sprider positiv energi. Hon har ett tufft jobb däruppe och det ska bli intressant att se hur hon och övriga Modo lyckas. Talk is cheap, som man säger.

***

Ett ämne som utifrån AIK:s bottenplacering tycks vilja återkomma är att det är kris i Stockholmshockeyn. Jag kan många gånger känna att den beskrivningen är lite överdriven. I Stockholm kommer hockeyn knappast dö ut om både Djurgården och AIK skulle råka spela i Hockeyallsvenskan någon eller några säsonger. Att dessa två spelar i samma serie skulle nog vara mer av godo än att ha ett SHL-lag som är klara för Kvalserien i mitten av januari. Hockeyallsvenskan är dessutom en rätt välskött produkt för svensk ishockey och Djurgården lockar ju fortsatt många till sina matcher.

Stockholm är landets överlägset bästa hockeydistrikt breddmässigt och om det finns en kris så är det oförmågan för deras stora varumärken, AIK och Djurgården, att utnyttja det på bästa sätt. Man borde kunna vara nästan helt självförsörjande av spelare från den egna regionen och dessutom kunna vara slagkraftiga med det. Det skulle räcka med några ytterst få spetsvärvningar. Det är helt enkelt så att man i andra delar av landet blivit bättre på att utveckla spelare, inte sällan spelare med ursprung från Stockholm för den delen heller. Det är också något jag tycker är bra för svensk ishockey att juniorspelare allt oftare flyttar dit de tror sig ha bäst chans att utvecklas.

Ofta hörs röster om dåliga arenor och bristen av kommunalt stöd i konkurrenshänseende. Jag kan tycka att det haltar när man har sina lag i den överlägset största staden, det överlägset största upptagningsområdet av spelare och den del av landet med mest potentiella sponsorer. Det är ju inte så att det borde vara helt omöjligt att lyckas vinna SM-guld med ett Stockholmslag precis. Det är också klart att kommuner är mer benägna om sina lag i mindre städer och orter eftersom det på flera sådana håll inte finns så mycket annat som blomstrar och konkurrerar. Det är också en nödvändighet för att kunna bedriva konkurrenskraftig elitishockey på mindre orter. Svensk ishockey i stort mår nog bra av att ha sin sport stor i många delar av landet.

Däremot inte sagt att det skulle vara tråkigt om Stockholmslagen fick ännu bättre förutsättningar. Det vore bara bra för svensk hockey det också så klart. Jag köper dock inte bara är därför som de ligger där de ligger.

Alla städer och orter ger olika förutsättningar för sina klubbar på många olika sätt och det gäller för de klubbarna att använda det på bästa sätt och göra sitt varumärke starkt. Det tror jag inte man gör bäst genom att peka på vad andra ”får” eller inte.

SHL-statistik Ex-Tikare 21/1:

Forwards, poäng:

1. Johan Ryno, Leksand 41 matcher – 29 poäng (8+21) – 18:30
2. Sebastian Lauritzen, Brynäs 22 matcher – 14 poäng (8+6) – 12:52
3. Simon Önerud, Modo 41 matcher – 13 poäng (10+3) – 14:27
4. Anton Axelsson, Frölunda 41 matcher – 13 poäng (10+3) – 14:12
5. Oscar Sundh, Luleå/Linköping 30 matcher – 13 poäng (5+8) – 12:31
6. Joachim Rohdin, Linköping 33 matcher – 11 poäng (4+7) – 11:55
7. Martin Röymark, Färjestad 40 matcher – 10 poäng (7+3) – 13:24
8. Fredrik Hynning, AIK 41 matcher – 10 poäng (6+4) – 15:36
9. Gabriel Karlsson, Leksand 40 matcher – 8 poäng (4+5) – 13:40
10. Alexander Larsson, Brynäs 20 matcher – 5 poäng (2+3) – 12:17
11. Niklas Nordgren, Modo 13 matcher – 5 poäng (1+4) – 15:17
12. Fredrik Warg, Brynäs 10 matcher – 2 poäng (2+0) – 12:22

Backar, istid:

1. Tomas Skogs, Örebro 41 matcher – 6 poäng (2+4) – 22:44
2. Sebastian Erixon, Växjö 41 matcher – 16 poäng (6+10) – 21:40
3. Johan Svedberg, Leksand 41 matcher – 4 poäng (1+3) – 20:47
4. Oscar Hedman, Modo 39 matcher – 9 poäng (3+6) – 19:36
5. Nichlas Torp, Modo 37 matcher – 5 poäng (0+5) – 17:37
6. Robin Jonsson, Luleå 33 matcher – 2 poäng (0+2) – 16:42
7. Mattias Karlsson, HV71 5 matcher – 1 poäng (0+1) – 14:07
8. Dennis Persson, Brynäs 20 matcher – 0 poäng (0+0) – 09:50

Målvakter, räddningsprocent:

1. Fredrik Pettersson Wentzel, Färjestad 26 matcher – 2,06 GAA – 92,51 %

Timrå tappade takten

Timrå IK – IF Malmö Redhawks 2 – 5

0-1 Björn Svensson 15 (Viksten 11) 06:25
0-2 Frederik Storm 7 (Olsson 17) 31:43
0-3 Björn Karlsson 4 (Ericsson 7, Viksten 12)
1-3 Andrè Hult 11 (Persson 4) 46:09
1-4 Henrik Hetta 10 (Tenute 25, Storm 12) 46:55
2-4 Patrik Norén 5 (Persson 5, Strömberg 5) 48:45
2-5 Ludvig Rensfeldt 6 (Häggström 6) 58:40
Skott: 36 – 33

Timrås spel har klappat i takt efter jul men i dag tappade man tak…ten en aning. Det blev lite väl öppna landskap bakåt då den offensiva ivern kom och knuffade bort det defensiva tålamodet.

Det var på flera sätt en match som var svår att analysera. Den följde liksom inte sin rytm utan det blev många hack i skivan på vägen. Timrå började nämligen bra och satte tidig prägel i spelet. En felbedömning av Patrik Norén gjorde att han drog på sig en tvåa som Malmö gjorde mål direkt på. Malmö har ett riktigt vasst power play som direkt levererade. Malmö flyttade pucken bra och Jeremy Boyce och Andreas Molinder hamnade i otakt med varandra samt att de inte lyckades få ut pucken när de hade den. Det blev tilltrasslat och 0-1.

Malmö får energi av målet och skapar lite mer medan Timrå ändå fortsätter att göra bra saker offensivt. Det var dock något som tycktes lite vara i otakt hela tiden. Timrå hamnar i knepiga i situationer och drar på sig onödiga utvisningar. Box play lyfte sig dock avsevärt och trots underläge efter första perioden så fanns det gott om hopp.

Även i den andra perioden tycker jag Timrå tar sig in på kassen offensivt och har farligheter. Robin Rahm var dock riktigt stabil i Malmökassen likväl som Malmöförsvaret är starka framför egen kasse. Timrå blir allt mindre tålmodiga och det leder till både 0-2 och 0-3. Jag tycker 0-2 kändes lite tveksamt dömt utifrån att buren såg flyttad ut men då det kollas på video så får det väl antas vara korrekt.

0-3 var riktigt vackert från Malmös ”point of view”. Först gör Anton Wedin en bra grej och är på väg igenom men Jens Olsson liksom bara äter upp honom, vinner pucken och vänder spelet snabbt. Väl där stöter Didrik Strömberg fel och Daniel Viksten och Tobias Ericsson sätter upp öppen kasse för Björn Karlsson. En bra prestation av Malmö samtidigt kommer Timrå fel i situationen, i otakt så att säga.

I den tredje perioden gör Timrå dock ett riktigt bra försök att komma ikapp. Det såg förvisso trångt ut då Malmö började samlat och stabilt men en turlig studs och ett olyckligt ingripande av en annars bra Robin Rahm gav André Hult öppet mål. Det gasade igång matchen rejält. Tyvärr för Timrås del så hänger Malmö 1-4 nästan direkt efter. Där kan man kanske fundera lite över Mika Norjas insats även om Henrik Hettas skott är välplacerat.

Timrå fortsätter dock gasa och gör 2-4 efter ett långt och bra anfall av Hult-kedjan. Den kedjan gjorde överlag en bra match, främst i tredje perioden där man oroade mycket i varje byte. Timrå har flera bra ytterligare reduceringschanser men det slutar med ny Malmökontring där man i två mot två lyckas göra bort både backar och målvakt i Timrå. Lite väl enkelt, kan tyckas, men det var en sådan kväll i kväll. En kväll för öppna landskap och vackra Malmömål.

Det Timrå främst förlorar på är att man, av förvisso goda intentioner, börjar chansa för tidigt i matchen. Ligger man under med 0-1 eller t o m 0-2 kan man ändå jobba sig tillbaka om man håller den defensiva grunden.

Mot ett lag som Malmö som ju överlag har ett betydligt mer rutinerat och etablerat lag passar det nog Timrå betydligt bättre att spela i ledning, i alla fall så som man spelat på sistone. I dag var det hemmaplansiver och man hade ju också vind i spelet offensivt. Timrå skjuter trots allt 36 skott på mål och skapar många kvalificerade målchanser. Hade Timrå tagit ledningen hade man nog haft goda chanser att spela hem på ett bra sätt också. Jag tycker på så sätt att inte att Timrå gör en svag insats och det är inte särskilt mycket man behöver ändra till nästa match för att klappa i takt igen.

Spelarbetyg, Timrå IK

5: Ingen.
4: Nils Bergström, André Hult och Johan Persson.
3: Emil Berglund, Oscar Johansson, Jonathan Carlsson och Robin Persson.
2: Per Hallin, Anton Wedin, Ludvig Nilsson, Tommy Stenqvist, Mika Norja, Emil Pettersson och Jens Westin.
1: Didrik Strömberg, Patrik Norén, Thomas Hundertpfund, Jeremy Boyce och Andreas Molinder.

J20-söndag 19/1

72 stycken. Så många juniorer har den här säsongen fått istid i SHL. 39 av dessa har dessutom lyckats göra poäng. Den här veckan har vi bl a fått se HV71:s schweiziske 96:a Kevin Fiala göra poängsuccé och många av Top 10-lagen har fått släppa upp sina nyckelspelare i SHL den här veckan för att täcka upp.

Ett lag som blev hårt drabbat av det var Brynäs som obesegrade i går tog emot ett annat obesegrat lag i Frölunda. På förhand en spännande match som dock inte lyckades leva upp till de förhoppningarna. Mycket tack vare att A-laget i Brynäs hade David Westlund (95), Adam Brodecki (95), Daniel Ljunggren (94) och Oskar Lindblom (96) uppe. Nu är det ju inte så att det inte är något som händer Frölunda också men Frölunda har den överlägset bästa bredden medan Brynäs är mer beroende av sina nyckelspelare.

Brynäs hade svårt att skapa på Frölunda och föll tungt med 0-4 hemma i Gavlerinken där man enbart fick iväg 19 skott på mål. Att släppa upp spelare är ju dock inget som ska ses som negativt då det utvecklar spelaren som går upp och dessutom ger andra talanger mer utrymme. Det är ju en del av spelet på den här nivån. Jag tycker t ex Oscar Larsson (95) gör en riktigt bra match för J20-laget samtidigt som t ex Adam Brodecki (95) gjorde en bra insats för A-laget. Brodecki är en ny skicklig rightare på gång i Brynäs som för minnet till nyliga föregångare som Järnkrok (91) och Lindholm (94) sett till spelstilen.

Frölunda ser så här långt mycket starka ut. Fem fullpoängare på fem matcher. Den norske JVM-forwarden Markus Söberg (95) gör en pigg insats mot Brynäs och skapar mycket. Gör en riktigt stark rush då han sätter upp Anton Blidh (95) för ledningsmålet t ex. Backen Julius Bergman (95) bidrar också med mycket positivt och är ju så här långt seriens bästa poängplockande back. En spelare som tycks imponera på mig varje gång jag ser honom är den storväxta 96:an Pierre Engvall. Jag tycks vilja nämna honom varje gång jag sett Frölunda spela. Jag är spänd på att se hur professionellt kunniga ser på honom i form av kommande U18-trupper och i NHL-draften i sommar. Tycker han är aktiv och kreativ i spelet. Jag tycker han har bra fart också för att vara så stor (193 cm).

Den andra matchen jag såg i helgen var den mellan Färjestad och Modo i dag. En bra match som spelades i bra tempo och där det hände mycket. Det var först och främst en del bra proppar i matchen som skapade lite irriterad stämning. Därtill en del snygga mål och en mäktig vändning. Modo hade nämligen 3-1 en bit i andra perioden för att sedan förlora med 6-3.

Modo har ett bra lag men har fått en dålig start på serien. Man har enbart spelat in två poäng på de inledande fem matcherna och ligger sist i tabellen. Även Modo har en hel del spelare som fått testa på SHL samt att man tidvis lånat ut en del spelare till Hockeyallsvenskan. Det har helt enkelt varit mycket rörelse i truppen. I fredags såg jag t ex Adrian Kempe (96) vara en av A-lagets bättre spelare när de slog Skellefteå på bortais. Även 96:an Daniel Muzito Bagenda har fått testa SHL-spel på senare tid.

Modo släppte in sju mål i lördags borta mot Djurgården och nog finns det en del för Pär Styf (ass.tränare) att fundera över när det gäller försvarsspelet. Färjestad hade tämligen enkelt till att skapa målchanser. Matchens bästa spelare tycker jag var Färjestadsforwarden Juliuz Persson (94). Han visade upp bra speed och var en genombrottsspelare. Hans vackra solomål till 5-3 i början av tredje blev lite av matchavgörande.

Färjestad är en klubb som efter många år utan J20-lag börjar etablera sig som topplag på den här nivån. Första året nådde de kvartsfinal och förra året blev det brons i SM. I den här serien har de fått en tuff start men tog i dag sin första trepoängare. Tycker att backarna Wilhelm Westlund (95) och Tobias Björklund (94) var spelskickliga och följsamma i matchen. Överlag var man bra i matchen på att fylla på med backar i anfallen, tycker jag.

Framåt vill jag även lyfta fram Östersundsduon Christoffer Forsberg (94) och Emil Eriksson (94). De ledde den starkaste enheten och fick spela mycket i alla situationer. Forsberg tycker jag är en fantastisk tvåvägscenter som ju fått spela mycket SHL-hockey i vinter och jag hade t ex med honom i mitt JVM-lag. Forsberg är en gedigen center som kan styra och hitta luckor i power play likväl som han backcheckar hårt och är bra i box play. Han har både bra teknik och skridskoåkning. Emil Eriksson (94) gick ju, som ni vet, hockeygymnasiet i Timrå och jag tycker att det verkligen var hårfint mellan honom och t ex Emil Berglund (94) om ett A-lagskontrakt. Emil har också bra skridskoåkning samt rätt bra tekniska egenskaper.

Emil satte viktiga 2-3 målet som startade vändningen och i slutet stjäl han pucken av Dmytro Timashov (96) på offensiva blå och sätter 6-3 i tom bur. Just Timashov var dock i mitt tycke Modos bästa spelare i matchen. Han var den som bar offensiven när man försökte gå ikapp i den tredje perioden. Det han har mot sig är att han blir lite plottrig med pucken ibland. Dock väldigt skicklig passningsspelare. En annan Modo-spelare som gör en riktigt bra match är Victor Olofsson (95). Han är hela tiden offensivt aktiv och skapar mycket. En duktig offensiv spelare överlag som producerat bra hela säsongen.

Extra unga spelare är ju alltid intressanta och är därför är det imponerande hur stabil Modos 97-back Jonathan Lèman är match efter match på den här nivån redan. Även Färjestad hade med en riktigt bra 97:a i Rasmus Asplund. Rasmus tog för sig med pucken och drev igång många anfall. Han är precis som Léman mer eller mindre ordinarie i J20-laget redan nu. Dessa två var dessutom kaptener med U17-landslaget när de var i Kanada. Ett landslag som kommer till Gärdehov om två veckor faktiskt.

Lite statistik:

Tabelltoppen 19/1:

1. 15p – Frölunda (5 matcher)
2. 12p – HV71 (4 matcher)
3. 9p – Brynäs (4 matcher)
4. 8p – Djurgården (5 matcher)
5. 6p – Skellefteå (5 matcher)

Poängtoppen 19/1:

1. 8p (2+6) – Christoffer Törngren (94), HV71 (4 matcher)
2. 8p (1+7) – Robin Söderqvist (94), Frölunda (5 matcher)
3. 7p (4+3) – Tobias Liljendahl (95), Djurgården (5 matcher)
4. 6p (4+2) – Filip Ahl (97), HV71 (4 matcher)
4. 6p (4+2) – Jakob Wallin (94), Djurgården (5 matcher)
4. 6p (4+2) – Juliuz Persson (94), Färjestad (5 matcher)

Backtoppen 19/1:

1. 6p (3+3) – Julius Bergman (95), Frölunda (5 matcher)
2. 5p (1+4) – Wilhelm Westlund (95), Färjestad (5 matcher)
3. 4p (3+1) – Jacob Andersson (95), Skellefteå (5 matcher)
4. 4p (0+4) – Sebastian Aho (96), Skellefteå (2 matcher)
5. 4p (0+4) – William Lagesson (96), Frölunda (5 matcher)

Målvaktstoppen 19/1:

1. 95,40% – Fredrik Bergvik (95), Frölunda (3 matcher)
2. 92,86% – Jonas Johansson (95), Brynäs (2 matcher)
3. 92,68% – Joel Vännström (96), Skellefteå (2 matcher)
4. 91,78% – Henrik Hjerpe (94), Leksand (4 matcher)
5. 91,75% – Linus Söderström (96), Djurgården (3 matcher)

Timråtoppen (poäng hela säsongen) 19/1:

1. 17p (8+9) – Mattias Saari (94), 31 matcher
2. 17p (4+13) – Rickard Sundlöf (94), 31 matcher
3. 16p (4+12) – Andreas Borgman (95), 22 matcher
4. 13p (5+8) – Kim Brändström (95), 30 matcher
5. 12p (6+6) – Martin Mellberg (95), 23 matcher

Adam Ohre spikade igen, igen

J20: Timrå IK – Växjö Lakers 3 – 0

1-0 Martin Mellberg (Lander, Saari) 10:12
2-0 Andreas Modin 27:05
3-0 Gustav Werneman 59:14 ENG
Skott: 36 – 23

Timrås J20 vann även helgens andra match och man håller åter nollan. Timrås målvakt Adam Ohre (95) har under en längre tid varit back-up men fick den här helgen chansen att kliva in i kassen igen och gör det med att hålla nollan i båda matcherna.

Timrås J20 spelar med ett mycket bra självförtroende just nu. Man har ett bra defensivt grundspel som håller sig till och man sätter bra press på motståndarna ger dem få ytor. Timrå är också bra att ta pucken till mål och kan föra matcherna offensivt. Precis som i går så tar man sig en förtjänt ledning och sedan kan man utifrån den spela hem matchen.

Det är uppenbart att Timrås J20 prioriterar resultatet i matcherna nu. Det kanske låter självklart men på den här nivån kan man även välja att prioritera individuell utveckling och spela med mer fria tyglar i spelet. Jag tror ju dock att vinster alltid är av godo. Jag tycker också jag ser att många spelare utvecklas i det här spelet. Jag tycker backarna blivit mer jämna i sina insatser och jag tycker forwards som tidigare inte haft ledande roller och har klivit fram och tagit det.

Matchen i sig var ingen kanonmatch totalt sett. Den första perioden är händelserik där Timrå i sitt spelövertag släpper igenom tre frilägen för Växjö. Det är till viss del slumpartade situationer men Växjös anfallare har bra fart och sticker i rätt lägen. Jag gillar väldigt mycket den förre Luleåcentern Emil Mäkitaavola (94) som kändes som en ledande figur i deras lag.

Adam Ohre (95) är bra och följsam i de fria lägena. Timrå gör periodens enda mål. Det är ett backskott av Filip Lander (95) som styrs in av Martin Mellberg (95). Den andra perioden blev tämligen tråkig att se. Det var åtta tvåminuters utvisningar samt en tiominutare under de 20 minuterna. Spelet tappade intensitet och matchen blev då ryckig. Timrå var dock laget som hade det bättre spelet i de numerära över- och underlägena.

I power play spelar man likt en diamant med en back högt och styr därifrån för att hitta direktskott från kanterna eller ett skott för styrning av backen längst upp. I box play är man väldigt duktiga på att direkt sätta press och inte ge tid för motståndaren att sätta upp. Växjö hade knappt någon farlig chans alls i något av sina power play i den här matchen.

Det enda mål som faller i den andra perioden görs av Timrå. Det är en jättefin prestation av unge Andreas Modin (96). Han vinner först pucken i en sargduell bakom mål och bryter in framför mål och trycker in den med en backhand vid ena stolpen. Mycket bra prestation!

I den tredje perioden spelar Timrå tydligt på resultatet. Det är Växjö som för spelet men Timrå ser bara till att ha motståndarna och pucken framför sig hela tiden. Den enda metod som Växjö tycks komma fram till blir att dumpa ner pucken och då vann Timrå i regel kampen om pucken genom att sätta press och överbelasta i egen zon. Timrå var defensivt sätt väldigt effektiva i den här matchen.

I slutet, när Växjö tagit ut målvakten, täcker Gustav Werneman (95) ett skott. Werneman åker framåt när han täcker skottet och blir således fri med tom bur till 3-0.

Timrå har nu fyra segrar på lika många matcher spelade i fortsättningsserien och leder serien. Det är 14 omgångar kvar och är man då bland de sex främsta av de tio lagen får man spela SM-slutspel.

Tycker precis som i går att alla spelare i Timrå förtjänar beröm. De spelar ett fantastiskt lagspel just nu. Av de som inte får plats nedan vill i alla fall jag namndroppa Mattias Thunman Hälldahl (93), Filip Lander (95), Adam Bergendahl (94), Martin Mellberg (95), Gustav Werneman (95), Anton Nyström (96) och Andreas Modin (96) för deras insats i matchen.

Matchens topp 5 (5=Bäst):

5: Adam Ohre (95), målvakt, Timrå IK
– Precis som i går inger han ett lugn och har bra kontroll på skotten som kommer mot honom. Känns konsekvent.

4: Rickard Sundlöf (94), center, Timrå IK
– Jobbar hårt över stora ytor. Har riktigt bra fart. Inblandad offensivt men främst väldigt defensivt gedigen.

3: Viktor Andrén (94), målvakt, Växjö Lakers
– Gör också han en bra, lugn och stabil insats. Gör många bra räddningar och har bra returkontroll.

2: Andreas Borgman (95), back, Timrå IK
– Hade det inte varit för den där tiominutersutvisningen hade han varit högre upp. Vinner mycket på att vara lite snabbare än övriga på banan och kommer nästan alltid rätt också. Grym i närkampsspelet och bär mycket puck. Borde absolut vara den som är närmast att spräcka A-lagets tre backpar.

1: Emil Mäkitaavola (94), center, Växjö Lakers
– Jättebra center, tycker jag. Jobbade över stora ytor och var bra på att ta fart och hämta pucken. Duktig med pucken också och var deras bästa offensiva hot. Känns som en spelare som har en framtid i senioreliten.