Måndag 31/3 2014

Hej igen!

Jag var i helgen iväg på U14-turnering i Uppsala och valde att ta lite semester både från jobbet och bloggen. Kanske också ska nämna att jag var på U14-turneringen främst för att stötta min lillebror som spelar i Timrås U14-lag så ni inte tror att jag är helt galen i mitt hockeyintresse.

Med det sagt vill jag även nämna att jag tycker att både U14-turneringen och Timrås lag höll väldigt bra klass. Jag såg under turneringen säkert både en och annan grabb i olika lag som kommer spela på stora hockeyscener om fem-sex-sju-åtta år. Fick även höra lite hur andra, större distrikt, jobbar med sin pojkhockey och kan spontant tycka att Medelpad har en del att utveckla.

**

Semifinalerna i SM-slutspelet är igång. Det var väl tänkt att jag skulle tippa dem innan de startade. Nu är det ju dock enbart Skellefteå-Linköping som startat och ni som följer mig vet ju att Skellefteå har mitt solklara guldtips så där är min uppfattning ungefär som inför deras kvartsfinal. D v s att om motståndaren (Linköping) vinner mer än en match så är det en skräll för mig.

Skellefteås fart och arbete över hela isen kommer bli för svårt för Linköping, även om de spelar lika bra defensivt som mot Frölunda. Det är ett helt annat bett i Skellefteås anfallsspel. De har fler offensiva vapen, är fysiskt tuffare och dessutom överlag kvickare på det också. Linköping har många underhållande spelare men Skellefteås bästa spelare är minst lika vassa plus att de har fler av den kalibern än Linköping.

Jag tror dock på en underhållande matchserie. Tips: 4-1 till Skellefteå.

Gällande semin som inte kommit igång ännu, Växjö-Färjestad, så är jag mer kluven. Tradition och vinnarkultur talar för Färjestad men på pappret håller jag nog Växjö lite vassare faktiskt. Färjestad kan jobba bra och har en bra defensiv men jag tycker som jag tyckt om Färjestad de senaste säsongerna att de saknar tillräckligt många bra kreativa spelare. Att jobba hårt räcker bara visst långt. Det kan räcka till final men jag tror faktiskt att Växjö tar den här matchserien. De jobbar också hårt defensivt men har kreativiteten framåt. Målvaktssidan är jämn mellan lagen men skulle jag välja någon av målvakterna skulle jag ta Växjös Teemu Lassila.

Jag tror på en tajt och het matchserie med mycket känslor på isen och tryck på läktarna. Tips: 4-3 till Växjö.

**

Jag tror aldrig jag tippade Kvalserien officiellt men min känsla innan var att jag trodde på Örebro och Malmö men har väl därefter ändrat mig efter varenda omgång. Jag har väl hela vägen trott på Örebro och de ser ju ut att ha ett litet grepp. Kan de dessutom slå Djurgården på Hovet i morgon så är de mer eller mindre klara. Det är ju dock långt ifrån säkert att de vinner den matchen.

Även om Kvalserien i sig är ett chansartat raffel så tror jag inte vi på den allsvenska sidan behöver vara överdrivet oroad över att de två bästa lagen på vår sida ska spela i bäst av sju mot lag 13 och 14 i SHL i framtiden. Det kommer också bli riktigt rafflande. Det kommer vara en mental fördel att komma underifrån då också likväl som det kommer vara stor ekonomisk fördel för SHL-lagen då också.

De här tre avslutande omgångarna känns dock som de kommer bjuda på mer drama än vanligt. Omgången i morgon är ju dessutom helt galen. Bortsett seriefinalen, DIF-Örebro, kan ett skånelag mer eller mindre spela bort ett annat och dessutom kommer antingen AIK eller Västerås i sin match spela bort sin motståndare helt och hållet.

**

Till helgen kan jag meddela att Modo kommer vinna ett SM-guld. Deras imponerande förmåga att värva och utveckla spelare i sitt hockeygymnasium kommer visa resultat även i form av en guldmedalj. Tror jag.

Jag tror Modo vinner guld i J20-SM likväl som de har en god chans även i J18-SM. Dock så kommer förmodligen J18-laget inte bli lika starkt som när man slog ut Luleå i helgen då man satte ner de J18-spelare man har i J20-laget, vilket dessutom är spelare som i sig också varit ordinarie i A-laget som t ex Adrian Kempe (96) och William Nylander (96).

På tal om dessa har vi ett väldigt starkt lag i U18-VM denna vår. Kolla den preliminära truppen HÄR. Då ska man också komma ihåg att namn som Sebastian Aho (96) och Oliver Kylington (97) inte är med än för att de spelar i SM-semifinalerna på seniornivå.

**

Det blir intressant att se om den här veckan kan ge oss något nytt i Timråväg också. Får vi se hur tränarlösningen ser ut redan den här veckan? Får vi se Oscar Johansson och/eller Emil Pettersson förlänga sina kontrakt? Får vi se något nyförvärv presenteras?

**

Till sist vill jag gällande dödsmisshandeln och händelserna runt i kring det i fotbollspremiären uttrycka sorg och bestörtning över det inträffade. Jag hoppas beslutsfattare och attitydskapare intensifierar sitt jobb för den positiva supporterkulturen. På både kort och lång sikt.

Gotländsk SHL-back aktuell

Läser i dagens ST (länk ej på nätet än vid skrivande stund) att Leksands juniorback Mattias Nilsson (94) är aktuell för Timrå. Kent Norberg bekräftar honom som intressant i artikeln.

Som av en händelse så satt jag faktiskt i går kväll och tittade på just Leksand – Brynäs i J20-slutspelets kvartsfinal. Nilsson hade dock ingen kanonmatch då utan var negativt inblandad i två av baklängesmålen. Han fick dock mycket speltid och bidrog till många chanser framåt, framför allt i den tredje perioden.

Nilsson har spenderat större delen av säsongen i SHL med Leksands A-lag (47 matcher) men fått begränsat med istid. Han gick dock före Patrik Norén i rankingen, som jämförelse. Antagligen är Nilsson kanske besviken med sin istid om det nu är så att han söker sig till Hockeyallsvenskan. Jag har annars fått uppfattningen av att man ser honom som ett löfte i Leksands organisation och skulle bli förvånad om de inte var intresserade av att förlänga med honom.

Han är en karaktärstark back som väl än så länge är mest skicklig i offensiven men jobbar även hårt defensivt. Han har rätt bra skridskoåkning och ett hyfsat skott. Han är rätt liten i kroppen (ca 175 cm och ca 76 kg) men kompenserar det med snabbhet och bra inställning.

Nilsson kommer ursprungligen från Gotland. Värvades till Leksands hockeygym som 16-åring och debuterade i A-laget under säsongen 12/13. Han har spelat en hel del i 94:ornas landslag, bl a U18-VM 2012 (där också Ludvig Nilsson var med).

I Timrå IK skulle han vara ytterligare en utvecklingsbar back som ligger minst lika långt fram som de övriga backarna vi har i samma åldersgrupp. Det finns mycket potential, både offensivt och defensivt i honom. Han känns som en blivande ordinarie SHL-back med tiden.

Ge oss en långsiktig tränarlösning

Timrå IK har en del viktiga poster än att fylla inför nästa säsong. De allra viktigaste är vem som ska få möjlighet att bli huvudtränare och den andra är vem eller vilka som ska vakta kassen. I det här inlägget tänkte jag gå igenom vad jag tycker (inte vad jag tror) om tränarfrågan.

Timrå IK har sedan Challe Berglund fick sitt treårsavtal avslutat 2010 haft fyra tränare anställda som huvudtränare. Per-Erik Johnsson, Tommy Andersson, Tomas Montén och Rolf Nilsson. Det är inget som är förenligt med klubbens traditioner och inget som heller givit klubben framgång tidigare. När Timrå hade sin storhetstid var Eje Lindström den som under många år höll i rodret. När laget gick upp fick Peo Larsson tre år på sig och när man blev ett etablerat slutspelslag var det Kenta Johansson som styrde i fem säsonger.

Jag vill således att Timrå IK nu ska ta beslut över vilken tränare som ska hjälpa laget lyfta i Hockeyallsvenskan och inom sinom tid också ta laget till SHL. Det måste vara visionen och målet.

Innan jag går in på eventuella namn eller tränartyp så vill jag börja med att recensera de tränare som tog det unga laget till åttonde plats i Hockeyallsvenskan, nämligen Rolf Nilsson och Ante Karlsson.

Till att börja med är resultatet klart godkänt med den trupp man hade att förfoga över. Jag skulle t o m vilja ta i med att säga att tränarna gjort ett bra jobb.

Det jag uppfattar att det Rolf kommit in och bidragit med är att han verkligen jobbat med grunderna och fått de unga spelarna att lära sig spela seniorhockey. Rolf har varit principfast med att grunderna ska följas och ju mer spelarna blev bra att på följa dem ju bättre resultat gjorde laget.

Sedan finns det också saker som jag uppfattar att Rolf varit lite sämre på. Som med de flesta coacherna i Sverige så vill jag att de ska vara mer aktiva och bättre på att spela de som är heta för dagen. Rolf har i för stor utsträckning rullat på och jag tycker också att mer etablerade spelare har inte fått samma krav på sig som de yngre i den meningen att jag inte tycker etablerade spelare fått en förminskad roll när de spelat mindre bra. Hade de etablerade alltid burit laget hade det varit en sak men nu tycker jag att flera etablerade spelare varit besvikelser och hans sätt att coacha dem har inte gjort dem bättre.

Gällande Ante Karlsson är det svårt att bedöma. Han har nu varit assisterande åt Tommy Andersson, Tomas Montén och Rolf Nilsson. Hur mycket han fått säga till om är så klart svårbedömt. Jag antar att han varit delaktig i åtminstone någon grad i det som både varit bra och mindre bra med Rolf Nilsson och även de andra. Ante har dessutom haft de flesta av killarna födda 93/94 i fem raka säsonger nu och på olika nivåer. Han har varit duktig på att utveckla spelare som juniortränare där han fått mycket beröm av spelare. Även i A-laget har spelare uttryckt att de uppskattat honom. Han har också fått beröm för sina isträningar. Jag tycker dock han kändes väldigt grön när han kom upp och höll i trådarna i några omgångar efter Per-Erik Johnssons avgång. I dag känns han mer varm i kostymen.

Hur ska då tränaren för framtidens Timrå vara?

Jag tänker att Rolf har lärt spelarna seniorhockey och hur de behöver jobba ansvarsfullt. Jag tänker att nästa steg är att bibehålla och bli ännu säkrare i det defensiva jobbet men framför allt ta steg i det offensiva spelet. Att kunna ta för sig och bidra där i större utsträckning. Timrå kommer inte ha råd med så mycket spets så det behöver befintliga spelare utvecklas i. Jag tror att det behöver vara en tränare som i sig också brinner av hunger och vill framåt i karriären. En tränare som också kan ställa samma krav på alla spelare. Det måste bli ett klimat som handlar om att aldrig vara nöjd utan hela tiden sträva efter förbättringar och våga satsa mot tuffa mål.

Sedan behöver tränaren också så klart ha grunder som innebär att vara taktiskt kunnig samt vara en tydlig och god ledare.

Förslag på namn?

Jag gillar inte att spekulera fritt eller kring namn som inte bekräftats vara intressanta. Men först och främst kan jag ju resonera kring de som tränade laget den här säsongen.

Om Rolf Nilsson är rätt man att satsa långsiktigt på och ta nästa steg är jag mycket osäker på. Min känsla är jag vill ha någon som utstrålar mer hunger. Rolf kändes för mig mer som någon som visade vart skåpet behöver stå här och nu men som kanske inte byggde så mycket för framtiden. Jag tycker också att hans grundinställning tycks vara mer defensiv än jag skulle vilja se Timrå spela. Rolf var rätt man den här säsongen men för att ta nästa steg tänker jag att jag skulle vilja se en annan typ.

Gällande Ante Karlsson så känns det som nu eller aldrig. För mig som utomstående betraktare är han svår att bedöma eftersom han enbart varit assisterande. Han har vid tre raka rekryteringar inte ansetts redo att ta över som huvudtränare och gör han inte det nu heller kanske han behöver gå vidare. Så tänker i alla fall jag. Jag upplever att han är en tränare som även om han har ett enormt Timråhjärta så vill han framåt och utvecklas i jobbet. Det gör han nog inte om han åter ska agera assisterande tränare. Antingen är han tillräckligt bra för att ta över eller så behöver han hitta en klubb som tror på honom. Där behöver både Timrå och han göra ett val nu, anser jag.

I övrigt så har jag inte hört något konkret om andra namn mer än möjligen Robin Lindqvist som har figurerat lite i media. Han är 27 år och har tränarerfarenhet från en och en halv säsong. En halv säsong som assisterande i Timrås J20 och en säsong som assisterande i division 1 med Kalix. Känslan är att han är en mycket driven ung herre men vore minst sagt ett vågat val som huvudtränare. Jag ser dock gärna honom i föreningen på något sätt.

Som summering så är det viktigaste för mig att man hittar en tränare som Timrå IK och även jag och vi supportrar känner att vi kan tro på över tid. Jag tror inte på att Timrå ska upp i SHL nästa säsong och jag tror inte på att byta tränare varje säsong. Jag ser gärna någon som kan bygga sig själv ett namn av att lyfta Timrå IK, trots begränsade ekonomiska förutsättningar.

Norén till Almtuna

http://www.almtuna.com/nyheter/abnfgemhqa

Timrås bästa offensiva back föregående säsong lämnar alltså laget för spel i Almtuna.

Vad anledningarna till att han inte blir kvar blir egentligen obetydliga men en gissning skulle vara att Timrå prioriterat andra spelare för hans kostnad i sin strama budget. Vilket då inte Almtuna i så fall gjort i sin strama budget.

Det Norén får i Almtuna är dock en klubb som också utvecklar unga spelare och som har en hel del Leksandskopplingar i trupp och ledarstab. Det ger honom så klart en trygghet.

Det Almtuna får i Norén är en produktiv utvecklingsbar back med ett bra skott. De får också en back som har en del slarv i sitt spel att slipa bort. Både med puck och i markeringsspelet. Överlag är han dock en bra allsvensk back i mina ögon.

Om hur mycket Timrå går miste om i Norén återstår att se. Både under silly season och nästa säsong.

Att Norén inte blir kvar innebär nog dock att vi kommer få se fler spännande nyförvärv till backsidan än Jimmie Jansson, tror jag.

Tack för den här tiden, Patrik!

Måndag 24/3, 2014

God morgon!

Det är intensiva hockeyveckor nu men utan något mer deltagande från Timrå IK. I helgen stod det klart att även Timrås J18 spelat klart och för den delen U16-laget också. Det sistnämnda var det lag som kom närmast ett SM-guld den här säsongen med att bli åttonde bästa lag. Ett bra resultat med tanke på att man hade det yngsta laget i SM-slutspelet. Noterbart därifrån att backen Algot Landin (99) som var ett år yngre än gällande kull kom med i toppen av backarnas poängliga med nio poäng på sex matcher.

**

I de båda kvalserierna är spänningen hög och alla lag är med i kampen.

I SHL:s kvalserie ligger AIK riktigt skrynkligt till efter förlust hemma mot Västerås i går medan Örebro lyckats få en start som innebär att man leder Kvalserien, om än knappt. Intressant också att Rögle ångar på bra och ser ut att smyga på bakifrån precis som de gjorde för två år sedan och även Örebro gjorde förra säsongen. Jag har dock sett för få matcher för att ha någon känsla åt vart det lutar. Det går ju också att se att alla kan slå alla. I morgon är det stockholmsderby igen och det lag som förlorar den matchen är nog det första vi kan räkna bort. Stockholmslagen är sist och näst sist just nu.

I Hockeyallsvenskans kvalserie har jag sett en del matcher och det är främst noterbart att de allsvenska lagen fått det riktigt tufft. Jag är väldigt glad att Timrå fick bra ordning på saker och ting och gjorde en bra andra halva av serien. Vita Hästen ser riktigt starka ut och lär ta en av de två platserna. De låg under 0-3 efter två perioder i går hemma mot Tingsryd men lyckades vinna ändå. Man har vunnit alla fem matcher hittills. Björklöven och Troja är sedan de bästa lagen bakom Vita Hästen och ett av dessa två borde kunna hålla sig kvar och min känsla är att det blir Björklöven. Troja har förvisso gjort två starka, och sena, vändningar de senaste två matcherna men känns fortsatt alldeles för svajiga i sitt spel. När Björklöven och Troja möttes tyckte jag att Björklöven spelmässigt kändes tyngre. Kanske kommer allt att avgöras i sista matchen då just dessa möts i Umeå.

**

I SM-slutspelet går det mesta enligt de planer jag hade på förhand. Jag är inte tipsmässigt körd i någon serie utan satte att SAIK vann med 4-1 på HV71 samt är med i de övriga tre. Att Brynäs dock ska kunna vinna med 4-3 mot Färjestad (som jag tippade) känns dock ännu inte troligt även om de vann den förra matchen. Tycker förvisso att Färjestad hade väldigt bra medstuds de första matcherna. Det är inte helt omöjligt även om jag tror Färjestad grejar det.

Det man dock överlag kan säga om slutspelet är att jag tycker att det håller väldigt bra underhållning med roliga och spännande matcher. Två matcher har spelat in i femte perioden och det är ett jäkla körande på isen. Slutspelets ”inget att förlora – allt att vinna” gör hockeyn rolig. 

Frölunda vann Top 10-serien på J20-nivå men lyckades överraskande trilla ur i åttondelen i J20-slutspelet. Det känns dock inte som de behöver skämmas allt för mycket över det när man ser vad t ex Erik Karlsson (94), Anton Blidh (95) och Pontus Widerström (94) bidrar med i seniorernas slutspel. Blidh och Widerström är ju dessutom killar som till stor del tillhört J20-laget i vinter men som kommit in och tagit för sig. Nu har laget matchboll efter fem matcher dessutom.

 
**
 

I NHL börjar det dra ihop sig i streckstrider och positionering. Matcherna kommer bli mer och mer spännande och det är kul att se hur ett extremt skadedrabbat Detorit krigar på och är med om att åter kunna ta sig till slutspel. I så fall för 23:e säsongen i rad.

Det lag som fångat mitt största intresse på sistone är, som vanligt, Edmonton Oilers. Ett lag som är mycket långt ifrån någon slutspelsstrid. Klubben som började om för fyra-fem år sedan efter återkommande floppar efter en succévår 2006. Man skulle bygga ungt och talangfullt som Pittsburgh och Chicago men har misslyckats fullständigt. Helgens 1-8 hemma mot lokalrivalen Calgary var ett tydligt bevis på att laget fortfarande har enormt långt kvar till att ens bli ett slutspelslag. Fansen har nog aldrig varit mer besvikna, speciellt med tanke på att Calgary har ett sämre lag på pappret och också är långt ifrån slutspel. 

Oilers supertalanger har inte utvecklats till superstjärnor än och omgivningen runt dem är för dålig. Man har heller inte hittat en bra coach ännu heller. Eller ja, Ralph Krueger var hyfsad men fick inte vara kvar. Han tog i alla fall in laget i slutspelsstrid och styrde upp ett bra power play förra säsongen. Detta är dock inte jämföra med vad t ex Patrick Roy lyckats med i Colorado som är en klubb som gjort en liknande omvandling men på kortare tid och som dessutom nu lyckats.

Roligare än Oilers själva har dock Anton Landers säsong varit. Dels har han tagit på sig ett C i AHL och burit det laget och öst in poäng. Nu är han uppe i NHL och får chansen i toppkedjorna och får goda omdömen i match efter match av fans och lokala tidningar. T o m i 1-8 förlusten var han en få godkända. Jag är imponerad över hur han krigar på och blir bättre och bättre trots att det varit ganska motigt för honom därborta. Det kan finnas en framtid för honom i NHL.

**

Förra veckan gav många kontraktsförlängningar vilket fått många att andas ut. Timrå har en stomme av spelare med hjärta för föreningen som vill bära klubben framåt. Viktiga pusselbitar återstår dock. Jag är mest spänd på vem som ska leda i båset och vem som ska vakta kassen. Jag har en del tankar som jag kan utveckla vid senare tillfälle. Har ni några tankar där?

Timrås J20 utslagna

J20-SM: Modo – Timrå 5 – 3 (Modo vidare, 2-0 i matcher)

Timrå åker ut i två raka matcher mot ett bättre Modo. I hemmamatchen skapar man för lite framåt medan man i den här skapar lite mer men har svårt att få dit pucken.

Ändå är det Modo som skapar mest och för matchen. Modo har väldigt bra puckinnehav och Timrå får jaga mycket. Timrå behöver hela tiden spela på toppen av sin förmåga och när man får en svacka så tar Modo till vara på det. Den här matchen var mer slarvig från båda lagen än den förra.

Timrå höll jämna steg i den första perioden där man har en väldigt bra start. Man får dock inte utdelning på sina chanser. Tycker ändå att det kändes som att Modo fick svårt att föra spelet då och det blev mycket pucktransporter.

I den andra perioden tar dock Modo över och gör två power play-mål. Timrå har även här en del klara lägen man bränner. I början av den tredje perioden tappar Timrå helt sitt spel och det ser ut att bli en utklassningsseger. Modo går upp till 5-0 på tre väldigt vackra mål av William Nylander (96), Victor Olofsson (95) och Robert Hägg (95). Den sistnämnde är klar för Philadelphia Flyers så det säger en del om motståndet  i o f s.

Timrå gör dock en stark uppryckning och precis som senast så är det kedjan med Nilsson, Pettersson och Berglund som tokdominerar sista tio minuterna. För mig är det märkligt att de inte får starta matchen ihop då de spelade så bra i tredje senast. Timrå hade lägen för att både ta in alla fem mål och ta ledningen på det. Det stannade vid 5-3 efter två mål av Emil Pettersson (94) och ett av Ludvig Nilsson (94). Till det bränner Timrå tre, fyra helt rena skottlägen i anfallszon samt en straff under denna tidsperiod. Helt galet!

Timrå har i 93:orna och 94:orna haft starka årgångar men de har tyvärr misslyckats i två raka slutspel. Det här året är man mer ursäktade utifrån att man får en väldigt svår motståndare och spelade ju utan sina bästa spelare i stort sett hela seriespelet. Jag hade dock hoppats på att Timrå ändå skulle kunna ge Modo bättre motstånd än man gjorde. Jag kan inte bli att känna mig besviken.

Nästa säsong får kullarna 95, 96 och några 97:or utgöra stommen i J20-laget. Dessa årgångar har ännu inte visat samma framgångar men jag tycker det finns en rad intressanta spelare där också.

Om Didrik, Steken, Borgman, Jens, Daniel, Ludde, Emil B och Johan P

http://www.timraik.se/artikel/50225/

Timrå sajnar åtta spelare på ett bräde. Jag skrev att jag gillade den här paketgrejen men åtta stycken känns lite över taket även för mig. Det gör spelarna i sig lite för anonyma i nyheten, tycker jag. Jag tänker dock inte göra något undantag utan ger alla åtta ungefär lika stort utrymme här. Jag tar det systematiskt. En och en. Bit för bit.

Didrik Strömberg är en av de spelare som jag tycker är mest intressant i den här klubben. Dels har han en defensiv och rejäl del i sitt spel som sticker ut. Jämförelsen med Sanny Lindström är ganska bra, tycker jag. Ishockeyn blir mer och mer att spelare ska passa in i roller och Didrik är en spelare vars roll i ett hockeylag är ganska tydlig. För det andra har han det som jag var inne på med Jimmie Jansson i går. Nämligen att han har en väldigt stark utvecklingskurva de senaste åren. Didrik platsade heller inte på ett stort hockeygymnasium.

Han kan fortsatt utveckla mycket och jag tänker att han behöver bli lite jämnare. Jag tycker att han avslutade säsongen lite sämre än han började den. Det handlar nog mycket om att förbättra sin fysik på många sätt och bli mer rutinerad i sina avvägningar. Jag tror mycket på Didrik. Han har överraskat positivt på mig i två raka säsonger och varför inte en tredje?

Tommy Stenqvist har det mesta för att lyckas utom tur, tror jag. Han har nästan FÖR bra inställning vilket utmynnat i att kan vara lite vårdlös mot sig själv. Att t ex gå en fight med Kenndal McArdle i premiären tillhör inte kategorin ”kloka val” även om det är svårt att inte gilla den inställningen. Spelmässigt tycker jag Tommy växte under säsongen. Han var främst bra efter jul. Jag tror det var bra för honom att matchas in genom J20 innan han gjorde comeback efter hjärnskakningen.

Det Tommy behöver för att ta nästa steg tror jag är att få spela och träna riktigt en hel säsong och utvecklas i sin takt. Han har ett bra spelsinne och är duktig med pucken. Han har potential att bli en bra tvåvägsback där spetsen ligger i offensiven men även ett uppoffrande defensivt spel. Stor talang finns där men det kommer ta lite längre tid för honom att slå igenom utifrån den frånvaro han haft under flera år. Kan han och Timrå visa tålamod i det så tror jag det kan bli riktigt bra i slutändan.

Andreas Borgman har gjort en riktigt bra säsong i det tysta om man räknar J20 som ”det tysta”. Jag tycker han varit en toppback på J20-nivå och känns redo att ta sig in som ordinarie nästa säsong. Han kan ha sitt humör emot sig ibland men initiativen är bra och han räds inte att ta för sig. Jag tycker han redan under försäsongen visade upp en nivå som visar att han har mycket att bidra med även på A-lagsnivå.

Han är fortfarande junior även nästa säsong och kommer vara ett namn som är med i kampen om JVM-platser. Han kan så klart utveckla det mesta utifrån att han är ung. Snabbare, starkare och säkrare är något han bör bli med hård träning och i den ålder han är. Jag har goda förhoppningar på honom nästa säsong.

Jens Westin är den som i dagsläget är den bästa spelaren som Timrå förlängde sitt kontrakt med den här dagen. Han är en spelare som borde kunna spela på en högre nivå men har där inte tagit för sig tillräckligt och saknar kanske något som sticker ut i hans spel. Han är dock en mycket bra allsvensk back och bidrar med stabilitet och rutin. Han har den här säsongen varit en klippa som även bidragit en del i offensiven. Jens gjorde 13 poäng framåt och hade lagets bästa plusminus (+13).

Han är fortsatt relativt ung och blir 25 detta år. Det borde finnas mer utveckling i honom men han är framför allt en spelare som ska vara en stabil kloss runt alla yngre och utvecklingsbara spelare. Det visade han att han kan vara den här säsongen och jag ser ingen anledning till att han inte ska kunna vara det nästa säsong också.

Daniel Öhrn är en center som är bra på det mesta. Han har så länge jag följt honom varit duktig att jobba över stora ytor och har trivts bra i centerrollen. Det finns också en lirare i honom som inte är nöjd med att bara vara en bra defensiv center och göra rätt för sig arbetsmässigt. Han vill också vara en skicklig offensiv spelare och har också viss talang som även där kan växa ut. Han har ett bra skott och en helt okej klubbteknik. Han söker också gärna öppna passningar och gillar att ha pucken och försöka vara kreativ. Vidare är det ingen blyg kille på isen utan han tar för sig muntligt. En blivande ledargestalt.

Den gångna säsongen gjorde han 15 poäng i Hockeyallsvenskan. Ett bra facit i hans första riktiga seniorsäsong. Precis som med alla yngre spelare så känns det som att styrka och snabbhet per automatik gör att han får ut sitt spel mer och oftare. Det är hård träning som gäller för att få ut all potential. Jag räknar dock in Öhrn som en center som tar ett kliv i rankingen i laget, blir jämnare och tar en större plats både på isen och i omklädningsrummet nästa säsong.

Ludvig Nilsson var så nära man kan komma att få spela JVM. Det var många duktiga forwards som hamnade bakom honom i den uttagningen. ”Ludde” är en spelare man vet vad man får ut av honom varje match. Han har en grym inställning och gör allt för att vinna. En spelare som alltid gör rätt för sig. Det som kanske saknas är något som sticker ut i spelet med puck. Han stack ut lite mer senare på säsongen med några snygga aktioner. Annars är det här med närkampsspel, box play och spelet framför mål det som är hans bästa gebit.

Det blev 16 poäng för honom och det är bra, tycker jag. Det han skulle behöva utveckla är kanske att lyckas göra lite fler mål. Lite det som Jeremy Boyce lyckades med den här säsongen. Att vara där på rätt plats och lyckas styra och slå in returer. Det är något som finns i honom. Jag har t ex ett minne av att han gjorde fyra mål i en J20-match där laget vann med 4-3 förra säsongen. Han har ju dessutom storleken för att bli ännu jobbigare för motståndarna i en sådan roll.

Emil Berglund var i mina ögon säsongen största överraskning. Jag ska erkänna att jag hade svårt att se honom räcka till på allsvensk nivå på förhand. Jag tänkte ”jaja, han kommer nog spela mestadels med J20 ändå” när han sajnades. Jag kunde inte ha mer fel. Jag tror nästan han var en av de spelare som var lättast för coacherna att sätta in i laguppställningen. Den otroliga arbetsinställningen och viljan att ge och ta stryk trots att han var en kortväxt junior var underbar att se. Vidare har han en väldigt bra spelförståelse. Han ligger oftast rätt i banan och har ett bra passningsspel.

Jag tycker förvisso att han avslutade lite sämre än han började säsongen. Jag ser dock fortsatt mycket utveckling i honom och jag vill att han ska vara den där jobbiga jäkeln för motståndare och jag vill att han ska bli mer mål- och poängfarlig. Kanske inte som poängkung men i alla fall att han höjer sina 10 poäng en aning. Han ska heller inte sluta vara orädd och ettrig. Han måste ha det där drivet och det modet att gå först in hela tiden för att fortsätta utvecklas. Det är hans chans att bli en riktigt bra seniorspelare, tror jag.

Johan Persson var mannen som kom in mitt i säsongen efter att ha öst in poäng i den bästa division 1-serien. En målskytt som kom in och tog för sig direkt. Han visade bra teknik, bra fart och tog bra initiativ. Han gjorde allt rätt utom mål. Han brände massvis med chanser som han själv skapade. Han känns också som ett vapen i power play, speciellt där i slottet. En bra offensiv spelare som ska ha den rollen i Timrå IK.

Det finns så klart fortsatt utveckling i honom och hans fyra mål har potential att bli minst tio till nästa säsong. Jag förväntar mig att han tar en offensiv roll och bidrar i offensiva situationer. Hans 18 mål på 20 matcher i ettan borde kunna ge ett hyfsat allsvenskt snitt också. Att ha fått kommit in, fått chansen och även nu fått stanna får mig att tro att han kommer vara mer trygg nästa säsong och får också då bättre förutsättningar att producera. Jag tror på att det finns mer i honom än det vi fått se.

Summa summarum så blir jag väldigt hoppfull av alla dessa förlängningar. Jag tror Timrå kommer kunna förlänga med fler spelare också och sedan krydda dessa med ytterligare spännande namn. Huruvida det blir något spetsförvärv återstår väl dock att se. Ekonomin sätter begränsningar samtidigt som jag är inte är helt avig till att ge unga chansen till att få den chansen att leda mer också. Jag vet att unga spelare kan få det tufft andra året och så men kontinuiteten i truppen kommer hjälpa dem, tror jag. Jag är kanske naiv men jag ser inte hur det skulle kunna bli direkt sämre av att bygga på samma stomme fast med ett års mer erfarenhet.

Av de som hittills sajnat så tycker jag mig skönja en väldigt intressant backuppsättning. Jag menar Westin, Stenqvist, Strömberg, Borgman och Jansson. Får man in ett till ungt bra nyförvärv samt eventuellt Robin och/eller Norén på det så ser det jäkligt intressant ut. På forwardssidan är det ännu en del frågetecken kring hur spetsen kommer se ut för att jag ska kunna avlägga något kring vart det här lutar där.

Timrås J18 räckte heller inte till

J18-SM: Timrå IK – Luleå HF 1 – 4

0-1 Pelle Gunnare (Brännvall, Nord) 30:30
0-2 Rasmus Rosén Lindahl (Ylivainio, Toolanen) 32:36
1-2 William Erenrot (Åhrman) 33:05
1-3 Pelle Gunnare (Bouramman)  36:51
1-4 Rasmus Rosén Lindahl 48:20
Skott: 19 – 35

Timrås J18 var om möjligt än mer längre ifrån än J20-laget att lyckas vinna sin första åttondelsmatch. Luleå dominerade matchen i tredje perioden och Timrå fick inte igång något eget spel nästan alls.

Luleå satte prägel tidigt och dominerade redan de första bytena. Timrå kunde hålla spelet hyfsat jämnt i perioder men det blev aldrig under egentligen någon del av matchen där Timrå tog över och blev spelförande.

Timrå höll dock länge nollan och lagets målvakt Daniel Christmansson (96) var riktigt bra i matchen. Han gjorde flera kanonräddningar och har en fantastisk plockhand. Han gav verkligen laget alla möjligheter att vara kvar i matchen.

När målen väl kom i matchen så gick det undan. Pelle Gunnare (97) satte 0-1 på ett friläge efter en briljant passning av Simon Brännvall (97). På 0-2 dribblar sig Jesper Ylivainio (97) fram och ger Rasmus Rosén Lindahl (96) öppet mål. Luleådominansen var här total.

Därför kändes det som att det kom från ingenstans då Alexander Åhrman (96) vinner pucken i sarghörnet och frispelar William Erenrot (97) som satte 1-2 via stolpen. Ett snyggt mål som ingav hopp. Det stod sig dock inte så länge förrän 1-3 ramlade in. Luleå hade först ett misstänkt mål som dömdes bort men kort senare var det Gustav Bouramman (97) som slog ett vackert långt pass som friställde Pelle Gunnare som satte sitt andra frilägesmål. Vickade in pucken mellan benen på Christmansson.

I den tredje perioden har Timrå fler bra byten och chanser men lyckas inte få in pucken. Den största chansen hade Anton Kalte (97) som missade helt öppet mål. Timrå hade också ett längre fem mot tre där man spelade bra i men fick inte in pucken. Mot slutet av perioden ger sig Timrå inte chansen då man drar på sig flera utvisningar. Luleå gör också 4-1 i perioden. Det är Rasmus Rosén Lindahl som skjuter ett skott som Christmansson tar men som studsar på en Timråspelare som ramlar in både själv och med pucken.

En situation som får symbolisera att detta inte var Timrås kväll. Jag kan samtidigt konstatera att Luleå imponerande. De spelar ett moget spel och jobbade bra som lag. De hade ofta tre spelare mot pucken och hela tiden bra fart både framåt och bakåt. Jag tycker inte Timrå har den mognaden i spelet än och det är lite mer ”junioraktigt” i Timrås sätt att agera både med och utan puck. Timrå lyckas inte jobba med samma intensitet och är inte lika samspelta i det som Luleå heller.

I Timrå vill jag bortsett Christmansson lyfta fram främst Anton Nyström (96) som jag tycker är lagets klart bästa utespelare. Vidare är backparet Anton Avehag (96) och Marcus Hardegård (97) bra. Jag tycker också att Marcus Sirén (97) gör en bra match.

Dessa tycker jag dock var matchens främsta spelare:

Matchens Topp 5 (5=Bäst):

5: Daniel Christmansson (96), målvakt, Timrå IK
– Står för en imponerande insats. Rekationssnabb och har en vass plockande högerhand. Kan inte lastas för målen eller förlusten.

4: Jesper Ylivainio (97), forward, Luleå HF
– Underbar liten tekniker med grym fart i både ben och klubba.  Skapade mycket och var ett ständigt hot.

3: Gustav Bouramman (97), back, Luleå HF
– Högerfattad back med hyfsat bra storlek som dominerade i alla zoner. Tekniskt skicklig och brytningssäker. Mycket spännande spelare!

2: Rasmus Rosén Lindahl (96), forward, Luleå HF
– Tvåmålskytt. Duktig offensiv spelare som är smart i anfallszon och målhungrig. Teknisk med bra fart.

1: Pelle Gunnare (97), forward, Luleå HF
– Också tvåmålskytt. Var kanske inte den som syntes mest men var lurig i offensiven och säker i sina avslut.

Andra bra som var värd att nämna: Anton Nyström (TIK), Simon Brännvall (LHF), Oscar Nord (LHF), Christian Jaros (LHF) och Einar Emanuelsson (LHF). 

Om Jimmie, Jeremy och Wedda

http://www.timraik.se/artikel/50173/

Tre spelare in i truppen på ett årskontrakt. Om vi börjar bara där så tänker jag två saker:

Det första är att jag faktiskt föredrar det här med att presentera flera spelare samtidigt. Tidigare gjorde jag inte det men på allsvensk nivå tror jag det blir bättre eftersom en enskild signatur sällan blir mer än en notis.

Det andra är att jag tror vi får vänja oss med kontrakt på ett år nu. Det är nog mest fair både mot spelaren och klubben just nu. Spelarna spelar för något bättre än Hockeyallsvenskan och Timrå behöver spelare som vill utvecklas och gå framåt. Går inte spelarna framåt kan det vara besvärligt med att ha spelare fast i kontrakt.

De tre spelarna i fråga känns positiva att ha signatur på.

Jeremy Boyce lyckades äntligen på allvar etablera sig i A-laget som en bidragande spelare den gångna säsongen. Tidigare har han mest gnuggat omkring och inte fått nästan något alls i det offensiva. Förra säsongen började han producera poäng samtidigt som han fortsatt jobbade hårt för laget.

Trots sin tämligen stora A-lagsrutin är han bara 20 år gammal och har fortsatt mycket utveckling i sig. Jag tror han främst skulle tjäna på att bli ännu mer rak och fysisk i sitt spel. Jag har skrivit det tidigare också men jag ser en blivande Robert Carlsson-typ i honom. En som bidrar i alla spelformer och som gör många mål som ingen riktigt begriper hur han gör dem. Lite av det där tycker jag vi såg förra säsongen. Många av hans mål var styrningar där han stod på rätt plats.

Anton Wedin hade en mellansäsong, tycker jag. Även om han inte gjorde så mycket poäng i Elitserien så imponerade han under sin första säsong där och skapade ganska mycket. Han lyckades inte ta nästa steg den här säsongen utan höll väl som bäst ungefär samma nivå som då. Fem elitseriepoäng blev 15 allsvenska poäng.

”Wedda” har dock goda offensiva egenskaper i sig och känns som en no-brainer att förlänga med. Han var stundtals löjligt dominant som sistaårs-junior i J20-serien förra säsongen och det finns mycket i honom. Jag tycker också att han avslutade serien bra den här säsongen. Det han framför allt kan utveckla är att bli ännu kvickare men framför allt jämnare i insatserna, även under matcher. Min känsla att finns en del att förbättra rent fysiskt gällande uthållighet, styrka och explosivitet som kan hjälpa honom att ta nästa steg. Spelet, det har han i sig.

Då har vi kommit till nyförvärvet Jimmie Jansson. Ni som följer bloggen vet att jag lyfte honom som den spelare som imponerat mest på mig i Top 10-serien som jag följt väldigt hårt under våren. Jag såg honom en hel del i höstas också faktiskt så det känns som jag har riktigt bra koll på honom.

Det jag främst gillar med Jimmie är att han har något som sticker ut i sitt spel. Jag tycker det är något Timrå behöver söka extra kring och det har man hittat här. Det som sticker ut är hans offensiva spel. Han har ett bra offensivt spelsinne och han har bra touch på pucken med fina händer. Klubbtekniken är bra och med hans längd får han bra räckvidd när han t ex flyttar pucken i sidled efter offensiva blå. Han är också rätt bra på skridskorna. Det ser inte ut som att han tar i så mycket i åkningen men får ändå upp bra fart, bra glid liksom. Han gillar dessutom att följa med i anfallen. Han skjuter okej och framför allt välriktat. Att göra 13 mål på 18 matcher i Top 10-serien som back är ett fantastiskt facit. Han kan dessutom styra ett power play från blålinjen.

Det jag inte gillar med Jimmie är hans defensiva spel där han kan se lite nonchalant ut ibland. Jag säger inte att han är nonchalant men det kan se så ut. Han är inte fysisk eller rejäl i sitt spel och behöver nog spela med en bra defensiv back bredvid sig. Jag tror det här är en anledning som gör att man valt andra juniorbackar att lyfta fram före honom i HV71, trots att han producerat bra. Han har dessutom knappt någon seniorrutin alls och behöver ges tålamod även i Timrå. Han tar en del risker och man behöver låta honom göra det också för att han ska få ut sitt spel samtidigt som han också behöver lära sig ta smarta defensiva beslut då det blir ännu viktigare på seniornivå. Det måste alla göra. Jimmie är ingen färdig toppspelare redan i dag utan det är, för att citera Nubben från i går, en ”spelare vi tror kan utveckla i vår verksamhet”.

På tal om just utveckling så är det en sak till som jag gillar med Jimmie och det är hans utvecklingskurva. Han platsade knappt på något hockeygymnasium och har gått en längre väg. De sista två säsongerna har han spelat i Sveriges bästa J20-lag och varit en ledande spelarna den här säsongen. I Top 10-serien nu blev han t o m lagkapten då ordinarie lagkapten flyttats upp. Är man ledande back i ett så bra J20-lag då har man redan mycket som funkar på allsvensk nivå i sitt spel. Att ha en stadig utvecklingskurva uppåt känns mer spännande än spelare som kanske var supertalanger som 15-17 åringar men stagnerat i utvecklingen. Sådana kan också få fart på sina karriärer men det här känns mer spännande.

Summa summarum så är jag nöjd med alla tre spelare som presenterades i dag. Jeremy och ”Wedda” tillhör både stommen och är utvecklingsbara och Jimmie är en mycket spännande offensiv back med spetsegenskaper som sticker ut. Han kommer bli riktigt intressant att se i Hockeyallsvenskan. Han spelar just nu J20-SM med HV71.

Timrå räckte inte till i första åttondelen

J20-SM: Timrå IK – Modo Hockey 0 – 3

0-1 Fabian Gunnarsson (Flood) 13:36
0-2 Adrian Kempe (Timashov) 19:21
0-3 David Gunnarsson (Carlson, Nylander) 57:53
Skott: 31 – 31

Timrå lyckades inte få något grepp om det namnstarka Modo-laget i den första åttondelen. Timrå förlorade mot ett skickligare lag som jobbade lika hårt som Timrå. Modo vann klart välförtjänt och nu behöver Timrå vända med att vinna två raka i Örnsköldsvik.

Timrå började annars matchen bra. Jag gillar hur matchen startade med mycket tacklingar och bra fysiskt spel. Det är inget lag som tydligt styr händelserna i inledningen. Båda jobbar dock hårt utan puck och ser till att ligga på rätt sida.

Även om det var tidigt in i matchen så känns det som att mycket av hur matchen blev avgörs när Modo gör det första målet. Det var en väldigt märklig situation där Adrian Kempe (96) och Mattias Saari (94) fastnar i varandra och börjar brottas i mittzon. Det öppnar för Fabian Gunnarsson (95) som blir helt fri från blå och framåt. Han lirkar sedan in pucken mellan benen på Johan Lantz (95).

Innan det målet hade Timrå haft bl a ett rent friläge för Emil Pettersson (94) och ytterligare någon farlighet. Efter det målet kändes det som Modo stängde butiken. Jag blev faktiskt väldigt imponerad av hur disciplinerat detta stjärnfyllda Modo uppträdde. Det var ingen spelare som fuskade på något alls nästan i spelet.

Då Modo överlag har lite puckskickligare spelare än Timrå fick de också Timrå att jaga väldigt mycket. Timrå jobbade väldigt hårt och släppte heller inte till så mycket men i trängda lägen hade Modospelarna överlag bättre lösningar med pucken. Timrå blev mer slarviga i det spel som blev.

Modo gör också ett mycket psykologiskt 0-2 mål sent i den första perioden. Ett mycket vackert mål i power play där Dmytro Timashov (96) från bakom kassen hittar snett inåt bakåt till Adrian Kempe som trycker in den direkt.

Den andra perioden är Timrås sämsta. Modo spelar bra med puck och har långa uppspelspassningar som de får ytor genom. De kommer i en rad två mot en och även något friläge. Timrå har svårt att skapa och får en del power play men har svårt att uträtta något. Det är bra kamp i spelet och man har bra intentioner men Modo är snäppet vassare genom i stort sett hela perioden tycker jag.

I den tredje perioden tycker jag Timrå lyfter sitt spel igen. Man sätter in Ludvig Nilsson (94) med Emil Pettersson och Emil Berglund (94). Den kedjan blev då tunga för Modo att hantera. De fick bra tryck och Pettersson fick ett nytt friläge som han gör en läcker fint på men får inte in pucken. Även om de hade bra tryck i sina byten tyckte jag några av dessa och även andra spelare saknade lite kräm i benen. De var tydligt trötta.

Matchen var ganska intensiv samtidigt som den var tajt och känslan var att många spelare slet hårt i det. Modo orkade dock stå undan på ett imponerande sätt och gör knappt några misstag i den tredje perioden heller. Timrå skapade dock mer i tredje än tidigare men matchen dör då David Gunnarsson (94) via styrning i eget mål av Timråbacken Didrik Strömberg (94) gör 0-3 i en kontring.

Modo var bättre men Timrå var inte chanslösa. Modo visade framför allt väldig respekt för Timrå i det sätt man spelade fokuserat matchen igenom. Man ville inte bjuda på något alls. Jag tycker matchen höll väldigt bra klass även om den inte sprudlade i offensiva chanser åt något håll. Det ska bli intressant hur matchen på fredag kommer se ut. Jag tror första målet kan bli väldigt avgörande då också.

Individuellt tycker jag ändå många i Timrå gör en rätt bra insats. Jag tycker att fjärdekedjan med Werneman (95), Jonsson (95) och K.Brändström (95) var bra rakt igenom. De krigar och hade faktiskt de bästa anfallen i Timrå de två första perioderna också. Jag tycker Andreas Borgman (95) och Martin Mellberg (95) också står för bra insatser. A-lagsspelarna i övrigt var okej men inte mer.

De nedanstående var dock matchens allra bästa spelare i mitt tycke:

Matchens Topp 5 (5=Bäst):

5: Markus Olsson (96), målvakt, Modo
– Modo är bra på att utveckla målvakter numer. Olsson är en storväxt lokal produkt som gör en lugn och säker insats. Bra kontroll.

4: Albin Carlson (94), back, Modo
– Mycket säker back som vann mycket närkamper och satte igång spelet bra. Bra på många saker.

3: Edwin Hedberg (94), forward, Modo
– Fantastisk skridskoåkning där han åkte ifrån motståndet med pucken flera gånger. Stark i närkampsspelet.

2: Johan Lantz (95), målvakt, Timrå
– Klarade flera svåra men även många enkla situationer på ett bra sätt. Han hade bra returkontroll.

1: William Nylander (96), forward, Modo
– Ingen dominant insats men han är otroligt skicklig i att hålla i pucken, styra tempot och slår nästan aldrig bort en passning. Mycket nyttig för laget i dag.