På ett fönsterbräda

Julen är över och jag plockar undan julgrejor lika glatt som jag drog fram dem!
– Nu går vi mot ljusare tider, visslar jag och ser snön utanför som verkligen lyser upp. Mmmm, lite snö och lite längre dagar känns fint men visst är det mycket vinter kvar.
En annan fördel med snön är det forsonande täcket som stilla lägger sig som en lätt suck över ofärdigheterna i trädgården. Världen blir hastigt lite vackrare och vänligare.

Härinne sjunger hyacinter och amaryllisar på sista versen. Mina pelargoner står tanigt och längtande lite här och var. Min aloe vera mådde så bra av att stå ute i somras att den bara fortsätter att växa.
Nåt som verkligen trivs är mina bägge orkidéer. Jag har haft en massa fler men de fick en luddig vit sjukdom och åkte därför ut fortare än kvickt.

image
See me, feed me!
image
Luftrötter! Vilken grej!

Igår var jag hemma hos min svägerska och där fanns en mängd välmående och blommande orkidéer i ett norrfönster.

image

I förrgår var jag hemma hos min syster och i ett av hennes fönster mot väster blomstrade ett par orkidéer kraftfullt.

image

image

I förrgår hann jag också med ett besök hos min pappa och hans sambo: jo, jo, blommande orkidéer överallt!

image

image

Orkidéerna har ju sprungit rakt in i det svenska krukväxthjärtat! Nu började jag fundera… Jag minns inte sist jag var i ett orkidélöst hem. De kräver så lite och ger så mycket. De står tysta i ett fönsterhörn och gläds åt en vattenslurk i veckan och sen – om en har tur – reser sig nåt starkt, kraftfullt och skört från den barkiga mullen och exploderar i veck, färger och blomögon.  De där ögonen stirrar trotsigt och envist på mig och säger:
– Se mig. Länge. Titta riktigt djupt och sitt alldeles stilla.
Och då lyssnar jag.

Ha ett gott 2016!
Titti

PS Sommarens besök i Botaniska trädgården i Göteborg var ju mycket givande! Där fanns det orkidéer! 

Merry Christmas!

Julen tillbringas i New York. Familjen finns här så då finns även jag här.

Här kommer diverse bilder med risk för viss tjatighet. Ett fascinerande fenomen over here är de, i mitt tycke, ganska osmakliga, men underhållande, trädgårdsdekorationerna med julanknytning. Men även lite spännande anläggningslösningar som inte är så vanliga i Sverige. Iallafall inte i mina trakter.

Julen i New York 2015 är varm, grå och blöt men det verkar som om det inte är så mycket vinter hemma heller.

Have a good one everybody!

IMG_5375
Uppblåsbara julfigurer i trädgården verkar vara Da Shit.

 

IMG_5376
Rudolfs röda näsa lyser skarpt.

 

IMG_5367
Det här sällskapet är inte uppblåsbart vilket får mig att fundera på var de bor off season?

 

IMG_5373
Jag tror att detta ska föreställa något bibliskt…

 

IMG_5339
Vanligast är dock att tomtar och snögubbar ligger som pangade ballonger och dräller på gräsmattorna…

 

image6
Världens största trädgårdstomte finns i Hudson Valley. Vet inte om den skulle passa i Getingedalen.

 

KajsaTradgard2
På veganska restauranger minns man varje chili med vördnad.

 

KT4
Till jul säljs brysselkål på stock i mataffären.

 

KT3
En cool grej var tratten/struten i lergods som man kör ner i jorden. Det var inga hål i tratten men lergods är så lågt bränt att det absorberar vatten och avsöndrar i lagom takt. Den hittade jag på mitt favoritställe i High Falls, Victoria Gardens.

 

En närmare beskrivning av bevattningsgrunkan i lergods.
En närmare beskrivning av bevattningsgrunkan i lergods.

 

Victoria Gardens hade även en annan högaktuell grej; krukfötterna. Jag har precis tillverkat sådana hemma och hoppas förstås att de ska bli en bästsäljare. Jag tänker att man antingen ska sätta dem under krukor utomhus så att vattnet ska kunna rinna undan och man ska slippa fläckar på underlaget. Alternativt: under en hel inomhuskruka som inte är 10% tät och riskerar att ge fläckar på underlaget.
Victoria Gardens hade även en annan högaktuell grej; krukfötterna. Jag har precis tillverkat sådana hemma och hoppas förstås att de ska bli en bästsäljare. Jag tänker att man antingen ska sätta dem under krukor med hål utomhus så att vattnet ska kunna rinna undan eller under en hel inomhuskruka, som inte är 100% tät, och undvika fläckar på underlaget.

 

När vi ändå snackar krukfat så var jag bara tvungen att ta ett foto på denna färgglada hög. Tänkte lite på Ulfs trevliga förslag...
När vi ändå snackar krukunderreden så var jag bara tvungen att ta ett foto på denna färgglada hög. Tänkte lite på Ulfs trevliga förslag…

 

Skulle jag gärna ha på min dörr.
Skulle jag gärna ha på min dörr.

 

Intressant planteringsteknik då jorden är stenhård.
Intressant planteringsteknik då jorden är stenhård.

 

Det krävs dynamit för att komma ner i jorden här så plantering sker i jordhögar ovan jord. Jag är lite spänd på att se fortsättningen.
Det krävs dynamit för att komma ner i jorden här så plantering sker i jordhögar ovan jord. Jag är lite spänd på att se fortsättningen.

 

God jul så klart!
God jul så klart!

 

 

 

 

 

Varma vindar

Med vårkänslor i kroppen rensar jag ogräs mellan snödroppar som skjuter långa, gröna spjut.

IMG_3811

Många lökar är på gång lite överallt.

IMG_3813

Som Mahonians blomknoppar tvekar de ännu. Det kan nog vara klokt …

IMG_3810

Prydnadsgräs, Alunrot och annat visar upp högsommarfägring.

IMG_3814

Den Japanska Buskroslingen har inte tappat något av sitt förföriska yttre

IMG_3809

och knopparna på våra Dvärgrhododendron är sprickfärdiga av längtan.

Hur detta påverkar mig? Jag vill dikta!

I vårt nordliga sagorike

Står var man storögt förvånad

Har någon sett dess märkliga like

En vårvarm decembermånad

Det blåser sydliga vindar

Vida omkring flyger fröna

Lågt flyter solen och förblindar

Mig som himlen valt att belöna

Med tidernas värmerekord

Någon har valt att kröna

I vintertid vår längtande gård

Med allt detta underskönt gröna

Går här sakta på doftande barmark

Sommaren har satt sig på tvären

Känner mig lycklig och stark

Som staren rusig av apelbären

Behövde ett bortglömt bevis

Vill som jorden omsluta och värma

I tider av snålblåst kyla och is

De frusna och huttrande beskärma

Väckt av änglasången om frid på jorden

Påminns hjärtat om min nästa

Ja jag vill tacksamt ta dem på orden

Sprida värme som du ge mitt dyraste bästa

 

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

 

ULF

Pistou, hyacinter och kål

Sista egna tomaterna slank ner i veckan. De som togs in från växthuset när det började bli för kallt. Då var de gröna. Hälften torkade men resten blev mat i december. Det är bra jobbat.

Vad gjorde jag då? Jo jag fräste finhackad schalottenlök med vitlök (egen) i ganska mycket olivolja på medeltemperatur. Lugnt och länge. På slutet vände jag ner de delade tomaterna så att de blev varma och lite mjuka. Detta avnjöts med en portion pasta, flingsalt och parmesan. Slurp sa det. Inget foto blev det.

En annan rätt som jag lagade här om dagen på ekologiska köpetomater (eftersom mina egna var uppätna) var tomatsallad pistou. En vacker och smaskig salladsvariant som jag faktiskt hann ta kort på innan den inmundigades. Den innehåller ganska många ingredienser som jag odlar själv så den har blivit en favorit av flera skäl.

Pistou är en fransk anrättning med ett nära släktskap till den italienska peston och receptet kommer här:

En normalstor tomat, skållad och urkärnad

1-2 askar körsbärstomater, gärna i olika form och färg

Spenat, en stor näve färsk eller en klump fryst

Basilika. Typ en kruka färsk eller motsvarande mängd fryst

1-2 vitlöksklyftor

Olja, den du gillar bäst, ca 1 dl

Lök, röd eller schalotten tror jag funkar bäst

Salt, peppar och kanske lite balsamicovinäger

Lägg den skållade tomaten i en mixer tillsammans med lite olja. Mixa slätt. Tillsätt spenaten och vitlöken och mixa igen. Tillsätt olja i fin stråle medan mixern går. Tillsätt basilikan på slutet. Salta och peppra. Grunda salladsfatet med pistoun och toppa med tomater, finhackad lök, vinäger och kanske lite salt och peppar. 

Tomatsallad på bädd av pistou.
Tomatsallad på bädd av pistou.

Så här års är det bara inomhusodling som gäller. Eller odling… några köpta plantor nertryckta i trevligt kärl. Sprider dock färgprakt och väldoft i hela huset.

Inomhusträdgård.
Inomhusträdgård.

På vedspisen har vi samlat lite julrelaterad grönska. Fördelen med egen skog är att man kan ta sin egen gran och klippa hur mycket ris man vill.

Järnspisen är belamrad av julrelaterad pynt. Gran och blåbärsris från egen skog.
Järnspisen är belamrad av julrelaterad pynt. Gran och blåbärsris från egen skog.

Apropå julrelateringar; ofta förekommande på julbordet är dessa former av kål.

Brysselkålen sitter fortfarande kvar i trädgårdslandet.
Brysselkålen sitter fortfarande kvar i trädgårdslandet. Med flit. Där mår den bäst men snart ska den ätas.

 

Palmkålen skördas när den ska användas. Mår inte dåligt av frost och minusgrader.
Palmkålen skördas när den ska användas. Mår inte dåligt av frost och minusgrader. Palmkål är en blandning av grönkål och savoykål.

Glad lucia!

Det lilla extra

Det är kul att överraska. Och att bli överraskad

IMG_3797

Mitt under personalfesten kom, tillsammans med desserten, enkla burkar fyllda med grön mossa. Servitrisen vattnade mossan och vips vällde festlig rök ut över bordet. En liten stämningshöjare enkelt ordnad med kolsyreis under mossan. Uppskattat!

IMG_3795

Det är julgruppernas förlovade månad. Utbudet är överväldigande. Men ändå. Måste nog ta mig tid nästa vecka. Gå runt och lasta kundvagnen med lämpliga växter och annat lullull. Åka hem och skapa. Det blir en helt annan känsla. Säkert dyrare, men vadå?

IMG_3800

Har man gott om plats, som i foajén på Karlskoga Lasarett, kan man ta ut svängarna och anlägga ett par Amaryllisdungar i mossbeklätt landskap. Kommer att bli pampigt lagom till jul!

IMG_3792

Eller varför inte låta sig hänföras av den undersköna skulpturen av en femhundra år gammal Ask på Länsmuseet,

IMG_3793

ett stycke ved som med varsamhet och kärlek blivit given en ny roll,

IMG_3794

slipad len som ett nyryktat fullblod.  På ena sidan försedd med pianosträngar stämda för att sända mjuka ackord genom  den resonans som under sekler tåligt väntat på sin stund.

Låt oss inspireras att ta fram det lilla extra ur vår egen fantasi och skaparglöd. En egen dikt kanske, för urpremiär på julafton. Sätter mig ner och låter orden komma. Nu på direkten.

Ulf

 

Mörker

Bloggdags och jag drar mig för att skriva. Trädgården ser ledsen och rörig ut och spår finns överallt av pågående,  men vilande, projekt. Vinterns förlåtande snö har inte heller lagt sig tillrätta. Allt är bara avskalat och som det egentligen är.
Och jag drömmer inte heller om en massa fantastiska gröna lösningar ute i trädgården. Där konstaterar jag bara läget:
– Jaha…
Just nu vill jag bara ha det mysigt inne. Jag vill ha frid i mitt hem och frid på jorden så då arrangerar jag julgrupper, ljusslingor och illustrationer/illusioner av frid.

image

image
Jag sätter hyacinter bland mina övervintrande pelargoner.
image
Tomtar värmer varandra.

Alla affärer är överfulla av glitter och julsaker och jag blir så matt över köphysterin och vänder mig till allt jag redan har, till andrahandsaffärer och till skogen och trädgården.
Torra växtställningar är vackra. Om jag nu tycker att min trädgård är rörig och ledsen så svämmar den över av sommarens vissna skatter. De ger mig ett skört hopp om jorden och människorna och det är det julen handlar om, hopp.
Vi måste värna och värma vårt hopp i dessa vindpinade tider!
Shine on!
Titti

Under jordytan

Som en fortsättning på mina två senaste inlägg kommer här ytterligare en text om skörd. Jag skrev tidigare om godsakerna som växer under jord; morötter, palsternacka, rödbetor och rotselleri och hur de fortfarande satt kvar i jorden. Inte för att jag inte har hunnit eller orkat ta upp dem utan för att de sitter bäst där så länge inte jorden har frusit. Sen skrev jag om hur jag gjorde ett ryck och skördade mina osedvanligt fina och alldeles för många rödbetor.

Nu har jag även skördat resten och det var med ett väldigt blandat resultat. Från högsta höjd till djupaste dal.

I snöblandad jord satte jag ner spaden för att ta upp allt. Kändes lite absurt att skörda mitt i vintern men så blev det i år. Att dra upp morötterna på sommarvis gick inte. Jorden hade frusit så jag fick ta till spaden men då gick det jättebra. Det var bara det översta lagret som hade frusit tack och lov.

Först tog jag morötterna. Trots att vi har skördat av dem kontinuerligt sedan mitten av augusti så fanns det massor kvar. Och de var finare än någonsin. Ibland har någon gnagt på dem och ibland är de spruckna men den här gången var banne mig alla perfekta.

Nyupptagna morötter i snömodd.
Nyupptagna morötter i snömodd.

Någonstans hade jag läst att man ska bryta av blasten precis intill fästet på roten så det gjorde jag. Det skulle ge de bästa förutsättningarna för en hållbar lagring. Blasten lade jag tillbaka i trädgårdslandet, det blir fin mull till nästa säsong. Sedan sköljde jag morötterna lite lätt eftersom de var extremt jordiga.

Därefter varvade jag morötter och tidningar i en låda som sedan placerades i plastsäck och ställdes i vårt kallaste utrymme med plusgrader; farstun. Jag vet, det här är inte den ultimata förvaringen av morötter men det har funkat skapligt för oss tidigare. Vi vill ha råvarorna inom räckhåll då det ska lagas mat och då blir de flesta andra lösningarna för avlägsna eller komplicerade.

I samband med detta inspekterade jag våra potatisar. Visserligen blev mer än halva skörden uppäten av larver men vi fick ändå tillräckligt mycket för att det ska räcka till ytterligare tre middagar. Potatisen ligger också i ovan nämnda farstu under lager av tidningar för att få mörker, kyla och lagom fuktighet. Nu börjar de bli lite torra så hade vi fått större skörd hade en annan lösning varit aktuell. Vi kanske ska tacka larverna för detta.

Därefter skördade jag våra palsternackor. Förra året fick vi en extremt fin skörd av palsternacka och det visade sig att de dessutom hade kanonbra lagringsegenskaper. Nu var skörden precis lika fin. Härligt!

Alla morötter, blasten är avbruten. Här ser man också några palsternackor.
Alla morötter, blasten är avbruten. Här ser man också några palsternackor.

 

Stolt odlare av finfina palsternackor.
Stolt odlare av finfina palsternackor.

Så var det dags för rotsellerin. Jag har aldrig odlat det förut och jag hade hört att det var lite klurigt så jag hade egentligen inga förväntningar. Det blev lite komiskt. Små golfbollsstora rötter med extremt mycket skägg. Efter rakning (!) och skalning blir det inget kvar men de kan väl få finnas med på någon kant i höstsoppan. Vet inte om jag kommer att odla rotselleri igen.

Här är de! Sköljda med orakade. Glasögonen är normalstora...
Här är de! Sköljda med orakade. Glasögonen är normalstora…

Jag grävde dessutom upp några jordärtskockor. Den odlingen har jag dragit ner på och årets mängd kändes alldeles lagom. I samband med att jag gräver upp mina skockor så låter jag de minsta exemplaren ligga kvar i jorden så får jag en skörd även nästa år. Så enkelt är det att odla jordärtskocka.

Nu. Är. Allt. Skördat.