Har ni svenska äpplen?

Man kan fortfarande köpa svenska äpplen i affärerna. Jag väljer alltid dessa när de finns. Och när de inte finns så frågar jag efter dem. Om vi spelade våra kort rätt så skulle vi kunna äta svenska äpplen året runt. Trots det importerar vi tonvis med äpplen. De mest långväga kommer från Nya Zeeland. Vansinnigt.

Genom att odla äpplen med goda lagringsegenskaper och genom att lagra dem på ett gynnsamt sätt så behöver äpplena varken besprutas eller importeras. De finns överallt. Ni har säkert sett massor av äppelträd, dignande av frukt, som ingen tar hand om. Detta måste vi råda bot på.

RÄDDA FALLFRUKTEN!

Varje höst ruttnar tusentals ton med goda äpplen bort i svenska villaträdgårdar. Samtidigt kör vi till affären och köper långväga äpplen och dricker stora mängder importerad apelsinjuice istället för att göra egen äppelmust. Länk till citatets källa finns här.

Rädda fallfrukten!

Man kan göra som min pappa, helt enkelt knacka på och fråga. ”Ni har fina fruktträd. Om ni inte kommer att ta hand om all er frukt själva så får ni gärna ringa mig så gör jag det.”

Man kan också hålla koll på Fruktförmedlingen. Där förmedlas bär och frukt som annars skulle förgås.

Fallen Fruit är en global organisation på samma tema. Förutom att förmedla outnyttjad frukt så jobbar de för att öka förståelsen för att vi måste ta hand om och fördela våra resurser och sluta skicka mat över hela jorden.

Fallen Fruit

När jag tänker efter så gillar jag nog min pappas metod bäst. Det skapar ju även möten mellan människor som kanske aldrig annars skulle träffas. En bristvara nuförtiden.

Själv har jag full sjå att få behålla mina äpplen eftersom älgarna äter upp dem. Mer om det i september för det är då det brukar hända. När jag träffade mina kurskamrater på utbildningen i Småskalig odling/permakultur senast så pratade vi bland annat om detta. Ett knep som hade gett positivt resultat för andra var Djurskrämman. En rörelsesensor sätter igång ljus och ljud vilket älgen tydligen ogillar. Kanske något för mig?

Nu över till trevligheter. Här följer en bildkavalkad från Getingedalen och årets odlingar!

rodluvan1
Rödluvan är vårt starkaste äppelträd, både på pappret och i praktiken. Rekommenderas!
persilja
Ett tydligt bevis på att persiljan är tvåårig. Det står ”persilja 2015” på skylten.
vaxthus1
I växthuset samsas förodling med medelhavsväxter. Basilika och koriander är sått och mår också bra här inne.
sockblomma
Sockblomma! En oemotståndlig perenn med bara en funktion; att vara förtjusande. Jag kan inte låta bli den. Har just skaffat fler och planterat ihop dem i min skuggrabatt.
jordgubbe
Smulgubbar på G…
graslok
Dags att ta första skörden av gräslöken innan den går i blom!
graparon
Gråpäronträdet blommar som aldrig förr.
getrams
Getrams är också ett perenn som golvar mig. Jag tycker att den är helt underbar med sina vita hängen. Mår bäst i skuggan.
druva
Vindruvsämnen i växthuset.
vy1
Vy över sparrislandet och rabarberbuskaget. I förgrunden syns blomsterbadkaret där vi har sått blandade fröer. Gurkört, ringblomma och rosenskära kommer att omringa en klättrande klockranka. I mitt huvud är det jättefint. Längst ner till vänster skymtas några av odlingslådorna, lite humle och i betongröret har jag sått dill.
taklok
Hemgjuten betongkruka med taklök står vid växthusentrén och hälsar välkommen.
potatis
Den tidigaste potatisen kommer fint. Rocket gör skäl för sitt namn. Eftersom jag använder kökskompost som gödning och jordförbättrare så hittar man alltid äggskal, nötskal och avocadokärnor i vår jord. Jag gillar det. Kretslopp at it’s best.
sockerart
Längs klätterstödet kommer sockerärtorna troget. Dessa kan sås tidigt. Är inte lika känsliga som bönor som vill ha 15 grader i jorden. (Sånt mäter jag med en ugnstermomter.)

 

kal2
Någon av alla kålsorter. I år ska kålen odlas utan nät men med Turex. En 100% biologisk produkt som ska sprayas på växterna så fort larverna uppenbarar sig. Redan nu kan kålen bli lite angripen av jordloppor (hål i bladen) men om man strör aska intill raden så ska det tydligen hjälpa. Så nu samlar jag aska från våra eldstäder. (Askan är dessutom bra näring till många växter.)

Nu gäller det att hålla undan ogräset så att alla små plantor får fri lejd. Och vattna. Hej flera regntunnor!

Fortissimo i lunden

Det var mycket som skulle göras i trädgården. En lång lista att ta itu med. Men det blev inget med det. På försommarens underbaraste dag. Jag bara satt kvar i vilstolen och tittade åt alla håll. 27 grader i skuggan. Minst.

IMG_0350

Myskmadran blommar. Min favorit bland alla växter. Och den Kaukasiska förgätmigejen. Och det vita Löjtnantshjärtat …

IMG_0358

Vår älskade Japanska lönn, som sträcker sig ut över den lilla dammen, är knallgul till att börja med. Bladen blir lite mörkare längre fram men behåller den gula färgen. Den måste vattnas rejält någon gång i veckan, annars kan den ge ett tråkigt och visset intryck.

IMG_0364

Vi lyckas sällan med Klematis, så det är en speciell glädje när en nykomling finner sig till rätta och ser ut att stortrivas med tillvaron.

IMG_0361

Är inte Gentiana det blåaste som finns? Två små plantor, räddade på en växtrea i höstas och planterade i ett torvparti, tackar oss på allra bästa sätt!

IMG_0359

Det sprakar av färg just nu. Våra Dvärgrhododendron tävlar med varandra

IMG_0354

så att det nästan gör ont i ögonen. När den orangea Azalean Gibraltar till vänster slår ut om ett par dagar, blir det kanske för mycket för vän av färgcirkelordning och ton i ton-tänkande men vi älskar´t! Ibland är det befriande med ett kort fortissimo även i en stilla lund.

IMG_0371

Varför skrattar dom åt min vackra skapelse? Så ser ju ett odlingstråg i hypertufa ut. Eller kan se ut …

På kursen fick jag lära mig att blanda 1.5 delar torv (typ Solmull), 1 del sand och 1 del cement. Smeten hällde, tryckte jag ner i en form (utrymmet mellan två pappkartonger) efter att först ha gjutit en botten i den större kartongen. Hela formen stadgades med sand både utvändigt och invändigt. Dräneringshål i botten ordnades genom att gjuta in en stump av ett stearinljus. Lätt att pilla bort när hypertufan brunnit (torkat och stelnat). Då kan ytan bearbetas och formas lätt efter behag med diverse verktyg. Tråget ska jag ställa på en solig plats, fylla med sand och grus eller vad de små juveler till växter jag väljer föredrar. På trågets yta inbillar jag mig att olika mossor kommer att slå sig ner. Det ska se ut som ett gammalt lavastensföremål som kommit i dagen vid någon utgrävning i djupa jordlager …

Så nu kan ni sluta skratta!

Ulf

 

 

 

 

 

 

 

Ett regnigt Köpenhamn

Jag tog mig en liten minisemester söderut, till Malmö och Köpenhamn. Tänk att några dagar hemifrån kan vara så stora och så välmatade med fantastiska intryck och underbara människor!
Jotack, våren hade kommit långt i Köpenhamn även om temperaturen låg på ca 10 grader och fick mig att vara glad över långkalsonger.
En kväll hälsade jag på en gammal vän som bor i vackra Valby. Hon och hennes familj lever i ett parhus som skjutsar ut en till landet och fågelkvitter. Just den kontrasten är häftig, i riktiga storstaden men ändå långt borta.
Deras trädgård är inte stor, men synnerligen älskvärd och självklar i sin personlighet. Jag gillar den skarpt!

image
Öppna grinden!

image

image

image

image
Den gröna färgen är djup och go
image
Tomatväxthus i bakgrunden

Jag charmas ju så hårt av det vilda och mjuka, av kontraster, av rå putsad yta mot blyg pastellrosa.

image
Det snöar fruktblommor

image

image
I högra hörnet finns nåt porslinsvitt
image
Ett tvättställ som bytt skepnad till kruka

image

image
Favoritbilden!
image
Detta murkna lilla skjul ska bort. Jag såg markeringar lite här och var om var det nya ska vara.

-Det var det hele, försöker jag nu säga på danska.
Jag känner ju ofta en tacksamhet när jag fått promenera runt i en trädgård. Det spelar ingen roll om den är stor eller liten, vild och glad eller om den är strikt och ensam… Den här var liten, vild och god, en trädgård som en vill VARA i. Tack, Cecilia!
/Titti

Den tidiga skörden

Här kommer en liten lägesrapport från mina egna odlingar. Det finns ju en hel del som man kan skörda tidigt på säsongen. Målet att odla så många perenna grödor som möjligt gör arbetet enklare och de kräver ofta mindre tillförsel av jord, näring och vatten.

Den senaste tiden har varit varm och härlig och förutom att jag själv gärna tillbringar all ledig tid utomhus så ska även fröer, knölar och lökar ner i jorden. En bra kombination.

I år sätter jag endast två sorters potatis. Dels upplever jag att det faktiskt inte är tillräckligt stor skillnad på smakerna, dels är det enklare att hålla reda på när de ska skördas och i förvaringen. Dessutom har jag bara satsat på tidiga knölar. Jag har upplevt att jag får problem med ohyra (knäpparlarver) och skorv när de sitter för länge i jorden. Amandine och Minerva blev det. Amandine blev en positiv överraskning då jag fick dem av en odlarvän som hade köpt för mycket utsäde.

Många löksorter är redo för skörd i min trädgård. Ramslöken är tidigt uppe och kan egentligen bara skördas på våren. Därefter går den i blom och vissnar. Första tovan gräslök är också klar. För första gången i år har jag även fått stor och stark luftlök vars saftiga stjälkar ropar Eat me! Vitlöken är höstsådd och inte perenn som de tidigare nämnda lökarna men den kommer fint och att ta lite av dess goda blast gör ingen skada på löken.

Luftlök
Äntligen kraftig och fin luftlök. Själva lökarna, som sitter i toppen på plantan, har inte kommit än.
Vitlök
Vitlök sätts på hösten. Den är ganska näringskrävande så den har just fått ett lass kogödsel nerbäddat omkring sig.

En annan perenn grönsak som kommer nu, och som jag äntligen får skörda, är sparrisen! Och som den kommer! Jag skojar inte om jag säger att den kan växa 15 cm på ett dygn när vädret är gynnsamt. Stor lycka!

sparris
Sparris, frösådd för fyra år sedan, planterad på friland för tre år sedan och därefter har rotsystemet vuxit till sig så pass att jag äntligen får skörda!
sparris
Min absolut första skörd av sparris dokumenterades så klart. Visserligen var det bara fyra stjälkar som var skördeklara men nu ligger de i kylskåpet i väntan på sällskap. Och de behöver inte vänta länge. Nu kommer det en handfull stjälkar varje dag. Att låta dem sitta kvar i jorden är osmart. Då blir de bara väldigt långa och träiga. Allan var inte imponerad.

Vid midsommar är det slut på sparrisskördandet. Då måste plantan få ro, växa till sig och samla kraft inför nästa år. Note to self: de ska inte ha gödsel nu på våren, de ska gödslas efter sista skörd. Jag öste på lite kodynga när jag gödslade allt annat. Jag hoppas att det inte rubbar tillväxten.

persilja
Persiljan är tvåårig och kommer således också tidigt. Äntligen har jag fått lite snurr på min persiljeodling så att skördarna går omlott. Persilja fryser jag ner i glasburkar och när den ska användas i matlagningen så rafsar jag bara ut det jag ska ha med en gaffel. Är helt självförsörjande på persilja.
rabarber
Utan att anstränga mig så får jag riktigt grym rabarber. Varje år. En skopa gödsel på våren, det är allt. Vattnas endast medelst regn. Den växer i upphöjd låda och står mycket soligt. Kan det vara receptet? I Getingedalen används den till saft, marmelad, chutney, pickles, kräm och paj…
tillväxt
Mina tomatplantor har just skolats om och ser väldigt sorgliga ut. Här ligger jag efter.
limring
En åtgärd som har vidtagits för första gången är limringar. Jag har haft bekymmer med nedlusade fruktträd och detta ska eventuellt kunna vara lösningen. Den som lever får se.
forsythia
Fördelen med att bo i zon 5 är att man får uppleva många saker två gånger. Först blommar det i stan och sedan hemma. Just nu är forsythian jättefin i Getingedalen. Dessutom har jag stammat upp den. Vet inte om den gillar det men det blev ganska fint.

Både luftlöken och forsythian har jag köpt på Plantauktionen på bygdegården i Nytorp (mellan Frösvidal och Filipshyttan). Den 19 maj klockan 19.00 är det dags igen och jag kan verkligen rekommendera denna tillställning. Du hittar massor av kul plantor och det brukar vara väääääldigt billigt.

Jag vill också slå ett slag för Örebro Trädgårdsfest den 21 maj och det som händer på Konsthantverkarna den dagen. Där fortsätter festen och vi skyltar om på temat trädgård. Krukor, vaser, dekorationer och en väldans massa annat fint hantverk. Jag kommer att jobba i butiken (kl. 10-15) den dagen om ni vill träffa mig. Om tomatplantorna har vuxit till sig till dess så tar jag med ett gäng. Adress: Järntorgsgatan 2.

Skärmavbild 2016-04-08 kl. 21.55.09

Vi ses!

Vilken värmebölja!

Sommaren föll över oss från ingenstans. Vi hade knappt kommit över obehaget av snö, hagel, kyla och såphala vägar, så stod kvicksilvret på + 28 grader!!

Trädgården reagerade omedelbart. Det fullkomligt tokexploderade.

IMG_0256

Kungsängsliljorna fick fasligt bråttom upp ur jorden, men tyvärr också att tacka för sig. Den lyckan är redan över.

IMG_0268

Hade nästan glömt bort de låga, skrikiga Tulpanerna. Plötsligt står de där, säkert tre gånger så många som förra året.

IMG_0271

Stjärnmagnolian, hos oss en låg buske, gav i år en rekordkort föreställning.

IMG_0299

Alla våra Dvärgrhododendron

IMG_0300

har precis börjat slå ut

IMG_0302

och bländar oss med sin skönhet.

IMG_0308

Även i djup skugga, under stora träd och buskar, blommar de villigt.

IMG_0324

Skvattram och låga gräs passar bra ihop med små Rhododendron.

IMG_0304

Mossfloxen har också satt igång. De älskar att breda ut sig och till och med fröså sig i gårdsgruset.

IMG_0317

Ivrigast av alla har nog ändå det vita Löjtnantshjärtat varit. Vi är spända på hur det ska bete sig i år. Förra året blommade det nästan hela sommaren.

IMG_0306

Nu planterar vi också hej vilt. Här två Kaprifol ´Mandarin´, en ny sort som klättrar 5-6 meter upp i träden.

IMG_0309

En annan klättrare är den gulbladiga Humlen. Den ser ut att bli mycket kraftigare än förra året. Vi älskar den. Också.

IMG_0319

Vi har just nu fullt sjå att ta in allt som händer. Hundtandsliljorna har snart blommat över.

IMG_0320

Växande tuvor av Alunrot kommer att blomma härnäst.

IMG_0323

Aklejor i alla de former och färger kommer vi att få njuta av länge

IMG_0325

och Rams sprider sig sakta men säkert precis där vi vill ha dem, en ståtlig växt som tycker om att smyga upp ur täcket av Myskmadra.

IMG_0332

Det är mycket som ska hinnas med i maj. Alla tomma krukor ska fyllas, främst med perenner som i höst kommer att få en plats ute i det ”vilda”. En Funkia ´Big Mama´kan i alla fall inte jag motstå. Blir en 60 cm hög rugge på ett par år, helt i min smak!

Det är snustorrt i marken, så vattenspridaren får gå så länge det behövs. Vattnar man lunden rejält i maj, om det är en torr vår, har man igen det under resten av säsongen.

På lördag ska jag på kurs och lära mig gjuta hypertufa. En utförlig rapport kommer i nästa inlägg.

IMG_0249

Dags att dra på sig ylletröjan igen då. Värmeböljan är över för den här gången.

Ulf

 

 

 

Varm lyx

Tänk att tidigt på morgonen kunna ta sin kaffekopp och trava ut i trädgården! Att lyssna på humlor och fåglar, att se morgonsolen filtrera sig i glanskörsbärets bark, att se hur silveraxen vuxit en decimeter sen sist. Det är så härligt!

Igår shoppade jag loss i Adolfsbergs Trädgårdsväxter. Det blev mycket! I alla fall för mig som har en liten trädgård. Det blev kransveronika, perovskia, backnejlika, röd höstflox, rosenflockel, violetta, röd solhatt, alpmartorn och brokbladig revsuga.

image

Två eller tre krukor av varje och de håller nu på att bli planterade i vår nya tegelvärld.

Mannen är färdig med plattsättningen av östra sidan. Det var bara nästan klart sist jag skrev. Se ”Bilder från andra våningen”!

image

Jag vill ha en skön mix av höga och låga perenner och nu känns det som att jag lyxigt kan leva ut ALLT i en enda jätterabatt!

image
Här är det aktuella området
image
På G!

Jag började gräva igår och – jovisst – efter flera säsonger under svart plast så finns fortfarande kirskålsrester i jorden… Blä! Fast väldigt lite, måste jag säga.

image
Mitt persikoträd!
image
Vatten är bra för igelkottar

En larvig grej: just nu använder jag handskar vilket jag inte brukar göra. Mina naglar är lika långa! Hur ofta händer det?! Aldrig!
Händerna, knäna och ryggen är kroppsdelar som jobbar rätt hårt i trädgården.
Jag har ofta knäskydd, tänker på att lyfta rätt men slarvar ofta med händerna… Alltså, idag ska jag inte bara gräva och vattna, jag ska köpa väldoftande handkräm!
Njut av söndagen!
Titti

Permakultur i praktiken, del 2

Förra gången skrev jag mest om jord. Idag ska jag berätta om gödsel. I min egen trädgård har jag förresten grundgödslat precis nu i dagarna. Framför allt använder jag kökskompost men det räcker inte på långa vägar så mina komplement heter stallgödsel från höna och ko och jag köper lokalproducerad härifrån.

höna
Bild lånad från nelsongarden.se

Dessutom har jag varit på Mellringetippen (Närkefrakt) och köpt en släpkärra med planteringsjord. Siktad och jättefin! Det kostade 350 kr och jag skulle gissa att det var ungefär 1,5 kubikmeter. Man kunde till och med betala med kort.

Huruvida det kan vara snigelägg i jorden tvista de lärde om. Från en säker och rutinerad källa som har köpt mycket jord från dem finns det en teoretisk liten risk men hon hade aldrig sett några. Du kan lika gärna få snigelägg från plantor och säckar med jord som du köper på andra ställen.

Det bästa sättet att slippa snigelägg är att göra sin egen jord och om det skrev jag i förra inlägget. Att göra egen jord och att göra egen gödsel är ibland samma sak så för att få gödseltips föreslår jag att du läser förra inlägget och kompletterar med detta. Idag handlar det mer om näring och gödsel som inte består av så mycket massa. Jag läser om detta just nu på kursen så ämnet är aktuellt för mig.

gödsel
Bild lånad från bergslagsodlingar.se

Förenklat kan man väl säga att det finns två typer att gödsling; grundgödsling och stödgödsling.

Grundgödslingen gör du i början av säsongen när du förbereder dina bäddar och sedan stödgödslar du några gånger, typ vid 2-3 tillfällen under sommaren. Höstgödsling är inget som rekommenderas över huvud taget. Regn och snö hinner ändå laka ur jorden och näringen hamnar på fel ställen och gör mer skada än nytta.

Till grundgödsling passar det utmärkt med kompost, från både kök och trädgård, och stallgödsel. Som stallgödsel räknas all skit från djur, även de som inte bor i stall, och vanligast är ko, häst och höns.

ko
Bild lånad från atl.nu

Hönsgödsel är överlägset mycket starkare än övriga men å andra sidan är den kortvarig. Om man göder sitt trädgårdsland med hönsgödsel så får odlingen en finfin kickstart men efter en månad måste du stödgödsla. Hönsgödsel finns ofta att köpa som pellets. Kanske lite trevligare att handskas med men å andra sidan har gödseln genomgått en onödig och energikrävande process.

Genom att komplettera hönsskiten med mer långtidsverkande näring som kompost eller kodynga så håller odlingsbädden längre.

Bild lånad från dbw.nu

De viktigaste näringsämnena som växterna måste ha och som finns i ovan nämnda tillskott är kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). NPK-gödsel i konstgjord form finns på marknaden och är ofta blandad i påsjorden men det är skräp för miljön så det slutar vi med omedelbart. Det finns påsjord med naturgödsel. Ta den istället.

Gödslet ska inte ner så långt i bädden, bara några centimeter. Dels kommer det att sjunka neråt av sig självt med vattning och regn, dels gör det ingen nytta på djupet förrän långt senare på säsongen när rötterna har blivit långa. Gödsel som inte utnyttjas av växterna sjunker ner i marken och kan komma ut i grundvattnet och förorsaka övergödning. Därför ska du inte gödsla mer än nödvändigt.

Kratta
Att kratta ner sin gödsel räcker. Det är bra om den kommer under jordytan för att hindra näringsflykt men djupare än så behövs inte. Bild lånad från ecotime.se

Med hönsgödsel räcker det med 2 dl/kvadratmeter och 3 kg (ca ett spadtag) kogödsel för samma yta.

Kompost och stallgödsel tar lite tid innan det omvandlas till näring som växterna kan utnyttja men ett nysått frö vill ändå inte ha för näringsrik miljö. När det börjar växa vill dock plantan ha näring så jag gödslar strax innan jag sår.

Stödgödslingen får dock gärna vara mer snabbverkande så att näringsvattna är det bästa tipset. Du kan köpa naturlig näringslösning i handeln men satsa istället på självförsörjning och använd det du har omkring dig.

Brännässlor är riktiga näringsbomber. Plocka en bukett, knyt ihop den, lägg i en spann med vatten och låt stå ca en vecka. Det börjar stinka men det är helt i sin ordning. Sedan häller du en skvätt nässelvatten i vattenkannan varje gång du vattnar. Nässelbuketten lägger du på komposten.

nässla
Bild lånad från linnaeus.nrm.se

Vallört är något som många svär över. Ganska fin med sina blå eller lila toner men den sprider sig som en löpeld och är svår att bli av med. Hur som helst så funkar den lika bra som brännässlor att stödgödsla med. Gör på samma sätt som med nässlorna.

vallort
Lila vallört. Bild lånad från linnaeus.nrm.se

Pinka i vattenkannan! Urin innehåller precis det som växterna saknar men det kan kännas lite oaptitligt att hälla detta på salladen. Häll den istället på växtdelarna som du inte ska äta och i fallet sallad använder du något annat att göda med. 1 del urin och 9 delar vatten blir guldvatten som det kallas i odlarsvängen.

guldkanna
Det finns till och med anpassade vattenkannor för detta ändamål… Bild lånad från tekniskamuseet.se

Lägg hönsgödsel eller kökskompost i ett gammalt örngott och knyt till. Lägg paketet i vatten över natten och använd detta som näringslösning. Vattnet ska spädas tills det påminner om te.

En annan metod nämnde jag även i mitt förra inlägg; gräsklipp. Genom att lägga färskt gräsklipp mellan raderna i odlingen så gödslar du inte bara. Du hindrar den nakna jorden från att urlakas. Du stoppar ogräs från att gro. Du behåller fuktigheten i bädden och du ger maskar och mikroorganismer massor av mat och de håller i gengäld din jord lucker och fin.

Gräsklipp
Bild lånad från naturochtradgard.se

Gröngödsling är ett jättefiffigt sätt. Så fort du har skördat på en plats så sår du istället gröngödselfrö. Det finns blandningar att köpa så att du slipper tänka själv. Det som kommer upp är inte bara en vacker blomblandning som lockar till sig pollinerare utan det bildar dessutom en täckande matta över jorden som hindrar näringen från att fly. Dessutom är dessa växter kvävebindare. De har en förmåga att fånga kväve från luften och binda detta till sina rotsystem. På slutet av säsongen klipper du ner blommorna och myllar ner i jorden. Rötterna, där den mesta näringen sitter, ska förstås också vara kvar. Under vintern förmultnar detta till bra, automatgödslad jord.

grongodning
Bild lånad från froer.nu

Mitt näst sista tips för idag handlar också om automatgödsling. Alla ärt- och baljväxter har samma förmåga som gröngödselblandningen ovan. De kallas för kvävefixerare och där det har växt en ärt- eller baljväxt är jorden automatiskt gödslad. Därför ska bönornas stjälkar inte ryckas upp på hösten. I synnerhet rötterna, där de kvävebindande knölarna sitter, ska vara kvar i jorden. Klipp gärna ner stjälkarna och mylla ner även dem. Jordförbättring och gödsel i ett paket!

Bondböna
Bondbönor från Getingedalen hösten 2015

Träaska från din kamin är också användbart. Såvida du har eldat ren ved, inget tryckimpregnerat eller sopor. Framför allt bärbuskar och fruktträd mår bra av aska. Spetta några hål runt växterna, gärna 20-30 cm djupa, och häll ner aska. Vattna efteråt. Vitkål och rotfrukter gillar också aska men se upp med hallonen, de vill ha sur jord och askan är basisk.

För den som har perenner så är framför allt pion och ros förtjusta i aska. Ungefär 1 dl/planta myllas ner. En mossig gräsmatta är jätteskön att gå på men om du hellre har mer gräs än mossa så gör aska susen. 1 kg/kvadratmeter strös ut. Gärna innan ett regn eller redan på vintern så dras askan ner i jorden när snön smälter. Dina krukväxter inomhus gillar en nypa aska när de planteras om. Ja aska är en riktigt användbar produkt! Askan innehåller kalium och fosfor men inget kväve och gröngödslingen ovan innehåller bara kväve så de bildar en superkombo tillsammans.

aska
Bild lånad från svanatrg.blogspot.com

Jag hoppas att jag inte har tröttat ut dig med mitt skitprat. Att gödsla är att lämna tillbaka vad vi lånat av jorden genom skörd.

Vill än en gång rekommendera nedanstående bok. Värsta bästa litteraturen!

gödsel