Hopp och kraft 

-Dags att göra lite höstfint, tänkte jag och köpte lämpliga växter att pigga upp livet med. Jag gör som så många andra: jag åker till närmaste stora plantmarknad och köper ljung, silverek och kål. Sen vill jag ju lägga till perenner för senare utplantering. Nu blev det rödbladig alunrot och dito kärleksört. 

Innan jag planterade höstfägringen organiserade jag allt som ska inonhus: pelargoner, passionsblomma, murgröna och – nytt för mig i trädgården – eukalyptus. Det blir ju en del!

Jag har ju ingen inglasad altan så de ska bara in även om en del hamnar i källaren.

Sen var det lökdags! Det ser onekligen tanigt och eländigt ut i min nyplanterade jätterabatt. Där tryckte jag ner över 100 lökar. En salig blandning av olika tulpaner, allium och pärlhyacint.

Allt i rosa, blått och lila! Jag kör the easy way. Jag gräver upp en ränna, stoppar i löken (och lite benmjöl), fyller på med jord som jag gräver upp från nästa ränna och så vidare.

Jag tänkte när jag grävde att det här är hopp, hopp om en ny, fräsch och blommande vår och att det finns ett slut på mörkret vi står inför.

May the force be with us all 

Titti

Maché, frisé och en hel skog av tomater

Skörd!

Oh du ljuvliga men småstressiga tid.

Man vill ju inte att något ska förgås men om allt mognar samtidigt så blir det lite stressigt. Eller stressigt är kanske att ta i. Och ALLT mognar inte samtidigt heller för den delen. Det är nog mest ljuvligt när jag tänker efter.

Årets tomatodling är bättre än någonsin och här handlar det inte bara om tur. Nej men något ska jag väl ha lärt mig med åren. Jag vill dock inte påstå att jag är någon stjärnodlare men jag är ganska vetgirig och har blivit en bättre odlare den hårda vägen. Eller också är det bara ett bra tomatår helt enkelt.

Cocktailtomat i kruka utomhus.

Den enkla förklaringen: jämn vattning och mycket gödsel. Gödslingen har dessutom utförts enligt grund- och stödmetoden. En rejäl giva höns- och koskit vid utplanteringen, låt gå en månad och sedan stödgödsel varje vecka.

Stödgödsel bör vara snabbverkande så flytande form är bäst. Jag har haft flera stinkhinkar i trädgårdens mest gömda vrår som jag har nyttjat då det trycker på i blåsan. Halva hinken har då redan varit fylld med vatten och en rejäl bukett brännässlor. Denna sörja har jag sedan blandat i vattenkannan, typ 1 liter till 10 liter vatten. Tomaterna älskar’t. Och flugorna.

Svart södervägg skapar tacksamt klimat för tomat även i zon 5.
Tomaterna i växthuset mognar lite tidigare än motsvarande utomhus men skillnaden är marginell.
Indigo Rose är en Guilty Pleasure. Så himla snygg med sitt svarta skal men så himla trist när det kommer till smak. En typisk mattomat. Dessutom är den inte mogen i det svarta stadiet. Nej den ska skifta färg ytterligare en gång till mörkrött. Indigo Rose mår precis lika bra utomhus som i växthus.
För första gången experimenterar jag med tomater på friland. Helt oskyddat läge. Eller experiment, det var snarare så att jag hade plantor över som inte fick plats någon annanstans och hellre detta än att kasta bort. Här ser man tydligt hur jag klipper av de flesta bladen när plantan börjar ge frukt. Bladen suger energi och skymmer frukterna från solen. Man ser också tydligt att det går utmärkt att odla tomater i blåsiga zon 5…

Tomater som vi inte hinner äta blir infrysta. Funkar fint i tomatsåser och soppor.

En gröda som jag satsade stort på i år var den gula löken eftersom jag äter det varje dag. Typ. Dessutom är den otroligt lätt att lagra.

När i princip all lökblast hade lagt sig ner och började vissna så var det ingen idé att låta löken stå kvar i jorden. Den växer inte mer då. Lök bör torka torrt och luftigt (i mitt fall så hamnar de utspridda på ett bord i car porten) och när all blast är prasslig och torr så vet man att löken är redo för vinterlagring. Då har den slutit sig i änden mot blasten. Inga sjukdomar eller bakterier kan ta sig in.

Om detta har gjorts korrekt så kan löken bo i köket hela vintern men jag har ingen plats för så stora mängder så alternativet föll på flätor som går att hänga. Helt plötsligt tar inte löken någon plats alls!

Mycket nöjd med både skörd och flätning!

Sallad. Jag sådde en salladsmix från Runåbergs som har varit enastående hela säsongen. Genom att skörda smart så har man sallad hela sommaren. Skär av salladen ovanför roten så kommer det nytt. Dessutom hindrar man salladen från att stocklöpa. Alltså skicka upp en fet stjälk och blomma.

En annan enastående egenskap som denna blandning hade var att salladen aldrig har blivit besk.

En frisésallad som har kommit tillbaka efter försommarskörden. Fint sällskap till vänster av en gurkört.
I början av augusti sådde jag en – för mig – ny sallad; maché (eller vintersallad som den också kallas). Den skulle vara perfekt att så på sensommaren då det både är mörkare och kallare och här har vi den! Snart redo för skörd!
spenat1
Augustisådd gjordes också av spenat som även den mår bättre på sensommaren. Jag noterade duktigt vilka sorter som såddes och den som har mått allra bäst är Shelby från Lindbloms. Jättehäftigt att ha fått upptäcka tjusningen med höstodling!
ruccola
En tredje bladgrönsak som mår bäst på sensommaren är rucolan. Nu är bladen kryddiga  och lättuggade, inte ett dugg bittra och träiga. Och långt ifrån att gå i blom. Hej augustisådd!

Nästa gång ska jag berätta mer om kål och bönor. Och varför jag köpte 250 kg halm.

Sista bilden blir på en blommande jordärtskocka. Det finns sorter som blommar och de som inte blommar. Efter 10 år med icke-blommande jordärtskockor så blir jag glatt överraskad när det plötsligt ser ut så här i min trädgård. Som en hälsning till septembersolen.

jordartskocka

Fyll på med kärlek 

Mitt uppe i förkylningar och ögoninflammationer så kommer födelsedagskalas och gäster. 

Inte för att den 17-årige sonen bryr sig men blommor måste ju finnas på bordet. Det räcker med att köpa en bas och sen fylla på grönt och grant från trädgården. Jag bara älskar stjärnflockor!

Jag tror dessutom att truliga tonåringar uppskattar blommor på bordet även om en inte tror det.

Snabbt byte av ämne! Den rabatt jag satte tidigare i år (se mitt inlägg Varm lyx från 8/5 2016) är inspirerad framför allt av rabatterna vid Slussenbron och just nu är de rabatterna riktigt vackra. Jag stack dit förut idag med min Karlstadboende syster och – visst – de är bra härliga nu!

Och så lite närmare! 

Min egna rabatt är inte alls så här maffig och bullig men den växer. Plantorna har tagit sig bra men jag måste såga och klippa fram ljuset för att det ska växa bättre. Sen tänkte jag plantera kärleksört i mängd för att fylla ut i väntan på frodighet. Det finns ju ingen växt som är så enkel! Det är ju bara att sätta i vatten några dagar tills rötterna har vuxit fram och plums ner i jorden!

Ha det gött i höstvärmen!

Titti 

Slutspurt på odlarutbildningen

Två tredjedelar av utbildningen Småskalig Odling är avklarad. Den har varit i princip lika intressant hela tiden och då menar jag hyperintressant. Jag har inte känt mig skoltrött en enda gång och jag ser fram emot den sista tredjedelen.

Trots en hel del litteratur och material, skriftliga inlämningsuppgifter, praktiska experiment, skisser, planer, ritningar och försakande av andra saker i livet så är det här 2016 års höjdare.

Så enormt mycket spännande kunskaper och jag känner att jag har utvecklat mitt odlande men framför allt fördjupat mina kunskaper runt odlandet som företeelse.

Utbildningen har följt en odlingssäsong och det som för tillfället sker i trädgårdslanden. Därför jobbade vi med skörd, skador och näring vid senaste träffen.

Det är visserligen en distansutbildning men en gång i månaden har vi bott på en småskalig gård med permakulturellt tänk som självklart odlar ekologiskt och hållbart.

Förra helgen var jag således i Rikkenstorp utanför Grängesberg och fick ännu en inspirerande odlarupplevelse.

Här kommer lite blandade bilder från helgen. Det är främst mina desperata försök till att gripa tag om en känsla och försöka ta med en plats med alla dess ljud, dofter och intryck hem.

Utsikt över gårdsplan och mot sjön Lambitjärn.
Samlad skörd av morötter och purjo på väg till marknaden i Grängesberg.
En pimpad variant av Ängamat lagad på gårdens grödor med färska lingon som sprinklades över soppan på slutet. ETT MYCKET HETT TIPS!
Ett annat hett tips är att göra hummus på bondbönor och att riva i lite ingefära. Eller pepparrot. Och dekorera med ätbara blommor såsom gurkört och ringblomma. Viktigast är väl att man drar ner på konsumtionen av kikärter som har importerats från långtbortistan.
Den här godingen har jag just sått; Gode Kung Henriks målla. En perenn spenat. Typ. Bäst på försommaren. En bonus är fröställningarna som man här ser på bild som ett litet oaptitligt svart skräp. Dessa kan användas som quinoa! Tänk att slippa köpa det! Lungrot kallas den också.
Som prozac.
Bondbönsskogen! Den må se vissen ut men det är ett helt naturligt stadium i bondbönans liv. Dessutom verkar den funka fint trots ogräset. Intressant. Däremot så kan ogräset skapa besvär inför kommande säsong genom att fröa av sig.
Välskötta rader av kål, morot och pumpa. Längst till höger en ärtväxt. Mina klasskamrater i bakgrunden.
2016 kommer att gå till historien som ett svårt kålår. Kålmalen har varit riktigt besvärlig i hela landet. Trots detta har man fått mycket fin kål i Rikkenstorp.
Huvudläraren Joel mellan rader av bönor. Längst till höger ser man en täckt limpa med ogräs och grässvål som ligger och jäser. Frön ska dö under plasten pga värme och mörker. Efter ett par år har detta omvandlats till fin jord.
Purjo! En gång har jag provat att odla purjo men helt utan att kunna något. Man måste inte alltid kunna allt men den gången hade det suttit fint med lite kunskaper. Nu vet jag precis hur jag ska göra. 2017 är ett purjoår.
Machésallad/Vintersallad. Känner ni igen den? Plastlåda på ICA med små salladsbuketter. Den här sköningen kan odlas när det är kallt och mörkt. Jag sådde vintersallad (för första gången) i augusti i år och den har kommit upp fint. I nästa inlägg ska jag skriva mer om min höstsådd.
Klassisk zucchini. Lättodlad men näringskrävande. Funkar fint att odla direkt på komposthögen. Eller på platsen där du odlade bönor förra året (och förstås lät plantan sitta kvar över vintern).
Kål är konst.
Rödlila grönkål. Jag lärde mig att man alltid skördar denna planta underifrån eftersom den fortsätter att växa i toppen. Den kan bli en meter hög. Detta gäller även svartkål/palmkål. I bakgrunden potatis.
Tagetes. En av de blommor som är värd att samodla med grönsaker då den håller en hel del sjukdomar på avstånd. Däremot så är den väldigt attraktiv för sniglar så då kan man istället använda den som värdplanta. (Locka bort sniglarna från grönsakerna och begränsa området där man plockar odjuren.) I bakgrunden min favoritkål; palmkål/svartkål. Färgen och bladstrukturen är så läcker!
Maria är också lärare på utbildningen.
Odla svartrot? Lite sugen blir man…
För skönhetens skull. Och fröna kanske?
Bönor behöver ingen gödning eftersom den skapar sin egen näring. En kvävefixerare. Dessutom gödslar den jorden för kommande säsong. Förslagsvis odlar man kål på den platsen eftersom det är en av de mest näringstörstande växterna i köksträdgården.
Klassiska bönstörar och grönkål.

Nästa gång jag skriver blir det skördefest och höstsådd från Getingedalen.