Tomatbonanza!

Vad göra med alla tomater?

Att ha kilovis med tomater i kylskåpet hela vintern funkar inte så de måste omhändertas på en massa andra spännande sätt.

Först och främst vill jag slå ett slag för eftermogning inomhus. Jag vidhåller, efter flera års experimenterande, att 75% av tomaterna kan mogna i rumstemperatur. De enda undantagen är

a) de som har en liten skada eller ett dolt begynnande mögelangrepp

b) de som är pyttesmå

Vissa påstår att mognadsprocessens sista fas, då tomaten slår om från grönt, måste ha inletts innan skörd men där håller jag inte med. Även stenhårda knallgröna tomater har mognat hemma hos mig.

tomat
En tomatkvist som har hängt i köket på eftermogning. Går hur bra som helst.
tomat
Delade tomater uppradade i långpanna. 175 grader och 60 minuter senare har man grundämnet till tre olika tomatprodukter.

Farbror Grön. Han skriver mycket bra saker. Bland annat hur han gör egna krossade tomater, tomatpulver och tomatsirap. Jag gör likadant tänkte jag. Och krossade tomater blev det, bättre än de jag har gjort tidigare. Tomatpulver kunde jag också ha gjort men jag avbröt processen ett steg tidigare än Farbror Grön eftersom jag upplevde skalen aptitligare i hel form än malda.

tomatkross
Genom att ugnsbaka och skala tomaterna innan de krossas så blev konsistensen bättre än när jag har krossat färska tomater. Smaken blev mindre vattnig dessutom.
tomatskal
Skalen är lätta att dra av efter en timmes ugnsbakning. Dessa lade jag i min tork, ca 60 grader i några timmar. Därefter var skalen krispiga och smakmaxade.
tomatskal
Det kändes helt fel att mala skalen till pulver när de kan bli så här vackra i en glasburk. Dessutom tror jag att det blir en snackis om man toppar gästernas middagstallrik med ett torkat tomatskal.

När man ändå bakar tomater i ugn så kan man ju köra en plåt på väldigt låg värme under jättelång tid. Med ugnsluckan på glänt. Då får man inte soltorkade tomater men något som är väldigt likt. Tror faktiskt att torken hade varit smartare för detta. Nästa gång…

inlagd tomat
Ugnsbakade tomater tillsammans med vitlöksklyftor, timjan och oregano – allt från egen odling. Detta dränktes i en ekologisk olja, salt och peppar. Har ingen som helst aning om hur detta smakar. Än.

När jag ändå nämner örter så vill jag berätta hur jag tar hand om några av dessa. Rosmarin övervintrar inte i Kilsbergen men det är värt att köpa en liten planta på våren och skörda en fyra gånger så stor på hösten. Rosmarin behåller sin goda smak om den torkas och jag gör det enkelt för mig; radar upp kvistarna på en handduk inomhus och där får de ligga i ett par veckor.

rosmarin
Efter torkning är det lätt att repa av bladen och förvara i burk. Riktigt gott på rostade rotsaker.
timjan
Timjan tycker jag är bättre att frysa. Jag lägger kvistarna i en påse och slänger i frysen. Då faller bladen av och sedan är det bara att fiska upp kvistarna. Kvar ligger de mycket aromatiska små bladen!
föreläsning
I veckan var jag på föreläsning med Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. De har skrivit boken ”Fleråriga Grönsaker” vilket är en superbra bok om man vill utveckla sitt odlande. Här visar de till exempel på näringsvärden i olika grödor och ni ser ju själva: inget slår brännässlan. Finns överallt och är gratis. Kräver ingen gödsel, ingen vattning och ingen specialjord. Världens mest hållbara grönsak.

Förra helgen hände detta i Getingedalen. Snart kommer den på riktigt…

snö
Prognosen sa snö och så blev det. Snöfall hela lördagen men den låg så klart inte kvar.

Nu är det extra spännande med odlingen av höst- och vintergrönsaker. Kommer de att hålla vad de lovat? Klarar de verkligen frost och minusgrader? Kan jag skörda sallad under snön? Mer om detta i mitt nästa inlägg!

Slutspurt och diplom

Jag har tagit examen. Odlingskursen är slut och jag är diplomerad grönsaksodlare. Jättestolt faktiskt. Och det var väldigt intressant. Fruktansvärt bra utbildning för den som vill utveckla sitt odlande och få lite perspektiv på odlandet som företeelse och förutsättning. Nästa kurs startar i februari och jag svarar gärna på frågor om du är nyfiken på utbildningen!

Nu börjar växterna sloka. Vi har haft frost men av det lättare slaget. Egentligen var det inget som dukade under men allt ser lite ledsnare ut.

Växthuset gör inte så mycket nytta längre så där har jag börjat packa ihop. Städa, tömma och sopa. Plantorna (paprika, tomat, chili och gurka) skördas, klipps ner i mindre delar och sprids över mina trädgårdsland. Jorden töms på samma ställe. Det finns ingen anledning att gå omvägen via komposten där en del av det göttaste kommer att försvinna ner i marken.

Det är en god tid. Frysar och kylar fylls med vinterns mat och det ser lovande ut. Vi kommer att överleva.

bondböna
I år satsade jag inte så hårt på bondbönor. Använde dem som en experimentgröda i potatislandet. Det var både bra och dåligt. Det blir en endaste måltid av hela skörden. Tur att jag har bondbönor kvar i frysen från förra året…
borlottibönor
Borlottibönorna är skördade. Det ultimata är att låta dem torka på plantan innan man skördar men dessa skulle aldrig ha hunnit det. Nu får de torka inomhus istället. Det ligger grönsaker på tork överallt i huset nu.
paprika
En ansenlig mängd paprikor. Alla har inte hunnit byta färg men grön paprika funkar också. Paprika kan hackas ner och frysas utan problem men vi ska försöka använda så många som möjligt i färsk form först.
persilja
Persiljan var trög och tjurig i år men den kommer ändå att räcka hela vintern. Funkar bra att frysa.
tomat
Tänk när man kan fylla en stor balja med underbara tomater på två minuter.
tomat
Det ligger tomater överallt. Min erfarenhet är att 75% kan eftermogna inomhus. Resten skrumpnar. Om det ligger mogna tomater bland de gröna så har de en positiv effekt på mognadsprocessen.
tomat
Istället för att liggmogna så kan man hänga upp klasarna. Det blir luftigt för frukterna och det blir väldigt vackert i köket.
tomat
Att äta så galet stora mängder tomat är dock inte trevligt i längden. En del tomater delar jag i större bitar och fryser in. Det blir en bra bas till tomatsåser och soppor. Ibland lägger jag hacket i mixern och gör passerade tomater. Det går också att frysa.
basilika
Basilikan är nog den som är känsligast för kyla. Redan vid 7-8 grader börjar den att protestera. Alla blad är avplockade och infrysta. Där behåller de smaken bäst även om formen blir lite sladdrig.
Permakultur Stjärnsund
En bok som har gått som en röd tråd genom kursen är ”Fleråriga grönsaker”. I permakulturen strävar man efter enkelhet och hållbarhet och genom att odla så många ätbara perenner som möjligt så gör man både sig själv och naturen en tjänst. Att odla för pollinatörerna är också viktigt. Om detta kommer ovanstående föreläsning i Karlskoga att handla och jag kommer definitivt att vara där!

blad

Höstlöv is in the air.

 

Växter förenar 

Idag for vi för att spana in en nyköpt stuga vid Vänern. Min mans syster med familj är numer stolta ägare till stuga med strandtomt. 

Grannstugan hade en så vacker rönnsumak att jag var tvungen att bjuda in mig själv i trädgården. 

Ägarna till grannstugan visade glatt upp sin supermysiga höstträdgård! 

Här kommer ett potpurri av murriga bilder från Vänerns kant!


Nåt som jag aldrig behövt klaga över är tallbarr i rabatterna. Här var det hopplöst mycket barr. De måste alltså kratta bort dessa terpentinstinna talldelar.



Katsura!
Insmugen bambu!

Ett blåregn som var flera år gammalt men hade aldrig blommat.

De höll på att städa i trädgården. Alla pelargoner var inplockade och mycket låg i skottkärra och kompost. 

Jag blev så peppad av detta lilla snabba besök! Till sommaren ska jag ta med mig klematisen Summer snow till dem. Jag var ju tvungen att visa bilder på min trädgård… 

Ha det!

Titti 

PS Svägerskans hus och tomt var ljuvliga! Trädgården där var dock åt det mer lättskötta hållet. 

Kål, bönor och jordtäckning

Härmed avslutas fina september. Ingen frost i sikte och tillräckligt varmt och fint för att många grödor ska kunna stå kvar i krukor och trädgårdsland.

Gurkan kastade dock in handduken i veckan. En vacker dag var hela plantan död men fyra fina gurkor kunde skördas. Dessa ska picklas eftersom det var en sådan gurksort.

Jag lovade bönor, kål och halm i dagens inlägg så det ska ni få.

Efter en riktigt seg start så kom det dock lite bönor. Jag fick sätta nya frön i flera omgångar trots noggranna temperaturmätningar av jorden. En sort kom inte alls.

Borlottibönan ska vara en kokböna så dessa ska sprättas och skalet ska bort. Nu blir det inga mängder av denna så någon lagring är det inte tal om. Vi snackar 1-2 måltider. Bättre än noll.

borlottiböna
Hej där under!

Ingen sommar utan rosenbönan Prizewinner. Dels klättrar den så fint, dels är blommorna så vackra, dels är bönorna så goda.

Antingen skördar man dessa vid cirka 15 cm eller också väntar man till de är 40-50 cm och tar hand om innehållet. Vid denna längd är skidorna så grova att de kan upplevas oaptitliga. Fast om man hackar upp dem i småbitar och steker i lite vitlök och smör så tycker jag att de blir allt annat än oaptitliga.

rosenböna
Villig klättrare och vackra blommor. Och bönor förstås.
rosenböna
Rosenbönor har en tendens att bli många. Tacksamt.

På kålfronten satsade jag på två sorter; palmkål/svartkål och brysselkål. Eller rosenkål som jag hädanefter ska försöka kalla den istället.

2016 blev ett riktigt kållarvsår men Turex har varit min bästa vän och har funkat superfint mot larverna. (Här skrev jag mer utförligt om Turex.) Svartkålen kan man börja skörda mitt i sommaren och om man är smart så skördar man bladen underifrån. Plantan fortsätter nämligen att växa hela hösten och då får man ny kål hela tiden. Den kan bli meterhög.

Rosenkålen har varit lite långsam och i mitten av oktober kommer den att sluta växa så det kanske blir små kålhuvuden på årets julbord. Även om tillväxten avtar snart så lagras den bäst i trädgårdslandet. Några minusgrader är ingen match för rosenkål, tvärtom, den bli bara godare då.

palmkål
Lite för tätt planterad palmkål. De understa bladen har en tendens att bli gula. Inget ljus.
rosenkål
I varje bladveck kommer de små pärlorna… Eventuellt är även rosenkålen lite för tätt planterad. Det kan vara orsaken till den långsamma tillväxten.

På bilden med palmkål kan man se att jag har lagt halm på jorden. Ett projekt som jag äntligen tog tag i. Men varför?

Bar jord är ingen hit. Du hittar aldrig bar jord någonstans i naturen. Bar jord innebär näringsflykt och erosion. Regn och snö lakar ur din jord och kan dessutom göra den alldeles för kompakt. Bar jord är kall och torkar ut väldigt snabbt.

täckodla
Här har jag skördat lök och fänkål men rosenkålen står kvar. De tomma jordytorna täcks med halm.

Med en täckt jordyta så håller du fukten. Snö och regn gör inte samma skada. Maskar och mikroorganismer i jorden blir lyckliga och börjar genast bryta ner ditt täcke. De luckrar jorden och tillför ny massa. Fröogräs får inte fäste och det blir för mörkt för rotogräs att gro. En viss isolering tillförs också.

När sista skörden är utförd så gör jag från och med nu på två olika sätt. Om det fortfarande är lite tid kvar av hösten så sår jag någon köldtålig gröda eller en fånggröda. Fånggrödan består av olika lämpliga växter, ofta med långa rötter, som suger i sig den kvarvarande näringen och binder denna till sina växtdelar och rötter.

fånggröda
I den här lådan odlade jag potatis. I den bortre änden satt det tidig potatis så där hann jag så en omgång spenat som kommer fint. I mittendelen lade jag all potatisblast och av den är det bara 1/3 kvar nu. Maskarna har jobbat på bra. I den främre delen har jag sått en fånggröda som tar hand om den kvarvarande näringen.

Innan vintern slås fånggrödan av och myllas ner grunt i jorden. Där ligger den och förmultnar och bildar både näring och jordmassa.

Om det är för sent för att så något över huvud taget så täcker jag jordytan. Det kan vara allsköns kompostmaterial; löv, grenar och bortrensat, huvudsaken att det är friskt och att det inte fröar av sig. Då jag inte har tillräckligt med sådant bös så kompletterar jag med halm. Åtminstone ett lager på 30 cm, gärna mer, krävs för att kunna dra fördelarna av täckningen.

täckodla
I mina tomatkrukor lägger jag alltid bortklippt och rensat material. En del går ner i jorden som näring men framför allt ligger det som ett isolerande täcke och håller jorden fuktig. Maskarna är också nöjda. För att dessutom ge jorden näring så täcker man med 10-15 cm färskt gräsklipp. Det är en oslagbar näringskälla.
täckodla
Rödbetorna har fått sällskap av lite isolerande halm. Inget ogräs får fäste här.
hopp
250 kg halm kan användas till mycket. Och räcker länge.

Den där balen kommer att räcka länge. Långt ifrån allt kommer att nyttjas i år men även om den blir lite vinterskadad så är den fortfarande användbar nästa säsong.