Lökar och knölar

De flesta fröerna är inhandlade fast om jag känner mig själv rätt så kommer jag inte att kunna motstå ytterligare några påsar när tillfälle till handel ges. Det är svårt att besöka en plantskola utan att gå därifrån med någon spännande fröpåse som jag inte visste att jag behövde. För att inte tala om mässorna. Jag kanske ska låta bli att besöka dem över huvud taget. Fast jag har ju aldrig varit på värstingmässan, Nordiska Trädgårdar, i Älvsjö. Att det inte har hänt mig än är obegripligt. Det blir kanske en dagstur i år…

Nordiska Trädgårdar: Någon rosa plastflamingo blir det nog inte men förmodligen några fröpåsar…

Det fanns ju en trädgårdsmässa i Örebro under några år men jag kan nästan förstå varför den inte existerar längre. Ganska medioker och ointressant faktiskt. Det bästa var att jag brukade passa på att köpa årets sättpotatis och sättlök där men nu har jag hittat betydligt bättre alternativ och det är huvudtemat i dagens blogg.

Jag vet inte, jag kanske är sist på bollen, men jag har inte hittat ekologiskt utsäde till potatis och lök förut men i år hittar jag massor! Iallafall i nätbutikerna. Jubel och fanfarer! Varför jag prompt vill ha ekologiskt utsäde kan du läsa om i mitt förra blogginlägg.

Här är några av de nätbutiker där man kan köpa ekologisk sättpotatis:

Klostra. Jag skrev om dem redan förra gången och här kommer de igen!

Kröns. Jag har aldrig handlat av dem förut men de har ett skapligt utbud av ekologisk sättpotatis.

Larsviken. Heja! Flera ekologiska sorter att välja mellan!

Wexthuset. Här har jag handlat förut så jag vet att de levererar men potatis har jag aldrig lagt i inkorgen förr.

Nackdelen med näthandel är ju omaket med att returnera om man inte är nöjd med produkten men jag tycker ändå att fördelarna överväger. Som Sara Bäckmo (Skillnadens Trädgård) brukar skriva; att det är skönare att sondera marknaden framför en dator iklädd mysbrallor än att fara runt i olika affärer.

Och så sättlök. Ekologisk förstås. En gång provade jag att så lök från frö. Yeah right. I zon 5 i Kilsbergen lyckades jag bara få minilökar av dessa fröer. Och när jag i efterhand har läst på så verkar det gälla i nästan hela landet. Visserligen kan man använda dessa minisar som sättlökar året därpå men jag odlar inte utsäde, jag odlar mat. Kanske att jag hade kunnat få godkänd storlek på dem om jag hade förkultiverat dem inomhus i februari men det fanns inte på tapeten då.

Man skulle kunna tro att firmorna som som säljer sättpotatis även säljer sättlök men så enkelt är det tydligen inte. Jo i något enstaka fall (vilket kanske kan vara en stor fördel av fraktskäl).

Här kommer en lista på några nätbutiker som säljer ekologisk sättlök:

Klostra. Stor chans att jag blir kund hos dem!

Bellas Lantliv. En helt ny bekantskap för mig!

Nelson Garden. Jag tänkte väl, de som ska vara störst måste ju hålla jämn takt med konkurrenterna.

Jag hittade ett nytt spännande program på TV som jag rekommenderar. Det heter Matens Resa och jag har bara sett första avsnittet än. Det handlade om rödbetor och man fick en riktigt trevlig presentation av denna kraftfulla och multifunktionella rotsak. Några hipsterkockar ger sig ut på landet och hittar en rödbetsodlare med ett permakulturellt hållbarhetstänk. Bland annat använde hon en broadfork vilket var en ny upphetsande bekantskap för mig förra året då jag gick utbildningen. Ett fantastiskt redskap som jag kommer att svetsa ihop själv om det inte finns till försäljning snart.

Som en effektivare och mera ergonomisk grep. Eftersom grävning är sååå mycket 90-tal så kommer ”The Broadfork” att vara framtidens grej. Ännu inte så vanlig i Sverige. Bilden är lånad härifrån.

Sedan åker hipsterkockarna hem och lagar mat på rödbetorna. Oväntad och attraktiv mat. Eller nej, först lagade de lite obligatorisk utomhusmat på rödbetsgården. Sen åkte de hem till sitt minimalistiska kök.

Jag är hooked. Iallafall på avsnitten som handlar om vegetabilier.

I nästa inlägg hoppas jag A) att NA verkligen har fixat det utlovade nya utseendet på bloggen och B) att jag kan berätta mer om mina paprikor som jag sådde den 8 februari.

Peace.

Att köpa frö

Det börjar bli dags att köpa fröer. Om man inte har odlat sina egna förstås men där har jag lite kvar att lära. Den tiden kommer nog.

Jag väljer alltid ekologiska fröer. Lite dyrare men det är få saker som får mig att avvika från den principen. Jag är helt övertygad om att ekologiska val alltid är av godo i det långa loppet.

Ska det verkligen göra någon skillnad, det där lilla, lilla fröet, om det har ekologisk härkomst eller inte? Kanske inte i rödbetan eller purjolöken som växer upp, där har det större betydelse vilken jord eller gödning jag använder, men i sammanhanget där fröet är taget, där gör det skillnad.

Bild lånad från Allt om Trädgård.

Om fröet är ekologiskt så är naturligtvis grödorna, markerna och odlingarna som det kommer från likaså. Att välja ekologiskt kanske inte alltid gör någon skillnad i våra kroppar men det har stor betydelse för jorden där det har växt. Och för dem som arbetar där.

Vi måste vara väldigt rädda om våra jordar. För att sju miljarder människor ska få mat för dagen så gäller det att odlingsytorna är väl omhändertagna.

Så. De ställen där jag framför allt handlar mina fröer är Runåbergs och Lindbloms. Det är svenska firmor med stor kunskap och kvalitet som tar fram frö för svenska förhållanden och de har i stort sett bara/övervägande ekologiska fröer. Dessutom är de små firmor i sammanhanget så jag gynnar gärna dem.

Runåbergs omisskännliga framsida.

Båda firmorna är dessutom generösa med information, både beträffande det aktuella fröet men även om andra saker. Lindbloms säljer också andra praktiska hjälpmedel när man ska förodla, gallra etc.

Impecta är en firma som har vässat till sig och har ett betydligt mera intressant sortiment nuförtiden. Ganska mycket ekologiskt och en högre anpassning till nordiskt klimat. De säljer både eget och importerat frö men allt provodlas på gården i Julita.

Föreningen Sesam jobbar hårt för bevarandet av kulturväxter och sorter som är på väg att försvinna. Genom att bli medlem där kan man få tag på spännande frösorter och lära sig mer om dess ursprung och om fröodling i allmänhet.

Det finns massor av fröfirmor men de ovan nämnda är mina favoriter. Här är några av de övriga som har sin bas i Sverige: Jennys frön & sånt, Klostra, Frökungen, Odla.nu, Allafroer.se, Froer.nu, Wexthuset… you name it! De är oftast inte producenter av frö utan bara återförsäljare så att firman är svensk behöver inte betyda att fröet är detsamma. Dessutom levererar de inte samma kunskap och fakta om sin fröer som mina favoritfirmor.

Skärmdump från Klostras hemsida. Jag kommer att återkomma till Klostra i ett framtida inlägg!

Sen finns det de stora drakarna, till exempel Nelson Garden. Fortfarande ett svenskägt bolag, även om de har spritt sig över norra Europa. Att de samarbetar med Naturskyddsföreningen tar jag som ett gott tecken eftersom den föreningen lobbar hårt för miljöfrågor.

Att tänka lite på varifrån man köper sitt frö kan vara värt mödan. Runåbergs skriver om den stora fröindustrin på sin hemsida:

Allt för mycket av det vi betalar för fröet hamnar i ”fel” fickor. Fröhandeln styrs av multinationell ekonomi, med starka kopplingar till kemi-, läkemedel- och oljebranschen. Maximal lönsamhet står högst på önskelistan.

När jag var på Plantagen här om dagen för att köpa ekologisk växtnäring så såg jag att de hade två hela hyllsektioner med ekologiska fröer! Det är iallafall första gången som jag ser detta utbud hos dem. Att de är ekologiska är ju jättebra men varifrån de kommer förtäljer inte historien. Vem äger Plantagen och vem förser dem med fröer?

Heja Plantagen! Ett steg i rätt riktning. Varför välja något annat frö liksom?

Med anknytning till mitt förra inlägg om groddning, spirning och odling av mikrogrönt så ser jag att Plantagen hänger på trenden och har tagit fram speciella fröer för detta. Glädjande!

 

Apropå det så vann jag den här boken tack vare ett receptförslag innehållandes groddar. Det var Nelson Garden som utlyste tävlingen på sin Instagram. Jag kan faktiskt rekommendera deras Instagram.

 

Och ytterligare ett apropå; efter mitt besök på Plantagen så klev jag in på ICA Maxi (Eurostop, Örebro) och hittade en halv vägg med 100% ekologiska fröer från ovan nämna firma. Till extrapris dessutom!

Jag som trodde att jag hade köpt alla fröer…

Vissa saker odlas inte från frö, vissa saker kräver knöl eller lök. Om detta ska jag skriva i nästa inlägg.

Just det, vill ni veta vilket recept jag vann boken med? Tänk er en skiva nybakt surdegsbröd laddad med ett lager hemgjord hummus på gula ärter eller bondbönor toppat med ett groddberg? Då händer det saker i min mun.

Och just det igen, bloggen är under förändring. Jag vet inte hur snabbt NA kommer att fixa det men jag hoppas att det sker snart!

En väntan på bättre tider

Det här är inte bara mitt hundrade inlägg, det är också mitt sista på trädgårdsbloggen. Under tre års tid har jag skrivit men nu räcker det. 

Ibland kommer trädgården ganska långt ner på listan och så har det varit ett tag. Den finns ju där och väntar på mig. Tålmodigt. Just nu är den extra tålmodig i och med att det är vinter. Både jag och min trädgård väntar alltså på bättre tider så vi kan ta upp vår vänskap igen. Förhoppningsvis har vår relation djupnat så vi kan gå in i varandra med en större glädje och ömsesidighet. 

Visst hade det varit roligt att avsluta med favoritbilder och särdeles lyckade formuleringar men det går tyvärr inte. NA raderat våra inlägg skrivna i gamla bloggverktyget utan att meddela oss! 

– Shame! säger jag bara. Mina bilder och ord är borta liksom Kajsas och Ulfs. 

Dagsläget i min trädgård annars? Jotack, den är invaderad av byggnadsställningar, takkillar, tegel och plåt. Vi byter alltså både tak och plåt. Om en har en liten trädgård och stort hus med staket, träd och rabatter så är det ett riktigt pussel för hantverkare att varsamt sätta upp byggnadsställningar och att sedan få bort pannor och plåt. 

Emilssons plåt & bygg från Mellösa lyckas verkligen med det pusslet och jag känner att stor hänsyn tas till mina träd. 

Nytt tak och ny plåt kommer att lyfta trädgården. Takets tegelröda kommer att möta markteglets röda färg som slingrar sig runt huset. Klart tungt och läckert på samma gång! 

Gamla taket

Men nu, kära vänner, är det bara för mig att vänta in varmare, soligare och bättre tider! 

Stort tack till Ulf och Kajsa! 

Summer is coming – tro det eller ej – och jag med den! 

Titti 

Sallat året om?

Just nu är det jättedyrt med sallat. Om det ens går att hitta i butikshyllan. Ja det heter sallat och jag är en av de som slarvat med begreppen hittills. Nu är det slut med det. Sallad är en maträtt och sallat är själva växten. Basta. Här kan man läsa mer om skillnaden mellan dessa.

Frisésallat från i somras.

Men det var inte begreppen jag ville skriva om, det var bristen. På grund av dåligt väder så har skörden blivit jättedålig i södra Europa där sallat ofta odlas. Shit happens, säger jag. Vänj dig, vill jag också säga. Södra Europa får allt sämre odlingsförhållanden och kommer att ha allt svårare att leverera det vi är bortskämda med.

Runt 30- och 40-talet i Sverige så började man importera mat i högre utsträckning. Innan dess fick man hålla till godo med det som fanns och det funkade ju. Under vintern åt man inte färsk sallat utan gjorde det godaste och bästa man kunde av det som gick att lagra från inhemsk skörd. Rivna rotsaker och förvällda frysta ärter och bönor var inte ovanligt. Och är egentligen väldigt bra mat.

Förra sommaren tillbringade jag mycket tid hos familjen Holmdahl på Rikkenstorp tack vare utbildningen jag gick. De har ett andelsjordbruk och levererar matkassar till lokalbefolkningen. Men det ingick även lite kunskap i paketet. När man till exempel inte fick några morötter med matkassen i mitten av juni så kom frågorna; jag vill ha morötter i min kasse, varför får jag inte det?

Det är inte säsong med morötter nu.

Att vi kan hitta morötter på butikshyllan året runt genererar en okunskap och en bortskämdhet som inte är sund.

Bild lånad från sverigeradio.se

Jag menar inte att vi måste gå tillbaka till 30-talets matvanor men det fanns vissa saker i den tidens kosthållning som var väldigt hållbar. Sedan dess har vi utvecklat våra inhemska odlingstekniker och lärt oss göra goda delikatesser på lokala råvaror så ingenting behöver bli torftigt eller oaptitligt.

En trend som har blossat upp det senaste året är till exempel att odla Micro Greens eller Baby Leaves. Bladgrönt skulle jag nog kalla det och det är hur sunt och fiffigt som helst!

Blandat bladgrönt coming up!

Denna odling sker på köksbänken eller i ett söderfönster och är väldigt kravlös. Det behövs egentligen inga särskilda kärl eller fröblandningar, man kan lägga ribban var man vill.

Här är min småbladsodling. Den har inte kommit så långt och jag unnade mig ett dränerande miniväxthus som passar på fönsterbrädan. Allt för att detta ska gå så lätt som möjligt.

Den vanligaste inneodlingen är nog ärtskott. Dyrt i affären, hemskt lätt att göra själv. Dessutom är de enormt näringsrika. Något som faktiskt gäller de flesta små gröna blad. Skotten är maxade med näring.

Så här odlar jag ärtskott: valfri skål, några cm jord och på två veckor har man ärtskott! Klipper man dessa smart så kan man skörda tre gånger på samma skott.
Jag köper inga speciella dyra frön för att odla ärtskott. Billiga svenska gula ärter funkar jättebra.
Så här lägger jag dem på jorden. Ovanpå detta strör jag lite jord så att det täcker. En del säger att det inte behövs. En del blötlägger ärterna men det struntar jag i. Många metoder finns det!
Nysådd är ofta lite känslig. En hård vattenstråle kan röra runt för mycket i jorden, flytta fröer både uppåt och neråt i krukan. En sådan här fiffig liten stril som skruvas på en pet-flaska är supersmart. Den gör vattenstrålen mjuk och skonsam. Finns att köpa på wexthuset.se bland annat.

Solrosskott, vitlöksskott, bladkål, plocksallad, rädisblast och nu senast; bondbönsskott kan skördas flera gånger om och har man en stor odling så kan det faktiskt räcka till en hel sallad. Åtminstone dryga ut en köpesallat. Eller om man använder lokalt odlade rotsaker i basen.

Nelson Garden och andra fröfirmor gör finfin business på vårt behov av färska gröna blad mitt i vintern. Nu säljer man fröblandningar med lämpliga sorter att odla inomhus. Här kan du spara pengar och gör dina egna fröblandningar. Se vad du har kvar för slattar i fröpåsarna och läs på fröfirmornas hemsidor vad deras fröblandningar innehåller. Lägg ihop ett plus ett och vips så har du en egen, billigare komposition.

Det krävs ingen särskild jord och inga speciella tråg. Det krävs inte ens någon dränering. En inomhusodling har man kontroll på så vattningen blir oftast jämn.

Annika Christensen är trädgårdsjournalisten som bloggar på ett inspirerande sätt. Här skriver hon ett inlägg om sina inomhusodlingar.

Ett annat sätt att tillverka eget näringsrikt, färskt och grönt är att grodda. Här skriver ovan nämnda Annika om att grodda.

Groddar i salladen eller på smörgåsen tillför inte bara krispigt klorofyll utan även väldigt mycket näring. Groddar i en vinaigrette är väldigt gott.

Man kan grodda mer än man tror, inte bara mungbönor, alfalfafrön och linser. Quinoa, rättika och broccoli går utmärkt att grodda.

Skott av solros och gul ärta har jag odlat i flera år men det är första gången jag odlar bladgrönt så det ska bli spännande att utvärdera.

Nu är det februari och snart dags att så paprika. Det kommer jag att skriva om så klart!

Note to self: Kom ihåg att ta undan en hink frilandsjord på hösten så att inte allt är fruset när du ska så och odla under vintern!

På återhörande.