Konsekvenserna av pollinering

Idag tänkte jag berätta om våra bikupor. Japp, för någon månad sedan blev vi med bin.

Dessvärre kan jag ingenting om biodling. Jag hade kunnat gå en kurs hos Örebro Biodlarförening men det gick inte att pressa in i programmet. Jag hoppas att det kommer nya kurser våren 2018.

Bild lånad från dvv.se

Varför vill jag ha bikupor? Jo! Bin är ett utdöende släkte. Man är inte bombsäker på vad som orsakar massdöd bland bin men virus och bekämpningsmedel verkar vara två orsaker. Istället för att skänka pengar till välgörenhet så hyr jag istället bikupor och bidrar till binas överlevnad. Som bonus får jag flera tusen pollinatörer till mina odlingar. Och knottätare.

Albert Einstein sa att om bina dör så kommer även mänskligheten att dö inom fyra år. I don’t know. Det finns ju även andra insekter som pollinerar men det skulle garanterat innebär en stor skillnad för växtligheten.

Jag hade hört talas om hyrkupor men det var inte så lätt att hitta någon att hyra av. Om jag hade bott i en storstad och drivit ett större företag så hade jag kunnat hyra av Bee Urban. De gör ett jättejobb för binas fortlevnad men jag är inte deras målgrupp.

 

Då kontaktade jag Örebro Biodlarförening men de pysslade inte med uthyrning. Däremot så kände de till en man som gjorde det och jag fick kontakt med honom.

Han inspekterade vår gård och tyckte att det verkade bra och sedan gick det fort.

Då och då kommer han med sina assistenter och tittar till kuporna. Jag passar på att titta varje gång det händer för att lära mig saker. Ibland är det bara tillsyn men senast blev besöket längre för då hämtades all honung.

Det är väl egentligen inte förrän till våren som jag kommer att ha nytta av bina men det är ju bra att de finns här redan nu så att vi kan bekanta oss med varandra.

Vår biodlare tyckte att vår plats var bra eftersom det inte har funnits bin här förut så då finns det inte heller något virus i området. Så de tre kupor som ställdes hit från början kompletterades med ytterligare en efter en tid.

Han tyckte att jag skulle skaffa en egen biodlardräkt så att jag skulle kunna vara med på närmare håll och titta när han är där. Då kan jag ju lära mig ännu mer. Ska fundera på saken.

För den som vill passa på att göra ett gratis studiebesök hos en biodlare finns det ett ypperligt tillfälle den 23 september. Då är det Den Blå Tråden i bygden runt Närkes Kil och det är öppet hus hos ett flertal småföretagare, eldsjälar och hantverkare i området.

Förutom biodling kan man passa på att besöka en gård med allmogefår, en kolmila, en trädgårdsmästare, ett galleri, ett lantspa/mikrobryggeri, se fina foton, handsydda kläder, medeltida kyrkomålningar, ardennerhästar, blomsterarrangemang och mina grönsaksodlingar!

Jag kommer att ha visning av mina grönsaksodlingar kl. 11.30 och 15.30. Visningen kostar en frivillig donation till Kvinnohuset i Örebro.

Läs mer om hela arrangemanget på Den Blå Trådens hemsida!

Nåväl, det är många grönsaker som är självfertila och vi har fått en ganska god skörd av det mesta trots att inte bina kom förrän i augusti. Nu skördas det för fullt och faktum är att det sås trots att det är september. Det kommer jag att berätta mer om i mitt nästa inlägg.

Här kommer lite bilder från mina odlingar som det ser ut just nu!

Är så glad att mina havtornsbuskar ger skörd redan första året. Det hade jag inte räknat med. Om de får en frostknäpp blir det tydligen lite godare så jag väntar med att skörda. Dessa är enormt näringsrika. Förutom den höga halten av C-vitamin så innehåller de omega 3 och B12 vilket vi vegetarianer uppskattar. Dessa fryser jag och lägger i vinterns smoothies.
Gråärt. En gammal kulturväxt. Dessa ska svälla och torka på plantan för att sedan tröskas och hällas på burk. Bra istället för kikärter och kan malas till ärtmjöl och användas i färs.
Lök har vi skördat hela sommaren men nu börjar blasten att lägga sig och det bildas ett tjockare skal runt lökarna. Det betyder att de blir mer lagringsdugliga. Blasten är dock fortfarande väldigt fin och god så jag vill vänta lite till med skörd men så småningom kommer de att tas upp, torkas luftigt och flätas. Förvaring i rumstemperatur är bäst för lök.
Mitt experiment att plantera lökarna tre och tre lyckades. På så sätt får man ner fler lökar i bädden men varje lök får ändå växtutrymme.
Purjolöken är årets stora överraskning. Jag försådde dessa redan i februari inomhus och daltade med dem till i maj då de planterades ut. Ynkliga små synålstunna plantor skickades ner långt i jorden och jag hade inga större förhoppningar. Men se! Dessa är riktigt köldtåliga så de får sitta kvar ända till vintern.
En av de grödor som har mått lite dåligt är savoykålen men ett huvud har det ändå blivit. Något anfrätt av ohyra men det har varit ganska lite av den varan i år så jag har inte behövt jobba så hårt med bekämpning. Däremot så borde jag ha förodlat dessa eftersom endast några få fröer grodde.
Fänkålen mår fint och dessa bör skördas nu eftersom de bara blir träiga och oaptitliga annars.
Bondbönor är svårt att misslyckas med och de är otroligt goda. Här om dagen sprättade jag upp 20 skidor, kokade bönorna 5 minuter i saltvatten, hällde av i durkslag, mixade med citronsaft, olivolja, vitlök, salt och peppar. Ett omåttligt gott tillbehör till pasta och stekt squash.
Squashen Romanesco lär vara en av de godaste, iallafall enligt Farbror Grön, så de provar jag i år. Och jag låter dem inte bli större än 10-15 cm eftersom de inte tjänar något på det. Skiva och stek i vitlök, salt och olja och servera med pasta och bondbönsröra enligt ovanstående recept.
Skogen av vintermorötter bådar gott. Frisk och frodig blast vittnar om god skörd. Dessa ska lagras så jag väntar med skörd. Under tiden äter vi sommarmorötter med sämre lagringsegenskaper.
Varje dag kan jag plocka en handfull mogna tomater från växthus och frilandsplantor. Eftersom denna sommar är det kallaste på 155 år så går det lite långsammare för utomhusplantorna men jag har god erfarenhet av att eftermogna tomter inomhus.
Mycket frukt blir det hur som helst.
Det är så lyxigt att kunna gå ut och hämta en skål med sockerärtor i trädgården. Rätt ur jorden. Ingen besprutning. Inga transporter. Inget näringssvinn. Detta gör mig otroligt lycklig.

I nästa inlägg blir det alltså tema höstsådd. Vi ses då!

Nysådd ruccola. Den mår bäst när det är lite kallare och mörkare.

Samlar du på något? Ja, vatten.

Äntligen lite nederbörd. Det är lågt vattenstånd och fortfarande vattningsförbud i många delar av landet. Jag har egen borrad brunn och ingen aning om hur mycket vatten det är i den. Den har aldrig sinat iallafall.

Det spelar ingen roll. Det känns alltid helt galet att vattna odlingarna med brunnsvatten så för mig har regnet en väldigt stor betydelse.

Tänk att regn har kommit att få en helt annan betydelse för mig sedan jag blev storodlare. Det betyder liv och det går att se väldigt tydligt även på växtligheten.

Används endast i nödfall.

Det vattnar inte bara mina odlingar, det samlas även i mina tunnor till de torra perioderna. Jag skulle kunna ha flera tunnor men nu har vi skaffat två IBC-tankar (kubiktankar) som det heter. Den ena står och väntar på att förrådshuset ska få hängrännor, den andra har intagit position bakom växthuset.

Inte vacker men jag har sett flera prydliga sätt att kamouflera en IBC-tank.

Visserligen har vi inte fått upp några hängrännor på växthuset heller men det kommer att ske vilken dag som helst. I väntan på dessa har jag flyttat vatten från fulla tunnor på andra delar av tomten. Till slut hade jag faktiskt fyllt tanken. Jag föredrar kroppsarbete framför gym.

Nationaldagen bjöd på utmärkt utomhusväder så jag tillbringade hela dagen och kvällen i trädgården. Det blev jättemycket gjort och jag somnade ovaggad och mycket nöjd den kvällen.

Dagen därpå var regnig och tunnorna fylldes åter så nu är vattenbehovet säkrat för en lång tid framöver. Dessutom tog det fart i trädgårdslanden med solvärmd jord ena dagen och massor av vatten den andra.

Kålen gror…
…löken gror…
…och potatisen gror.

På alla bilder ovan kan man se att jag täcker mina odlingsbäddar. Ett av de främsta skälen till det har också med vatten att göra. Jag behöver inte vattna lika mycket när jag håller jordytan täckt. Det är stor skillnad. Farbror Grön skriver om täckodling här.

Vid flera av husets byggnader står det vattentunnor och vi har lite olika uppsamlingsmojänger för att fylla dessa.

Här har vi en avrinning från ett stuprör av fälla-ut-karaktär. På sommaren när tunnan står på plats så ser det ut som på bilden men på vintern fäller vi in flärpen, ställer undan tunnan och låter vattnet rinna ner på marken istället. Bort från huset så klart.
Bakom car porten står det tre seriekopplade tunnor. Ett utkast från stupröret leder ner i den första tunnan och sedan har vi använt borr, elrör och silikon för att fixa resten. Funkar klockrent.
Vatten samlas även här och där i olika fågel- och insektsbad. Utan insekter skulle vi inte ha en närmelsevis så fin och frodig trädgård. Och utan fåglar skulle det bli ganska ödsligt. Och lite för många insekter av det blodsugande slaget.
Törstiga hundar kan också utnyttja fågelbaden.
Nyplantering ska alltid vattnas rejält. Här har äntligen havtornsbuskarna kommit i marken och jag hoppas att de har fått en gynnsam placering. Trots att dessa är enormt torktåliga så kräver de ändå mycket vatten i etableringsfasen. Först i den nygrävda gropen och sedan ytterligare efter plantering. Genom att göra en vall av jord runt busken så stannar vattnet på rätt plats. Den sortens färdigheter lärde man sig redan som barn. Alla har väl byggt kanaler och dammar i sanden?
Trots mitt löfte att släppa på minst fem kontrollbehov varje år så blev jag ändå glad när sambon kom hem med en superklassisk regnmätare. Dels för att det är ett starkt barndomsminne när man kollade och tömde denna i mormors sommarstuga, dels för att jag just har lärt mig hur mycket regn som krävs för att grönsakerna ska vara nöjda.

Min sambo hade förstås ingen koll på att jag precis hade läst hur mycket 10 mm vatten egentligen är när han kom hem med denna gröna skönhet. På bilden har det kommit 12 mm regn och detta hände under onsdagen den 7 juni.

10 mm regn betyder 10 liter vatten för 1 kvadratmeter odlingsbädd. Om du vattnar med kanna så har du nog ganska bra koll på hur mycket du ger dina odlingar.

10 liter vatten jämnt fördelat på en kvadratmeter odlingsyta betyder att vattnet tränger ner 1 dm i jorden. Vattnar du en nysådd yta så behöver inte vattnet gå djupare men när dina grönsaker får långa rötter så måste även vattnet ner på djupet.

Läs mer om hur man mäter regn här.

Dagens tips är att Gourmetgarage har 40% rabatt på kvarvarande fröpåsar. Nej, de är inte ekologiska och det var ganska urplockat men det blev ändå ett litet inköp för min del. Vissa fröer går att lagra väldigt länge. Rean pågår till och med lördag den 10 juni.

Här ser man hur lång hållbarhet fröerna har. Bland annat. Tabellen kommer från Runåbergs.

Under nationaldagen planterades alla tomater, chilis, paprikor och annat som ska vara i växthuset i sina slutliga krukor. Dessutom fixades växthuset till så att det blir riktigt mysigt att sitta i. Nu är den härliga säsongen verkligen här.

Tomater i växthuset. Nu händer det!

 

Hippophaë Rhamnoides

Svenne och Lotta är två gamla schlagerrävar men också ett kändispar som halkat från A-listan till lägre ranking.

Svenne och Lotta är även två taggiga buskar som växer vilt efter kusten. Fast det kan även vara Romeo och Julia. Eller något annat berömt heterosexuellt par.

Those were the days!

Vi snackar havtorn. I havtornsvärlden är det bara honbuskarna som får bär men det sker bara om det växer en matchande hanbuske i närheten. Därav den heteronormativa namngivningsprincipen.

Första gången jag smakade havtorn var i form av en liten vitaminshot på en frukostbuffé på en finlandsfärja. Det var inte gott så då bestämde jag mig för att jag inte tyckte om havtorn.

Sedan läste jag mer och mer om detta superbär som mer än gärna växer i Sverige och till och med vilt i vissa områden. Det ska tydligen vara lika mycket C-vitamin i ett havtornsbär som i en hel apelsin. Det låter osannolikt men jag har läst det på flera ställen. Dessutom innehåller det B12 vilket är högintressant för en gammal vegetarian som jag.

Det här är lottabusken som fick mig att tvärvända i min uppfattning om havtorn.

Inte nog med att havtorn är nyttigt, den tillhör familjen kvävefixerande växter vilket gör gödslingen enkel för den som planterar den. Vind verkar inte heller vara något problem och det är klart, växer man hej vilt på kusten så borde man stå emot några sekundmeter. Den är till och med torktålig vilket passar tider av vattningsförbud. Sol är det enda kravet för havtorn men hur svårt kan det vara att fixa liksom?

Det måste ju vara världens bästa bärbuske.

Fast det var ju det där med smaken.

Under förra årets superdupermegavärstingutbildning som jag gick (Småskalig Odling) så kom havtorn på tal vid ett flertal tillfällen och jag bestämde mig för att ge det en ny chans. Vid ett studiebesök i Christina Schaffers skogsträdgård i Bergslagen fick jag smaka på havtorn från en Lotta-buske OCH DET VAR GOTT.

Den enkla förklaringen var helt enkelt att det var just en Lotta för hon var överlägsen alla andra havtornsdamer i smak.

Christina Schaffer arbetar på Stockholms Universitet, institutionen för naturgeografi, och driver flera stadsodlingsprojekt. Läs mer om Christina i denna artikel i Svenska Dagbladet. Du hör henne dessutom i Odlarna, avsnitt 11.

Snabbt som ögat åkte jag hem och googlade denna bärdrottning och hittade henne på odla.nu. Det var dock sent på säsongen och det fanns inte längre några Lotta eller Svenne i lager. Tills här om dagen. Då dök de upp igen och jag köpte snabbt två Lottor och en Svenne. Det blir liksom inga bär utan Svenne.

Jag har aldrig köpt bärbuskar på nätet förr så det ska bli spännande att se i vilket skick de kommer fram och hur stora de är. Dessutom klurar jag på placeringen. Tomtens soligaste, blåsigaste och torraste plats men samtidigt den mest strategiska ur permakulturell hänsyn.

Man vill ju ha exakt så här mycket bär på sina buskar. Vad är knepet?

Att havtorn är taggigt och svårplockat verkar ganska lätt att lösa. Genom att kapa grenar fyllda av bär och lägga dessa i frysen så släpper bären från grenen av sig själva.

Min syn på C-vitaminer, att vi bör äta mindre citrusfrukter och mer närodlade näringsbomber, har jag skrivit om förut i detta inlägg.

På odla.nu, där jag beställde buskarna, har de den största samling av trädgårdslitteratur som jag har sett. Adlibris och Bokus i all ära men ingen av dessa boklådor har så här brett sortiment. Däremot så håller de bättre priser.

Nytt i bokhyllan i Getingedalen.

I samband med att jag klickade hem mina buskar så tittade jag igenom boksortimentet och klarade mig nästan utan att dregla. Kanske berodde det på att jag nyligen har köpt en bunt sköna gröna böcker? Trots detta så fastnade jag vid en bok som jag har sneglat på ett tag och helt plötsligt hade fingret klickat på KÖP. Hur gick det till? Har jag ärvt min mammas klicktics? Den kostade 279 kronor och var verkligen inget jag behövde men väl i kassan så kostade den bara 79 kronor så då var det ingen tvekan längre. Men hur kunde den kosta så lite? Var det rabatt för havtornskunder?

Här kan du läsa mer om havtorn.

Om man vill se en fantastisk trädgård hos en äkta trädgårdsmästare med grymma kunskaper så ska man bege sig till Marita Asklöv (Asklöv’s Trädgårdsdesign) när hon har öppet den 6 maj. Och om man åker 1 km till så kommer man till mig…

Grönt är lönt.