Busungar är vi allihopa

Sand-Artemis10

Det brukar sägas att åldern tar ut sin rätt. Men knappast när det gäller ”kattungen” Artemis! I veckan fyllde han sex år och firade med att rulla runt i toppdressingen så sanden yrde.

Snart hade han fått småbröderna med på noterna, och nu är det kullerull för hela slanten ute på gräsmattan! Till och med jag har upptäckt hur härligt det är att rulla sig i skogens bruna guld.

 

Bus-Vinnie32 

Jag trodde lillpippis badade i sand för att bli av med kliande småkryp i fjäderdräkten. Men vi har varken loppor eller löss och får ändå glädjefnatt av att rulla runt och sanda ner oss.

Visst har husse toppdressat gräsmattan förr om åren, men det är först nu som sanden gjort oss så här lyckliga. Måste erkänna att till och med jag blivit lite vild och galen den här våren.

 

Sand-Vinnie24 

Det har resulterat i att jag gång på gång stoppat in huvudet i hålet på dörren till stora ”kottehuset”. Väl där har jag med full kraft lyft av dörren, lagt mig till ro och somnat gott i mjuka halmen.

Så nu är dörren borta och ”Kotte” får sova med mig eller i sitt lilla söta hus med ingång bara för honom. Där sover han tryggast i alla fall och får väl snart ett till hus om jag känner matte rätt.

 

Stuga-Tritte3

Annars har veckan präglats av den årliga kampen med vårblommorna om favoriturnan! Vi bröder har busat i den i flera veckor och hade förstås gärna sett den tom någon vecka till.

Men husse, matte och blommorna ville annat, så det var bara att ställa upp och hjälpa till med planteringen. Och det gjorde vi med besked i svinkall snålblåst varvad med hagelbyar och småregn.

 

Kruk-Tritte3 

 I mitten sattes de små späda rosorna, som jag nästan ätit upp där de stått på tillväxt. Runt dem små rara penséer, som är krispiga, och också smakar bra, men tyvärr stjäl min favoritplats i urnan.

Fast jag har sett att det går att smyga sig fram, som en blyg viol mellan blommorna, och njuta av rosorna i alla fall. Och de ser så eländiga ut efter min framfart att de ändå lär behöva bytas ut!

 

Sand-Bröder4 

Ja, så har vi det här hemma just nu! Och kan inte bli annat med en husse och matte, som inbillar sig att det är vår, fast det är svinkallt om dagarna och minus om nätterna.

Det betyder att de får springa i och täcka över stjärnögonen runt lillstugan och ”kottehuset” om kvällarna. Men visst är det väl mysigt med lite färgglada blommor i myshörnan i väntan på våren.

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie

Toppdressing – det är grejer det!

Sand-Triton1

Toppdressing kör vi med här hemma och den räddade helgen i gråvädret. För en trippel av gräsfrön, hönsgödsel och sand från skogen kan ge vilken katt som helst glädjefnatt.  

Ingredienserna, strödda i tur och ordning över hela gräsmattan, gör trädgården främmande och spännande så det förslår. Och oss bröder riktigt stolletokiga i den jättestora sandlådan.

 

Sand-Bröder1 

Luktar mer och mer intressant gör det också ju mer det regnar. Så tack vare att husse och matte var till Yttermalung och hämtade sand i går, så fick vi ändå en toppenhelg ute i blötan.

Hink på hink med sand hjälpte vi bröder till att gräva ur åt husse och matte på gräsmattan. Sedan hade de bara att breda ut och trampa till den, för att slutligen låta regnet sköta resten.

 

Sand-Artemis3 

Säkert gick det lätt som en plätt att fixa hela trädgården, då ”kotte” återvänt och låg och sov i lilla huset. Fortfarande är han ute bara i mörkret om kvällarna, och frågan är om de inte är två!

För matte tycker sig ha sett en stor och en mindre, men vågar inte säga bestämt. Lovar återkomma om det, men nu vet ni alla fall att ordningen är återställd och minst en ”kotte” är tillbaka!

 

Sand-Vinnnie10 

Så livet leker för oss bröder, och min jobbiga ”vinterdepp” är ett i dag ett minne blott! Ljuset har återvänt, och jag får smyga ut redan i halv-sex-snåret på morgonen, för att få min kvalitetstid.

Och få den tillsammans med en radda härliga rosplantor som ska sättas i krukor. Plantor med späda skott och små grön-rosa blad, som jag älskar och som försvinner ett efter ett ner i magen!

 

Sand-Vinnie9 

Rosorna ska vi börja sätta till veckan tillsammans med en massa annat smått och gott som tål kylan. För vintern har inte givit upp helt, fast den börjat tappa greppet om oss.

En och annan vit flinga har faktiskt slitit sig även de senaste dagarna. Och där husse och matte hämtade den spännande sanden var det så vitt att de fick sopa framden under snön.

 

Ros-Tritte2 

Men som matte säger, ”aprilsnö är fåragö”, får vi väl lita på det. För våren är på god väg att ta över, och en vi har haft påhälsning av både jättestora humlor och pyttesmå bin.

Så i morgon bär de av för husse och matte på jakt efter ett litet insektshotell. Mer om det nästa helg, och till dess en riktigt fin vårvecka önskar vi er!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Faror lurar både här och där!

 

Pall-Triton7

Målarlärling har jag varit den här veckan och hjälpt husse måla om utvändigt mellan regnskurarna! Artemis har mestadels hållit till i ”skyddsrummet” på dagarna, medan småbröderna har förgäves väntat på ”Kotte”!

Han har förstås gjort oss alla jätteoroliga, då han efter att ha ätit upp sig bara förvunnit och nu varit borta i flera dygn! Vi bröder vet att det hör till, då han har mycket att stå i på våren, men blir ändå alltid lika förtvivlade.

 Skydds-Artemis6

 

Det lurar faror lite varstans, inte minst för en liten ”Kotte”. Våren kommer med stormsteg och hela veckan har den mullrande sopbilen kört omkring här och borstat bort vintergruset från gator och trottoarer.

Den är också en av broder Artemis värsta fiender, och så fort dånet närmar sig smyger han in och kryper ner i sitt alldeles eget ”skyddsrum”! Där under mjuka pläden i soffan ligger han sedan tills faran är över!

 

Fiskmåsen4 

I väntan på ”Kotte” har småbröderna och vi andra med skräckblandad förtjusning välkomnat vår andra behändiga sommarkompis. Storpippin ”Måsen” som tror matte är hans mamma och i mitten av veckan återvände för femtonde året i rad!

Han kommer med sin rara fru och morsar så det hörs över hela kvarteret. Och jag vill lova att de älskar mattes ”pannkisar” de med! Matte hjälpte honom som liten unge, och det glömmer han tydligen aldrig.

 

 Fönster-Bröder13

Även småbröderna ”Mini-Vinnie” och Febus har förstås varit engagerade i husses målning. De har tyckt att det varit jättespännande att sitta i öppna fönstren och hålla koll på allting spännande på marken nedanför och utanför staketet.

Och när jag ändå är inne på faror vill jag berätta en glädjande nyhet. Den misstänkt fågelburna salmonellan, som i år smittat fler katter än någonsin tidigare, verkar äntligen ha nått sin kulmen och börjar klinga av.

 

Huggorm4 

Men det först efter att hela 451 katter konstaterats smittade under årets första månader, jämfört med 274 vid det förra stora utbrottet 2007. Fortfarande gäller dock att vara observant och hålla extra rent på fåglarnas matställen.

För alla oss katter, som älskar att vara ute i markerna, vill jag också påminna om att huggormen har vaknat och gärna ligger på en varm sten och solar sig! Den är fredlig om den får vara i fred men hugger blixtsnabbt om den blir störd.

 

Fönster-Bröder14

Värt att nämna är i sammanhanget att veterinär alltid bör kontaktas om katt eller hund fått ett huggormsbett. Viktigt är också att djuret hålls i stillhet efter bettet, så att giftet hindras från att sprida sig i kroppen.

Hos veterinären ges numera oftast smärtlindring och dropp med en speciell vätska. Det brukar räcka, men numera finns också motgift att ta till i väldigt allvarliga fall. Så se upp ute i naturen, och glöm inte att även fästingarna har vaknat!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”  

 

Plötsligt satt han där i mörkret!

Kottehus-Artemis3

Väldigt tidigt, men nu har det hänt. Det vi alla här hemma väntat på i flera veckor! Familjen har utökats med blyg liten efterlängtad nattsuddare.

Naturens under vill jag kalla det, och Artemis tar sin uppgift att vakta ”värmestugan” på fullaste allvar. För där sover nu ”Kotte” efter en lång kall natts promenad, från vinteridet på hemlig plats, en bra bit härifrån!

 

Stug-Tritte6

 Och visst är det ett naturens under att han strax före midnatt, på första april, kommer ljudlöst tassande i mörkret. Hittar sitt lilla ingångshål till just vår trädgård och stannar här.

Turligt nog hade matte och jag i veckan målat om och inrett ”kotte-huset” med ny värmande matta och härligt doftande go mjuk halm. Vi hade både liksom en märklig föraning om att det lilla livet var på gång.

 

Staket-Febus7

 Mat och vatten serverades han förstås direkt, och lämnades sedan att utforska trädgården på sitt eget lilla sätt. Från fönstret såg vi att var att han smög in i ”kottehuset” och stannade där.

Morgonen därpå var han borta, och Febus utom sig av oro, men i går kväll återvände han tyst och försynt redan i niosnåret. Fortfarande väldigt försiktig i mörkret, så vi tassade in för att inte skrämma honom.

 

Ingång-Vinnie5

 Titt som tätt hela gårdagen dagen satt ”Mini-Vinnie” på ingångshålet och väntade på att ”Kotte” skulle komma tillbaka! Men som väntat dröjde han tills det blev mörkt och tryggt!

Så bilder får vänta, då vi inte vill skrämma honom med blixt förrän han blivit riktigt hemmastadd. Men redan nu kan jag avslöja att han och jag pussat på varandra i skydd av mörket som de gamla vänner vi är!

Mer kan jag inte berätta i dag, men spännande fortsättning följer. Tills vi hörs igen ha en fin vecka och njut av våren som nu är här! ”Kotte” kom med den, och det var inget aprilskämt. 

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Högtflygande planer men…

 

Tak-Tritte16

Vi hade högtflygande planer till påsk och siktet inställt på Blåkulla. Men en bit på väg gav jag upp och nöjde mig med utsikten från farstukvisttaket!

Bröderna följde i mina spår och vände om till nog så våghalsiga höjder hemma på gården. För att det är vår i luften kan ingen ta miste på som ser Febus i aktion!

 

Staket-Febus4 

Han fortsätter obekymrat sitt våghalsiga tassande, två meter upp på staket-nocken, och ligger sedan där och håller koll. Ta sig dit upp är just nu det enda vår gode Febus har i skallen!

Uppfinningsrik som han är har han ”fiffulerat” ut att det går att klättra från lillstugan genom ginstbusken förbi skyddsnätet och upp på staketet. Så nu gäller det för husse att överlista honom!!!

  

Klättter-Artemis5 

Sina sju kilo till trots svingar han sig hur lätt som helst i luften, klättrar baklänges och framlänges som en apa både upp och ner, och är så vig att han slår nästan knut på sig själv!

Ingen av oss andra har en chans att klara av hans akrobatiska färdigheter och ta oss upp den snirkliga vägen till toppen. Broder Artemis håller med mig och tycker gott och väl att det räcker med klematisklätterträdet!

 

Klös-Vinnie3 

Kan inte låta bli att undra om ”Mini-Vinnie” har samma talanger och kommer att bli lika akrobatisk som Febus. Än har han inte visat det direkt, men visst spritter det i benen på honom också.

Dessutom har de ju samma pappa Ingo, är väldigt lika i mångt och mycket och överens om det mesta! Helan och Halvan kallar matte dem, lite på skoj, då de nästan alltid hänger ihop men är våldsamt olika stora.

 

Kotte72 

Påsken lider mot sitt slut och vi har i helgen fått sommartid. Sånu börjar det röra på sig i naturen! Det betyder förstås att vi redan börjar vänta med spänning på våra käraste sommargäster.

Därför vill jag vädja till dig, som tänker elda ris och löv, att tänka på ”kottarna och flytta högarna innan du tänder på. Det kan rädda liv, om det ligger en liten ”kotte” där och sover!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Vårdagjämning med stöldturné

Fjäder-Febus13

Vårdagjämning och alltså första riktiga vårdagen i dag! Åtminstone om vi får tro almanackan, som är vårt rättesnöre i dag och alla andra dagar!

För utan den skulle jag inte veta att det är söndag, och dags för mig att ta plats vid arbetsmaskinen efter att vi bröder hjälpt matte pryda fastlagsriset.

 

Fjäder-Viinnie9 

Pryda och pryda förresten! Broder Artemis och jag hade fullt upp med att hålla koll på fjädrarna. De försvann på löpande band och hittades på de mest fantastiska ställen.

Alltid tillsammans med småtjuvarna, som inte var ett dugg intresserade av att få till den traditionella lerkrukan med björkris, videkissar och färgglada fjädrar.

 

Fjäder-Vinnie8

Stolt som en påsktupp lyckades ”Mini-Vinnie” till och med för första gången ta sig upp på lilla redskapsskjulets tak. Och hur det nu gick till är fortfarande en gåta.

För han har då hittills inte visat några höjdhopp-talanger, utan är den försiktiga sorten som tar stolen som trapp till hjälp på väg upp i fönstret.

 

Fjäder-Febus12 

Full av bus tog han sig nu plötsligt upp på det två meter höga redskapskjulet. Och inte nog med det!!! Han klarade också av att få med sig några påskfjädrar upp på taket.

Broderlig hjälp på stöldturnén hade han förstås av Febus, som heller aldrig han kan hålla tassarna i styr. Så matte må vara tacksam att hon i dag hade Artemis och mig som poliser.

 

Fjäder-Artemis2 

Men alla har vi varit små, och det är ju inte för ros skull som Vinnie kallas ”Mini-Vinnie”! Så det är klart han får fortsätta leka med fjädrarna, bara vi en gång fått fast dem i riset.

För ska sanningen fram så tror jag, innerst inne, att det är för att vi ska få ha lite skoj som matte ordnar de här fina fjäderbuketterna ute på farstukvisten.

 

Fjäder-Triton6 

Jag vet också att det inte står på förrän det är dags för påskris-plundring! Det får vi alltid ha efter påskhelgen för att med besked busa sönder hela härligheten.

Därför hjälper jag nu matte att hålla lite koll de närmast dagarna, så att det åtminstone finns lite kvar att plundra.  Och hur det går  får ni  veta på påskdagen!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Så håller du pälsen i trim!

Räcke-Vinnie9

Solen skiner och plötsligt är det 10 grader varmt. ”Mini-Vinnie” sitter på nocken av trappräcket ute på allmänningen och håller koll på allt och alla som passerar genom grönområdet.

Frågan vi här hemma ställer oss är om han börjar bli stora pojken och få vårkänslor på allvar! Än har han inte visat något speciellt, men det kanske börjar bli dags att hälsa på hos veterinären.

 

Borst-Artemis4

Vårkänslor betyder annars att den maffiga ullkragen rasar av tillsammans med vinterpälsen! En nog så jobbig period för oss halvlånghåriga bröder. Och det gäller även Artemis, fast han som alltid är tvärt om och byter från sommar- till vinterpäls på våren.

 Borst-Vinnie3

Nu behöver vi verkligen mattes hjälp med kam och borste, för att slippa få alltför mycket hår i lilla magen. Hår som blir till bollar, om vi måste slicka i oss det, och riskerar fastna i tarmarna. Bättre då att matte kammar ur det och hänger i lilla träder till ”pippis”!

 Malt-Artemis3

Både kam och borste behövs, och för alla som inte uppskattar frisering rekommenderas den rosa borsten på bilden ovan från apoteket. Det är så skön att vi nästan försöker borsta oss själv med den på kinderna och under hakan!

Malt-Vinnie4 

Men det räcker inte med kam och borste, den här tiden på året. Guld värt är också att var och varannandag få några slickar katt-malt. Den smakar bra och hjälper hår, vi ändå slickar i oss, genom magen och ut den naturliga vägen.

 Ampel-Artemis3

Nyttigheter brukar ofta smaka illa, men katt-malten är rena godiset, som vi alla med glädje slickar i oss direkt ur tuben. Och i väntan på gräsmattan, behövs fortfarande kattgräs eller en ampellilja att tugga på för hålla lilla magen i trim!

 Ampel-Vinnie3

Här hemma är det ingen av oss som äter kattgräs, utan här är det bara ampellilja dom gäller. Vi har minst en på gång året om, och när det nu är plusgrader på dagarna har vi fått flytta ut den ena till minsta lillstugan. Rena paradiset tycker ”Mini-Vínnie” och gottar sig redigt!

 Ampel-Febus4

So far so good , som det så vackert heter, för hittills har matte kommit ihåg att ta in ampelliljan om kvällarna. Men skulle hon glömma är det kört, då den inte tål minusgrader! Fast det är nästan värt att chansa, då vi äter mycket mer grönt utomhus!

  Ampel-Triton2

Och även om ampelliljan är hårt tuktad av våra vassa tänder, så håller den nog till gräset kommer fram på allvar. Påsken är visserligen tidig i år, men sedan står det inte på förrän husse och jag ska sätta de första penséerna i låga krukan!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Hurra – skogen är min igen!

 

Skogen-Triton44

Hurra – vad jag är glad!!! Jag har fått skogen tillbaka, och slipper lösa hundar ett halvår framöver! Det firade jag i helgen med husse och matte, och bjuder er med på en skogstur!

För trots att det småsnöat i flera dagar kunde jag inte hålla mig längre när vi passerat månadsskiftet. Från 1 mars till 20 augusti råder nämligen så kallat ”koppeltvång” för hundar överallt där det kan finnas vilt.

 

Skogen-Triton43 

Så i går förmiddag smög vi i väg med skogsbilen upp till naturstigen på Harmsarvet. Vi smög för att inte småbröderna skulle bli för intresserade och undra vad som vad som var på gång!

De är lite försiktigare av sig och inte lika skogtokiga som jag är och har varit hela livet. Jag anade vart vi skulle och var så upphiad att jag pratade på med husse och matte hela vägen upp mot Harmsarvet.

 

Skogen-Triton28 

Väl framme vid naturstigen blev jag ändå lite tveksam. För när jag glad i hågen hoppade ur bilen, upptäckte vi att det tydligen varit kallare där uppe, och kommit mer snö, än hemma på Elsborg.

Men med världens bästa husse, och hans stora fötter, var det nu inga problem! Han ”plogade” åt mig så det vara bara att följa i hans fotspår längre och längre in i skogen. Riktigt mysigt faktiskt, då det knarrade väldigt lustigt av kramsnön!

 

Skogen-Triton32

Väl inne i skogen möttes jag av så många spännande dofter att jag glömde allt och pulsade vidare för egen maskin. Samtidigt värmde solen så där alldeles lagom, och fick det att dutta ner snö från träden både här och där.

Jag behövde inte pulsa så värst långt innan jag kände igen ”Kurres” doft och såg han välbekanta spår i snön. Där under hans träd blev jag sittande en lång stund och hoppades att få se honom klättra runt på stammen.

 

Skogen-Triton33 

Men jag fick nöja mig med doften den här dagen, och det räckte mer än väl. Frihetskänslan ute i skogen kan inte beskrivas i ord! Den måste upplevas, och med våren och sommaren i sikte blir det nu bara bättre och bättre…

Efter att sedan ha busat ute på allmänningen och firat med räkor kände jag mig i går kväll som den kung jag är på nytt! Och det behövdes för bröderna höll nästan på att ta över härhemma, då jag ett tag var så låg att de inte kände igen mig.

 

Skogen-Triton34

Jätteviktigt för att slippa skäll är att förtydliga koppeltvånget. För det betyder inte att alla hundar måste vara kopplade! De som går fot  utan koppel, och lämnar rådjurskid, harpaltar, fågelungar och mig  i fred får förstås fortsätta vara lösa.

Men de hundarna är lätt räknade, åtminstone i skogarna runt Falun. Alltför ofta kommer de kommer framrusande, utan ägare inom synhåll, och gör det otrevligt att gå i skogen. Nu slipper jag dem, och kan bli ett med skogen igen.

 

Skogen-Triton42

Självklart har jag också selen på mig. För tiden går fort och snart är naturstigen och den omgivande skogen en enda stor barnkammare! Då får vi tamdjur inte begå ”hemfridsbrott” med att skrämma oroliga föräldrar och kanske att splittra familjer.

Skogen räcker till för oss alla, men det är vi som inkräktar på de vilda djurens hemvist. Därför är det också vi  och som ska visa hänsyn och inte störa det vilda djurlivet i skogen! Tänk på det de närmaste månaderna, om du  hälsar på i ”barnkammaren”.

 

Skogen-Triton37

 Det blev verkligen Veckans Triton i dag. Men det kändes angeläget att påminna om koppeltvånget, som betyder så mycket för mig! Och kanske är det fler av er som upplever samma elände med olydiga lösspringande hundar under hösten och vintern.

Sist men inte minst. Småbröderna mår bara bra och får ta igen skadan nästa helg! Då lovar jag att hålla mig i bakgrunden, och till dess må så gott och njut av våren, som kommer med stormsteg, med bara tre veckor till påsk!

Tassekram Triton

Förlåt – men vårkänslorna slog till

Bänk-Kvartetten12

Förlåt alla vänner att jag svek i går och dyker upp med bloggen först idag. Men i helgen fick vi vårkänslor hela brödraskaran, och jag kunde bara inte slita mig från bänken i solen och koncentrera mig på att skriva.

Dessutom ville jag komma med en färsk rapport från SVA, när det gäller den envisa salmonellan som drabbat så många katter. Och den kunde jag få först i dag, när veterinären Elina Lahti återvände efter semestern.

 

Trapp-Bröder16 

Men som sagt i helgen brakade det loss och vi fick glädjefnatt alla fyra! Febus och Artemis var hetast på gröten och drog ut i solen, som värmde farstukvisten, redan tidigt på morgonen fast det var 10 grader kallt i luften.

Sedan stod det inte på förrän bänken med yllefilten lyftes ut på gården. Här sattes den ner i snön där förmiddagssolen låg på och värmde så där jätteskönt som den bara kan på förmiddagarna den här tiden på året.

 

Bänk-Bröder18

Det slår nästan aldrig fel! Till Vasaloppet kommer våren, och hela veckan körs det nu på längden de nio milen mellan Sälen och Mora. Ända fram till huvudloppet första söndagen i mars med modiga 15 800 tappra åkare anmälda till det 92:a Vasaloppet!

Så nu gäller att njuta av livet och ta vara på varje efterlängtad solstråle ute i friska luften. Jag känner mig som en ny katt, och har varit förste man ute på solpallen hela helgen! Och det vackra vädret lär fortsätta ett par dagar till…

 

Sol-Sibbar7 

Måste erkänna att jag till och med är så stollig att jag tassar ut och lägger mig på filten fast solen krupit ner och gömt sig bakom takåsen. Jag inbillar mig natt den kanske dyker upp bakom knuten igen, som den gör på eftermiddagarna längre fram i vår.

Men säg den lycka som varar för evigt. När livet var som bäst, och allt frid och fröjd, fick Febus återfall och började klättra från taket på lillstugan! Därifrån drog han upp genom ginstbusken mot staketets topp på farliga sidan!

 

Ginst-Febus2 

Vi trodde han växt ifrån det där stolletoket, men i förmiddags fick han fullständigt fnatt och flög fram över gården medan vi andra bara tittade på honom. Det var ingen hejd på honom, och vi andra började nästan tro att han fått solsting!

Så vårligt härligt har vi det i väntan på Vasaloppet nu på söndag! Men innan jag slutar för i dag vill jag vidarebefordra  SVA:s senaste rapport om salmonellan, som fortsätter att drabba allt fler katter runt om i landet.

För dagen är antalet uppe i 217, vilket alltså är nästan tre gånger så många som under hela förra året. Fortfarande gäller därför att hålla extra rent och katter borta från ”lillpippis” matplatser, då allting tyder på  att det är de små rara liven som sprider smittan!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

 

På hög höjd mot ljusare tider

Klätter-Febus4A

Ljuset handlar det om i dag. För ni känner väl som vi att det äntligen är på väg tillbaka! Ett naturens under, som väcker slumrande känslor till liv och sätter sprätt på alla stela leder och trötta sinnen!

Febus var som alltid först ut och ”flög” häromdagen högst upp i häggmispeln på allmänningen med utsikt över Elsborg. Så högt att han nästan skymtade uvarna i gruvan, och där tronande han sedan som en kung både länge och väl!

 

Klätter-Vinnie20 

En stund senare var det ”Mini-Vinnies” tur att testa äppelträdet, och även när det gäller hans vårpirr är det helt och hållet ljusets förtjänst! Fast bakvänt nog blev det i natt kolmörkt över hela vår stad, och det enda som lyste upp natten var hoppbackarna på Lugnet.

De världsberömda VM-backarna såg ut att sväva i luften, som himmelska rulltrappor på väg till staden ovan där. Och kanske är det dit de ska efter att ha stått övergivna hela vintern! Vi håller koll från fönstret, och den som lever får väl se.

 

Klätter-Artemis10

Broder Artemis ville förstås inte vara sämre, utan lockades snabbt upp i ett gammalt paradisträd, och vägrade komma ner! Där hade han siktet inställt på ett par ”lillpippis” högre upp, som förstås flög sin kos innan han nådde dit.

Och tur var väl det, då vi ska vara försiktiga med lillpippis i dubbel bemärkelse. Dels för att är de husses och mattes vänner, dels för att de kan vara pigga och glada men ändå bära på den otäcka smittan jag berättade om förra helgen.

 

Bil-Triton24 

Salmonellan har nämligen inte avklingat, utan SVA fortsätter få in prover från sjuka katter, som visar sig vara smittade med just den fågelburna salmonellan. Antalet är nu uppe i 140 varav 12 från vårt län!  Totalt under hela förra året handlade det om 83 konstaterade fall. Så det gäller fortfarande att se upp!

Även jag känner förstås att det börjar pirra i kroppen, fast jag hellre tar husses bil än träden för att komma upp och kunna hålla bättre koll. Och när det nu börjar droppa från taken, och termometern visar på plus, så är det väl bara att önska alla vänner en trevlig vår!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Atemis, Febus och ”Mini-Vinnie”