Solvitamin min deppmedicin

Oj, så mycket det har hänt sedan ni hörde om oss häromsistens! Två hela veckor har rusat i väg, då vi hälsade på hos sötnosarna på Bergslagskatten förra helgen.

Men nu är bloggen tillbaka här hemma, och vintern börjar ge en försmak av vår. Årets första solstrålar letar sig redan ner mot snön på allmänningen och det känns så där pirrigt skönt!

 

Tror nästan jag får vitaminbrist under de mörkaste månaderna. För även om snön hjälpt upp humöret betydligt, så har ”vinterdeppen” ändå fått mig att gå in i mig själv.

Matte känner igen symtomen, och försöker hjälpa mig, men jag är svårflirtad i mörkret.  Men nu är solen och ljuset på väg tillbaka och är jag på väg att bli mig själv igen!

 

Broder Artemis har sitt alldeles eget lilla hemliga sätt att klara solbristen under vintern. Han blir som galen om matte lägger sig i ”fusksolen” en stund, och går inte att stoppa utan måste få vara med.

Där ligger han sedan och myser bredvid henne, och ser ut att må så gudomligt gott att jag nästan blir avis. Men det är inget för mig, utan jag och bröderna håller oss på sängen mitt emot.

 

Nu är mörkläggningen äntligen över för den här gången och våren på väg. Det märks inte minst vid grinden, där en främmande utomjording sprider sin vidriga lukt mot stolpen varje natt.

Jättetråkigt för oss bröder, och ledsamt att katter släpps vind för våg utan att ha varit till veterinären och blivit lugna, snälla och goa. Det borde vara förbjudet, och jag hoppas att det snart blir lag på det!

 

 

Känns angeläget att spinna vidare på det där med lagstiftning. Inte minst efter att ha sett alla nödställda katter, som räddats in från kylan och nu fått ett tillfälligt boende på Bergslagskatten.

Där får de stanna tills de hittar en egen trygg och kärleksfull familj, och hemmet är ständigt fullbelagt precis som alla andra katthem runt om i landet. Visst är det väl skamligt att det ska vara så!

 

 

 

Mörkertalet är stort, men det talas om 100 000 – 150 000 hemlösa katter här i landet! Det måste vi hjälpas åt att göra något åt och tillsammans ställa upp för att höja kattens status.

Vi måste våga se sanningen, och börja med att sopa rent framför vår egen dörr, innan vi reser utomlands och räddar hit gatuhundar från andra länder. Här finns det hemlösa djur så det räcker och blir över!

En mager utsvulten katt hos oss fryser lika mycket, om inte mer, som en mager utsvulten hund söderöver. Tänk på det och börja med att kastrera, id-märka och vaccinera din egen katt innan du släpper ut den!

Tassekram Triton, Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Lilla julafton på katthemmet

Lilla julafton blev det i helgen på Bergslagskatten i Smedjebacken, där de boende överraskades med 24 kilo prima foder från Royal Canin. Fodret var Mini-Vinnies segerpremie i företagets årliga fototävling, som han, tack vare er go´vänner, vann överlägset med 8 645 röster.

 

Väntan, vädret och väglaget har satt käppar i hjulet, men i går kunde husse och matte äntligen leverera vinsten Mini-Vinnie lovat skänka till katthemmet. Och så här glad var föreståndaren Carina Berg, som på bilden ses med två av hemmets minstingar just nu.

 

 

Här på katthemmet finns en katt för alla, och inte bara en utan även flera mysiga syskonpar som vill flytta tillsammans. En del är små och nätta medan andra är stora och robusta. Långhåriga, korthåriga, i alla färger och väldigt sociala tack vare att de lever som i ett riktigt hem.

 

Här finns inte en bur så långt ögat kan nå. Hemmet är inrett med öppna avdelningar i trivsamma rum! Alla med tillgång till en stor nätad uteplats med högt belägna sittplatser. Men i dag är det kallt och trivsammast av vara inne och gosa med dagens besökare.

 

 

Inger Brate är en av det 10-tal ideella kattvänner, som hjälper Carina sköta katterna och hålla rent och snyggt. Det är ett smått otroligt arbete de lägger ner, med som oftast ett 50-tal katter på plats i väntan på att bli redo för att flytta till nya egna hem.

 

Ledsamt nog upplever Carina att katter i behov av hjälp snarare blir fler än färre. Förra året hjälpte hon och hennes medarbetare 122 tidigare hemlösa katter till ett nya liv i trygga kärleksfulla hem! Och som det tycks, lär det knappast bli färre i år.

 

Katthemmet Bergslagskatten drivs ideellt av föreningen Bergslagskatten men kallas i folkmun på orten mest för Carinas katthem. Och undra på det, då hon med brinnande intresse ägnat sin fritid åt att hjälpa hemlösa katter sedan hon var 15 år.

 

 

De senaste 15 åren har föreningen haft ett officiellt katthem, och sedan 10 år tillbaka huserar man i bottenvåningen på gamla Munkbo skola! Hit är intresserade välkomna efter överenskommelse, och det syns att katterna uppskattar när det kommer besökare och gosar med dem.

 

Nu har Carina fyllt 50 och firades med den här tavlan av veterinär Torkel Östman, som hon arbetat hos i många år. Han är fortfarande katthemmets veterinär och den som besiktigar, vaccinerar, kastrerar och ID-märker katterna innan de tassar ut i vida världen till nya trygga hem!

 

 

Matte har berättat och hjälpt mig skriva i dag! Det skäms jag inte för att erkänna då vi bröder fick vara hemma när husse och matte åkte till Smedjebacken i går. Och ni må tro att vi alla här hemma är jättemalliga över vår minstebror Mini-Vinnie!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Håll koll på tassarna i kylan!

 

Minus 26, minus 12, minus 16 och massor med snö. Inte som i Sibirien, men äntligen lite riktig vinter! Och faktiskt rätt spännande att vakna till och smyga ut för en stunds kvalitetstid i ottan.

Så värst många minuter handlar det nu inte om när det är som kallast. Men jag hinner i alla fall kolla av gården och göra från mig. För det där med kattlådor är definitivt ingenting för mig!

 

 

Matte står förstås och kollar på mig i fönstret när det är så här kallt och mörkt. Väl inne igen har vi en liten specialare på bordet där jag gör konster, sitter fint och får lite godis som belöning.

Sedan kryper vi till kojs igen, och sover tills småbröderna börjar väsnas och vill ut. Husse brukar ta hand om dem, så de får springa ut och in, som de vill, och busa av sig en stund på morgonen.

 

 

Fast mest handlar det, även för dem, att hålla koll så att ingen objuden gäst tagit sig in på gården efter att jag varit ut i svinottan. Sedan börjar det ljusna och bli dags att fylla på mat åt fåglarna!

Det märks klart att det börjar bli ljusare och dagarna längre redan nu. Så vi börjar så smått vänta på att solen ska stiga en liten bit till, så vi kan ligga ute och sola mellan pulset i snön!

 

Det är bara skönt och hälsosamt att vara ute korta stunder även när det är kallt. Men variationen mellan kallt och varmt, tillsammans med vasst grus och vägsalt, går hårt åt tassarna.

Så det gäller för att hålla dem rena och mjuka och gärna smörja in trampdynorna för att slippa sår och sprickor. Det finns speciella tassalvor på apoteket, men försvarets gamla hudsalva duger bra!

 

Lite extra fiskolja till maten är också jättebra för att stärka trampdynorna. Både nu i vinter, och inför det som komma skall, med snösmältning, is och smuts och vatten frampå vårkanten.

Men än är det förhoppningsvis ett tag dit och vi njuter nu av den vinter vi äntligen fått. En vinter som gör att vi trivs och Artemis nästan känner sig lite insnöad i lillstugan!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Gott nytt efter skitigt slut

Ur led är tiden och en skitvecka i dubbel bemärkelse avslutade det gångna året! Men nu skriver vi 2017, och jag önskar er alla en riktigt god fortsättning på det som nyss börjat.

För upp emot 10 grader varmt på nyårsafton är ett rekord som står sig över 40 år tillbaka i tiden. Och då hela veckan legat på plus har det blivit tjällossningen på gården och lerig sörja i rabatterna!

 

Med andra ord precis som det brukar bli frampå vårkanten, när snön smälter och vi skitar ner överallt i huset.  Men också som det brukar bli då, när magen protesterar och vi skiter ner oss gång på gång.

Värst har det varit för mig, som är lurvigast där bak och skiter ner mig mest. Då är det mattes fasta hand som gäller, och jag vill helst glömma hur många gånger jag hamnat i duschen den senaste veckan.

 

Nu är ”skitkalaset” över för den här gången, och efter nattens minusgrader är det torrt och fint på gården. Firade in det nya året gjorde vi  en bra bit efter tolvslaget, och tar därför det mesta med ro i dag.

För tuffaste grabbarna i hela vår stad vågar jag tveklöst lova att vi är i dag! Nästan hela nyårsafton var vi alla fyra ute i lillstugorna, och stortrivdes medan det smällde och hade sig runt omkring oss.

 

Smällandet förde det goda med sig att husse och matte kände sig trygga för att ingen berguv skulle våga sig hit. Och vi bröder fick riktig helkväll ute, medan det fortfarande var vårvärme i luften.

En kväll att minnas, men trots det hoppas vi att smällandet i tid och otid blir förbjudet. För inga djur ska behöva darra av skräck, och fly i panik, för att människor ska roa sig på deras bekostnad.

 

 

Innan firandet började, och Febus var ute med sin pälssvans, passade matte och jag på att dra tre vinnare i veckans tävling.  Rätt svar på frågan var att katten har 18 klor, och det visste de flesta som hört av sig.

Grattis säger matte och jag till Eva Carlberg, Kolmården, Leif Linde, Söderbärke och Barbro Lindgren, Nol, som hade turen med sig och har var sin pälssvans att vänta i brevlådan. Och med det tackar vi bröder för i dag och önskar er alla en riktigt god fortsättning på det nya året!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

God fortsättning med en julnöt

 

God fortsättning alla stora och små vänner runt om i vårt avlånga land! Hoppas ni haft en lika fin julafton som vi bröder och vårt gårdsfolk här hemma på Elsborg.

Lugnt och fridfullt med några farbröder som kom  och gick under eftermiddagen. Gårdsfolket serverade sig själva gröt och skinka, medan vi fick fina fisken, räkor och kattgodis!

 

 Alla utom Mini-Vinnie, som i vanlig ordning handmatades av matte med Sheba Classic. Hans speciella favorit just nu!!! Och sedan fick han knaprisar med gopulver på kvällskvisten.

Fisk och räkor är ingenting för honom, och vanligt kattgodis, som Dreamis pch Temptations, äter han inte heller. Däremot älskar han att slicka ur kokossmöret ur mattes Raffaellokulor!

 

 Det blev ingen vit jul, utan det bjöds mest blankis mellan tuvorna på gräsmattan. Men vi skapade julstämning ändå, när vi går morse hjälpte matte hänga färggranna kulor i lillstugornas ljusprydda granar.

Mer behövdes inte för att vi skulle kunna fira tradionell jul och njuta av att bara få vara tillsammans. I min hemliga låda har jag också upptäckt att jag faktiskt har tre pälssvansar kvar att lotta ut i år!

 

Jag gör det med en julnöt med klös, och frågar helt enkelt hur många klor en katt har på sina fyra tassar. Ta er en funderare på det ni under en paus i ätandet och det övriga julfirandet.

Svaret skickar ni som vanligt till gpia.persson@outlook.com och senast pånyårsafton ser jag fram emot era antalet klor. Tills dess ha en fortsatt fin julhelg och ta hand om varandra med hjärtat på rätta stället!

Tassekram Triton, Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Vilken rysare och vilken lycka

Vilken rysare det blev innan Mini-Vinnie kom ikapp, drog ifrån och överlägset vann årets upplaga av Royal Canins stora fototävling Kattens Dag!

Vi bröder höll på att krypa ur skinnet, fast han ledde med nära 1000 röster, när den spännande tävlingen slutligen stängdes ner på luciadagen!

 

 Hela tre dagar tog det sedan innan röstförfarandet kontrollerats och Mini-Vinnie äntligen kunde utropas som solklar vinnare av tävlingen! Till glädje för oss alla här hemma!

Jag vill tacka alla er bloggvänner, som röstat och medverkat till, att Mini-Vinnie nu kan skänka en hel årsförbrukning mat till Bergslagskatten i Smedjebacken! Roligaste julklappen att ge i år! 

 

Tänk ändå vilken lycka, för en gammal storebror som jag, att ha en så populär lillebror. Men ska sanningen fram känner jag mig faktiskt väldigt delaktig i hans beslut att skänka bort hela vinsten.

För det är jag som lärt honom att delad glädje är dubbel glädje! Vi här hemma gläds åt äran att vinna  tävlingsmomentet och hoppas katterna på hemmet blir lika glada åt julklappen.

 

Vinsten i tävlingen, och allt hjärtevarmt grattande, är väl det som präglat och satt guldkant på livet här hemma den senaste veckan. Annars är det fortfarande snön som håller oss i form på gården.

Här lyser det nu så fint i ljus och lyktor om kvällarna, och det är bara de pyttesmå blanka kulorna vi ska hjälpa matte hänga i lillgranen och sockertoppsgranarna. Sedan kan vi så smått börja fira jul!

 

 Fast först måste vi förstås hämta ner alla tomtarna från vinden, och ge var och en sin egen mysiga plats ute på gården. De hjälper oss bröder att hålla vakt, så husse och matte kan känna sig trygga.

Fortfarande är det också så mycket snö att vi nästan försvinner i den, men den börjar tyvärr sjunka ner lite. Bara att hålla tassar och tummar för att vi allesammans får en fin vit jul!

 

Med det, och den här ensamme lille trevliga påhälsaren från i morse, tackar vi för oss och återgår till julstöket i köket. Känner mig ganska säker på att vi behövs även där!

Här inne återstår för mig bara att skriva, TILL ER ALLA FRÅN OSS ALLA, och önska en riktigt GOD JUL! Och bästa julklappen för mig är förstås att ni tittar in hit och firar lite med oss en stund på juldagen! 

Tassekram Triton, Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Snön väcker björnen i mig!

 

Se upp, här kommer jag paddlande genom snön som en livs levande brumbjörn! På strålande humör beredd att ge alla som kommer i min väg en oförglömlig bamsekram!

För livet leker, sedan jag i morse vaknade till en vit tredje advent, och på inga villkor kan få nog av härligheten. Känner mig verkligen stark som en björn grymt sugen på att busa!

 

Samtidigt har jag viktiga saker att förtälja, medan ni njuter av vinterbilderna på småbröderna i snön! Febus förstås sin vana trogen på hög höjd för att försöka se var all snö kommer ifrån!

Han lever som vanligt farligt, men är grymt stark och vig, och ser ut som en apa när han svingar sig upp och ner.  Och det är just det där med att leva farligt jag vill stanna upp vid ett tag inför jul.

Viktigt för alla djurägare är att ta reda på är vilka kliniker och veterinärer som har jouröppet under helgdagarna. Väldigt få har öppet dygnet runt, så kolla var närmaste finns om det skulle bli kris!

Kolla också vilka som har dag- och kvällsöppet på röda dagar, och tänk på att det även där ofta bara är en veterinär och ett par sköterskor som ansvarar för att verksamheten fungerar.

 

Ring därför inte i tid och otid bara för att rådfråga, då personalen alltid försöker svara! Det gör den för att samtalet kan gälla liv och död, med ett påkört eller medvetslöst djur i akut behov av hjälp.

Så tänk efter före innan du slår numret och upptar den fåtaliga personalens tid. Samma sak gäller förstås hos distriktsveterinärerna, där en ensam veterinär har helgjour flera dygn i sträck.

 

 Veterinär Per Sandelin har gjort en bra sammanställning med  exempel på symtom som gör att du ska ringa direkt: Det gäller vid akut skada, nedsatt allmäntillstånd, ansträngd andning, feber, kraftig smärta och förlossningssymtom.

Vänta däremot till nästa vardag, eller åtminstone dagtid, med kloskador, misstänkta tumörsjukdomar, hudåkommor, kräkningar och diarré – så länge allmäntillståndet är gott! Värt att lägga på minnet och med det önskar vi en fortsatt fin tredje advent!

 Vi gör det med dagens bild på några av våra rara pippisar, som alla är  vänner och trivs tillsammans! Småttingarna samlas kring och får stöd av sina större fränder. Och de är ju så det ska vara överallt, för att den som är mindre ska känna sig trygg och kunna må bra!

 Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Härligt – men faran lurar på taket

tall-triton7

Glatt överraskade vaknade vi i morse till en ny dag och tassade ut i mörkret tillsammans redan klockan sex! Där låg gården helt orörd, och vi kunde sätta tassarna ett centimetertjockt snötäcke.

Inte mycket att skryta med, men lycka för oss som väntat i evigheter. Och sedan stod det inte på förrän matte kom ut och jag fick hjälpa henne sätta det traditionella tallriset i kopparhinken.

 

granhus-febus2

 Hela förmiddagen var vi ute och pysslade med kattgranen, tallriset och sockertoppsgranarna! De sistnämnda raserades av stormvindarna i veckan, som slet ljusslingorna all världens väg.

Nu var det så där alldeles perfekt vinterväder, med snö och några minusgrader, som bidrog till en riktigt stämningsfull andra advent. Och förstås också lockade småbröderna till bus i nysnön!

 

gran-vinnie3

 Tallriset med kottar och den söta julgranen vid lillstugan är ett måste för oss här hemma på gården. Och det ska vara äkta vara från skogen, samtidigt som matte inte vill göra skada på levande träd.

Därför får husse åka mil efter mil med henne, för att hitta redan en redan knäckt söt minigran och fin stormfälld tall! Han har det inte för lätt minsann, fast egentligen har hon rätt i att vi ska vara rädda om skogen!

 

tarpp-broder14

 Nu lyser smågranar och lyktor fint i igen, efter blåsvädret som raserade förra helgens pyntande på gården. Så helst skulle vi förstås vilja vara ute och både leka, busa och mysa hela kvällen.

Men vi har blivit varnade av närboende, sedan berguvhanen från gruvan setts sitta på det höga taket till grannfastigheten om kvällarna. Och husse och matte är förstås livrädda för att den ska bli slutet för oss bröder!

 

tall-triton6

 

Så vi får vackert tassa in, och samtidigt passar jag på att önska er alla en riktigt mysig vecka med advents- och julpyssel både ute och inne. För tiden går och det är knappt tre veckor kvar till julafton.

Men innan jag slutar hoppas jag förstås att ni fortsätter rösta på Mini-Vinnie i fototävlingen. Där kan han vinna massor av mat att skänka till alla dem, som firar jul på det närbelägna katthemmet! Och det skulle värma hjärtat i vinterkylan!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

 

 

Blåst och bus på kattens dag

tradet-triton1

Första advent och ljusstakar i alla fönster lyser upp och jagar bort novembermörkret. Det behövs och gör det mysigt att bara ligga inne i stugvärmen. Fast i dag var det riktigt härligt busväder ute!

Måste du ut i mörkret är det reflexer på längden och bredden som gäller. Asfalten är kolsvart och utan reflex förblir du osynlig för bilister och andra trafikanter tills det är för sent.

 

rull-artemis4

Det får bara inte hända, när vi nu går in i den trivsammaste månaden på hela året. Åtminstone för oss katter som har ett eget hem och en familj som älskar oss.  Och låter oss komma in efter dagens bus!

Men det är inta alla förunnat med en varm famn att krypa in i och värma tassarna när kylan slår till. För alla dem utanför är de ideella katthemmen, och alla som jobbar där, guld värda.

 

trapp-broder8d

 Katthemmen kan vara skillnad mellan liv och död för  frusna, hungriga, hemlösa varelser. Det är därför Mini-Vinnie lovar skänka hela vinsten i den pågående fototävlingen till närliggande katthem!

Delad glädje är dubbel glädje, och vi bröder har mat här hemma så vi klarar oss ändå! Snarare är det så att vi är så runda och trinda att vi hellre behöver dra in på frossandet redan före jul!

 

rull-vinnie3 

Kommer in på det här, då första advent sedan många år tillbaka också är Kattens Dag och firas över hela landet för att sprida kunskap.  Vi brukar vara med, men tyvärr blev det ingenting i Falun i år!

Så vi firar här hemma och har hjälpt matte med ljusslingorna ute i granarna vid skrivarstugan och lillstugan. De går på batteri och är ofarliga, om någon av oss skulle komma på idén att bita i sladdarna!

 

rull-broder3 

Levande ljus har vi annars bara i stora och små lyktor utomhus! Vi har alldeles för lurviga svansar, och är med överallt, för att husse och matte skulle våga ha levande ljus inomhus.

Lika illa är det också med så gott som alla julblommor. De är jättefina men giftiga, och kan vara direkt livsfarliga, för en katt eller kattunge som i smyg börjar äta på dem.

 

rull-febus1

 Så mycket bättre är det heller inte med julmaten, som knappast är någon höjdare för oss katter. Så egentligen är det bara mysigheten, både inne och ute på gården, som är glädjen med julen för oss!

Julklappar har vi nästan lagt av med! För husse och matte har sedan länge upptäckt att det mest uppskattade, alla dagar på året, är att få tassa ut på en spännande promenad av något slag.

 

ljus-triton3 

Förlåt, om jag kväver glädjen och låter som en gammal skolfröken! Men jag vill ju att advent- och julfirandet ska blir till glädje för alla! Inte minst katthemmen, som Mini-Vinnie hoppas kunna ge en julklapp!

Han har nummer 8159 i fototävlingen, och länken dit är http://kattensdag.royalcanin.se/arets-fototavling/… Han har li dag yckats kättra upp till 11:e plats, och de 10 första vinner en årsförbrukning mat!

Mat som vi alla här hemma hoppas vinna, med hjälp av er go´vänner och ert tålmodiga röstande! Hoppas kunna återgälda när ni tävlar för något behjärtansvärt en annan gång!

Tassekram Triton, Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Rösta och hjälp oss hjälpa..

sack-vinnie14

8159 !!! Lägg numret på minnet, och klicka in det varje dag fram till lucia! Det är nämligen ”Mini-Vinnies” nummer i Royal Canins stora fototävling, där jag hoppas du går in och röstar varje dag!

Delad glädje är dubbel glädje, och vinner han kattmat för ett helt år skänker vi allt till närliggande katthem. De tio med flest röster får pris, och han ligger redan bland de 20 främsta!

 

stock-triton4

 Så hjälp oss hjälpa, genom att gå in på http://kattensdag.royalcanin.se/ och skriv in nummer 8159 eller namnet Mini-Vinnie! Tack på förhand go´vänner, och vi  här hemma håller förstås alla tassar och tummar.

Det här att tävla för att kunna hjälpa lyste förstås upp den här annars så blöta mörka veckan. Tur ändå att inte alla är så väderkänsliga som jag, för då hade det varit alldeles nattsvart.

 

ris-artemis5

 Fast även Artemis förundrades över hur vår härliga allmänning, inbäddad i nyfallen snö, på bara någon dag återgått till att vara en risig grusöken. En lång stund blev han sittande funderande!

Sedan var det över för hans del och precis som bröderna förlikade han sig med att snön försvunnit och gräsmattorna lyste gröna igen. Svårare för mig, som först i dag börjat komma över förlusten.

 

svans-artemis33

 För i dag var det faktiskt lite vår i luften, och jag kunde inte annat än glädjas åt Artemis! För så fort det torkat upp lite på gräsmattan tog han chansen att lufta sina älskade pälssvansar.

En lång stund bjöd han oss andra på underhållning i gröngräset, där han kastade, fångade, hoppade och dök efter dagens busigaste pälssvans. Hela tiden med sin egen svans rakt upp i vädret!

 

busa-vinnie3

 ”Mini-Vinnie” verkade också få vårkänslor och började tassa bland höstlöven under buskarna. Där busade han med sig själv tills han fick tjock svans och sådant där sibbefnatt.

I nästa stund satte han fart över gården, fick Febus med i leken och sedan åkte de ihop så tussarna rök. Det gick så hett till att vem som helst kunde tro att de slogs på blodigt allvar.

 

bus-brod4

 Men inte heller! De bara roade sig bara på bästebröders vis och ”kramades” så länge krafterna räckte. En stund senare pustade de ut utan att det syntes minsta lilla skråma på någon av dem.

Helt otroligt då det går så vilt till att jag, gammal som jag är, inte för allt i världen skulle vilja vara med. Slåss gör jag bara när det verkligen gäller, som om det dyker upp en inkräktare på gården!

 

bus-febbe5

 En stund senare var det Febus tur att ta initiativet och bjuda upp till en ny omgång. Han satte sig på span bakom krukan med ljung, och där satt han kvar när jag tassade in till arbetsmaskinen.

Med det tackar jag för mig, önskar er alla en fin vecka och hoppas förstås att ni stannar upp och röstar på ”Mini-Vinnie” varje dag, även om ni har fullt upp inför första advent!

Tassekram Triton, Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”