Högtflygande planer men…

 

Tak-Tritte16

Vi hade högtflygande planer till påsk och siktet inställt på Blåkulla. Men en bit på väg gav jag upp och nöjde mig med utsikten från farstukvisttaket!

Bröderna följde i mina spår och vände om till nog så våghalsiga höjder hemma på gården. För att det är vår i luften kan ingen ta miste på som ser Febus i aktion!

 

Staket-Febus4 

Han fortsätter obekymrat sitt våghalsiga tassande, två meter upp på staket-nocken, och ligger sedan där och håller koll. Ta sig dit upp är just nu det enda vår gode Febus har i skallen!

Uppfinningsrik som han är har han ”fiffulerat” ut att det går att klättra från lillstugan genom ginstbusken förbi skyddsnätet och upp på staketet. Så nu gäller det för husse att överlista honom!!!

  

Klättter-Artemis5 

Sina sju kilo till trots svingar han sig hur lätt som helst i luften, klättrar baklänges och framlänges som en apa både upp och ner, och är så vig att han slår nästan knut på sig själv!

Ingen av oss andra har en chans att klara av hans akrobatiska färdigheter och ta oss upp den snirkliga vägen till toppen. Broder Artemis håller med mig och tycker gott och väl att det räcker med klematisklätterträdet!

 

Klös-Vinnie3 

Kan inte låta bli att undra om ”Mini-Vinnie” har samma talanger och kommer att bli lika akrobatisk som Febus. Än har han inte visat det direkt, men visst spritter det i benen på honom också.

Dessutom har de ju samma pappa Ingo, är väldigt lika i mångt och mycket och överens om det mesta! Helan och Halvan kallar matte dem, lite på skoj, då de nästan alltid hänger ihop men är våldsamt olika stora.

 

Kotte72 

Påsken lider mot sitt slut och vi har i helgen fått sommartid. Sånu börjar det röra på sig i naturen! Det betyder förstås att vi redan börjar vänta med spänning på våra käraste sommargäster.

Därför vill jag vädja till dig, som tänker elda ris och löv, att tänka på ”kottarna och flytta högarna innan du tänder på. Det kan rädda liv, om det ligger en liten ”kotte” där och sover!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Vårdagjämning med stöldturné

Fjäder-Febus13

Vårdagjämning och alltså första riktiga vårdagen i dag! Åtminstone om vi får tro almanackan, som är vårt rättesnöre i dag och alla andra dagar!

För utan den skulle jag inte veta att det är söndag, och dags för mig att ta plats vid arbetsmaskinen efter att vi bröder hjälpt matte pryda fastlagsriset.

 

Fjäder-Viinnie9 

Pryda och pryda förresten! Broder Artemis och jag hade fullt upp med att hålla koll på fjädrarna. De försvann på löpande band och hittades på de mest fantastiska ställen.

Alltid tillsammans med småtjuvarna, som inte var ett dugg intresserade av att få till den traditionella lerkrukan med björkris, videkissar och färgglada fjädrar.

 

Fjäder-Vinnie8

Stolt som en påsktupp lyckades ”Mini-Vinnie” till och med för första gången ta sig upp på lilla redskapsskjulets tak. Och hur det nu gick till är fortfarande en gåta.

För han har då hittills inte visat några höjdhopp-talanger, utan är den försiktiga sorten som tar stolen som trapp till hjälp på väg upp i fönstret.

 

Fjäder-Febus12 

Full av bus tog han sig nu plötsligt upp på det två meter höga redskapskjulet. Och inte nog med det!!! Han klarade också av att få med sig några påskfjädrar upp på taket.

Broderlig hjälp på stöldturnén hade han förstås av Febus, som heller aldrig han kan hålla tassarna i styr. Så matte må vara tacksam att hon i dag hade Artemis och mig som poliser.

 

Fjäder-Artemis2 

Men alla har vi varit små, och det är ju inte för ros skull som Vinnie kallas ”Mini-Vinnie”! Så det är klart han får fortsätta leka med fjädrarna, bara vi en gång fått fast dem i riset.

För ska sanningen fram så tror jag, innerst inne, att det är för att vi ska få ha lite skoj som matte ordnar de här fina fjäderbuketterna ute på farstukvisten.

 

Fjäder-Triton6 

Jag vet också att det inte står på förrän det är dags för påskris-plundring! Det får vi alltid ha efter påskhelgen för att med besked busa sönder hela härligheten.

Därför hjälper jag nu matte att hålla lite koll de närmast dagarna, så att det åtminstone finns lite kvar att plundra.  Och hur det går  får ni  veta på påskdagen!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Så håller du pälsen i trim!

Räcke-Vinnie9

Solen skiner och plötsligt är det 10 grader varmt. ”Mini-Vinnie” sitter på nocken av trappräcket ute på allmänningen och håller koll på allt och alla som passerar genom grönområdet.

Frågan vi här hemma ställer oss är om han börjar bli stora pojken och få vårkänslor på allvar! Än har han inte visat något speciellt, men det kanske börjar bli dags att hälsa på hos veterinären.

 

Borst-Artemis4

Vårkänslor betyder annars att den maffiga ullkragen rasar av tillsammans med vinterpälsen! En nog så jobbig period för oss halvlånghåriga bröder. Och det gäller även Artemis, fast han som alltid är tvärt om och byter från sommar- till vinterpäls på våren.

 Borst-Vinnie3

Nu behöver vi verkligen mattes hjälp med kam och borste, för att slippa få alltför mycket hår i lilla magen. Hår som blir till bollar, om vi måste slicka i oss det, och riskerar fastna i tarmarna. Bättre då att matte kammar ur det och hänger i lilla träder till ”pippis”!

 Malt-Artemis3

Både kam och borste behövs, och för alla som inte uppskattar frisering rekommenderas den rosa borsten på bilden ovan från apoteket. Det är så skön att vi nästan försöker borsta oss själv med den på kinderna och under hakan!

Malt-Vinnie4 

Men det räcker inte med kam och borste, den här tiden på året. Guld värt är också att var och varannandag få några slickar katt-malt. Den smakar bra och hjälper hår, vi ändå slickar i oss, genom magen och ut den naturliga vägen.

 Ampel-Artemis3

Nyttigheter brukar ofta smaka illa, men katt-malten är rena godiset, som vi alla med glädje slickar i oss direkt ur tuben. Och i väntan på gräsmattan, behövs fortfarande kattgräs eller en ampellilja att tugga på för hålla lilla magen i trim!

 Ampel-Vinnie3

Här hemma är det ingen av oss som äter kattgräs, utan här är det bara ampellilja dom gäller. Vi har minst en på gång året om, och när det nu är plusgrader på dagarna har vi fått flytta ut den ena till minsta lillstugan. Rena paradiset tycker ”Mini-Vínnie” och gottar sig redigt!

 Ampel-Febus4

So far so good , som det så vackert heter, för hittills har matte kommit ihåg att ta in ampelliljan om kvällarna. Men skulle hon glömma är det kört, då den inte tål minusgrader! Fast det är nästan värt att chansa, då vi äter mycket mer grönt utomhus!

  Ampel-Triton2

Och även om ampelliljan är hårt tuktad av våra vassa tänder, så håller den nog till gräset kommer fram på allvar. Påsken är visserligen tidig i år, men sedan står det inte på förrän husse och jag ska sätta de första penséerna i låga krukan!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Hurra – skogen är min igen!

 

Skogen-Triton44

Hurra – vad jag är glad!!! Jag har fått skogen tillbaka, och slipper lösa hundar ett halvår framöver! Det firade jag i helgen med husse och matte, och bjuder er med på en skogstur!

För trots att det småsnöat i flera dagar kunde jag inte hålla mig längre när vi passerat månadsskiftet. Från 1 mars till 20 augusti råder nämligen så kallat ”koppeltvång” för hundar överallt där det kan finnas vilt.

 

Skogen-Triton43 

Så i går förmiddag smög vi i väg med skogsbilen upp till naturstigen på Harmsarvet. Vi smög för att inte småbröderna skulle bli för intresserade och undra vad som vad som var på gång!

De är lite försiktigare av sig och inte lika skogtokiga som jag är och har varit hela livet. Jag anade vart vi skulle och var så upphiad att jag pratade på med husse och matte hela vägen upp mot Harmsarvet.

 

Skogen-Triton28 

Väl framme vid naturstigen blev jag ändå lite tveksam. För när jag glad i hågen hoppade ur bilen, upptäckte vi att det tydligen varit kallare där uppe, och kommit mer snö, än hemma på Elsborg.

Men med världens bästa husse, och hans stora fötter, var det nu inga problem! Han ”plogade” åt mig så det vara bara att följa i hans fotspår längre och längre in i skogen. Riktigt mysigt faktiskt, då det knarrade väldigt lustigt av kramsnön!

 

Skogen-Triton32

Väl inne i skogen möttes jag av så många spännande dofter att jag glömde allt och pulsade vidare för egen maskin. Samtidigt värmde solen så där alldeles lagom, och fick det att dutta ner snö från träden både här och där.

Jag behövde inte pulsa så värst långt innan jag kände igen ”Kurres” doft och såg han välbekanta spår i snön. Där under hans träd blev jag sittande en lång stund och hoppades att få se honom klättra runt på stammen.

 

Skogen-Triton33 

Men jag fick nöja mig med doften den här dagen, och det räckte mer än väl. Frihetskänslan ute i skogen kan inte beskrivas i ord! Den måste upplevas, och med våren och sommaren i sikte blir det nu bara bättre och bättre…

Efter att sedan ha busat ute på allmänningen och firat med räkor kände jag mig i går kväll som den kung jag är på nytt! Och det behövdes för bröderna höll nästan på att ta över härhemma, då jag ett tag var så låg att de inte kände igen mig.

 

Skogen-Triton34

Jätteviktigt för att slippa skäll är att förtydliga koppeltvånget. För det betyder inte att alla hundar måste vara kopplade! De som går fot  utan koppel, och lämnar rådjurskid, harpaltar, fågelungar och mig  i fred får förstås fortsätta vara lösa.

Men de hundarna är lätt räknade, åtminstone i skogarna runt Falun. Alltför ofta kommer de kommer framrusande, utan ägare inom synhåll, och gör det otrevligt att gå i skogen. Nu slipper jag dem, och kan bli ett med skogen igen.

 

Skogen-Triton42

Självklart har jag också selen på mig. För tiden går fort och snart är naturstigen och den omgivande skogen en enda stor barnkammare! Då får vi tamdjur inte begå ”hemfridsbrott” med att skrämma oroliga föräldrar och kanske att splittra familjer.

Skogen räcker till för oss alla, men det är vi som inkräktar på de vilda djurens hemvist. Därför är det också vi  och som ska visa hänsyn och inte störa det vilda djurlivet i skogen! Tänk på det de närmaste månaderna, om du  hälsar på i ”barnkammaren”.

 

Skogen-Triton37

 Det blev verkligen Veckans Triton i dag. Men det kändes angeläget att påminna om koppeltvånget, som betyder så mycket för mig! Och kanske är det fler av er som upplever samma elände med olydiga lösspringande hundar under hösten och vintern.

Sist men inte minst. Småbröderna mår bara bra och får ta igen skadan nästa helg! Då lovar jag att hålla mig i bakgrunden, och till dess må så gott och njut av våren, som kommer med stormsteg, med bara tre veckor till påsk!

Tassekram Triton