En sagolik förvandling…

Tiderna förändras och vi med dem. Så heter det och är så sant som det är sagt! Titta bara på lille Trashankens förvandling från mager, sotig, skinnflådd stackare till stor och stilig ung kaja i glänsande höstskrud.

 

 Förvandlingen värmer allas våra hjärtan när vi minns hur det lilla livet satt här ensam en kväll i början av mars. Sedan fick han höger öga skadat, just när han började må lite bättre, men klarade även det och fick synen tillbaka.

 

Nu återstår att se om han stannar i vinter eller följer de andra unga kajorna söderut. Han smälter så fint in i flocken att vi har fullt upp att skilja dem åt! Fast han är förstås lite tamare än de andra och vill alltid sitta närmast matte.

 

En annan förvandling som heter duga är Mini-Vinnies utveckling från litet kärleksknyte till stor och stark sibir! I morgon är det på dagen tre år sedan han tassade in här och gjorde oss alla till ansvarsfulla storebröder.

 

Då med en liten svansstump, som knappast var värd namnet, och nu med en lång, plymig, excellent utställningssvans! Dessutom har det lilla knytet niodubblat sin vikt sedan han kom och ska fortsätta växa i två år till.

 

Tiderna förändras, och vi med dem, både till det bättre och sämre. För oss som kommit upp i åren är det tyvärr ofta till det sämre! Speciellt i sällskap med badrumsvågen. Husse och matte gladde sig nyss åt att jag blivit smärtare, men det visade sig tyvärr vara en synvilla!

 

Febus däremot, som i år fyllt fem och nu anses vara vuxen, håller formen perfekt och blir bara maffigare och maffigare för varje månad som går. Men så är han fortfarande också vig som en akrobat och kan lätt slå knut på sig själv.

 

Artemis har fyllt sju år och jag blir snart åtta. Han går numera under smeknamnet ”Kulan” här hemma, då han är kort i rocken och ganska så rund om magen. Men vi mår toppen och är ju faktiskt sibiriska katter och inga smäckra exotiska varelser.

Så länge vi kan klättra upp på farstukvisttaket och obehindrat hoppa upp och in genom sovrumsfönstret är matte nöjd. Det kräver sin katt, då klätterställningen är en svajig kaprifol och taket lutar under fönstret!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Publicerat av

Triton

8 reaktioner på ”En sagolik förvandling…”

  1. Så roligt att höra att det inte är bara jag som får pikar om min vikt, har ätit som en besatt de sista veckorna, jag som knappt tittat åt matskålen och bara ätit en gång om dagen. Fast igår sa matten att nu får vi allt dra in på ditt ätande, så i morse kände jag mig inte så hungrig, kanske för att det är något som luktar så vansinnigt gott ute, månne det är en hundflicka som har en period, hihi. Så nu kanske matten slipper banta mig, för det sköter jag så bra själv när det blir såna där lukta gott ute.

    Trashanken får ni nog byta namn på för så vacker som den är lär inte det namnet matcha, vilken tur att din matte tog hand om honom så han fick äta upp sig i lugn och ro. Han kanske tuffat till sig så mycket att han följer med sina kompisar söderut vad det lider.

    Din bröder är festliga och du med som klättrar runt så en annan som får hålla sig på backen blir helt snurrig i knoppen, för det där med trädklättring har jag lagt på hyllan. Försökte härom dagen att jaga kråkor men de var så fisiga och flög iväg när jag närmade mig, en satte sig i en tall och då tänkte jag på dig, kan Triton klättra så borde väl jag kunna det också men det gick åt pipsvängen. Jag förstår helt enkelt inte hur det ska gå till att klättra på en nästan slät tallstam, tjock och hög som bara den, så klättring i träd är jag nog inte skapt för. Ni får ha det så gott med trashanken och klättringen och njut nu av solen så länge den skiner.

    Russelpussar i mängd.

    1. Hej Felix!

      Du kan då du hitta de mest finurliga knep för att hålla vikten. Förstår att matskålen får så orörd om du har en hundflicka som väntar på och trånar efter dig! Vi alla önskar dig lycka till med kärleksbestyren och hoppas få höra hur det går!
      Ja, inte ser då ”Trashanken” ut som någon trashank längre. Han är snyggast av alla kajorna, och jag tror bestämt att han beslutat sig för att slå följe med dem söderut. Det är viktigt att tillhöra flocken och det är väldigt livat bland kajorna här nu.
      Mattes första tama ”Kaj-Kaj”, med ett skadat ben, flyttade med sina kompisar de första fem åren och kom tillbaka till matte varje vår. Efter ett par år kom han med sin fru, och de var så söta tillsammans! Så vi får hjälpas åt att hålla tummarna för ”Trashanken” och hoppas det går bra för honom.
      Bröderna här hemma är riktiga hejare på att klättra. Jag är mer som du och håller mig hellre på marken, men jag flyger rakt upp i luften om det passerar något spännande ovanför huvudet på mig. Och att du misslyckas tror jag beror på klorna. Våra är sylvassa och biter sig in i trädstammen.
      Så håll dig du på marken och njut av solen så länge den varar! Hälsa alla de dina därhemma, både två-och fyrbenta, lurviga och bevingade, från dina kompisar i stora staden!

      Tassekram Triton

  2. Hej på er favokillarna vilka fina bilder på er men bästa bilden är nog på trashanken som blivit så stilig, tänk vad kärlek och omtanke kan göra underverk. Här mår vi bra ute på landet nu har vi börjat mata våra fåglar så nu har Smulan fullt upp med att kolla på alla pippisar från sin favorit buske och Isa kollar från fönstret är ut men stannar helst på altanen. Ha en skön vecka nospussar Smulan och Isa med matte 😙❤😙❤😙❤😙❤

    1. Hej go´vänner i Österå!

      Visst är ”Trashanken” veckans hjärtevärmare! Som matte och han har kämpat tillsammans och lyckats nå målet i tid till ungkajornas flytt söderut! Här matar vi också för fullt, och visst är det härligt att spana på alla ”pippisar” som dyker upp på matstället.
      Kalla nätter, med frost på marken, men soliga dagar och hoppas det får fortsätta så! Ha en fortsatt fin vecka och trevlig helg!

      Tassekram Triton

  3. Tänk att trashanken har vuxit till sig och blivit så stilig. Vilken kille!!!
    Och Mini-Vinnies svans sen, vilken förändring!!! Vackra är ni som vanligt så det förslår och lite trivselvikt kan man väl få unna sig när man blivit lite äldre hälsar Signe aka knubbsälen…
    Ha en fin vecka alla vackra gossar!
    Nospussar från Signe och Anna

    1. Hej Signe och matte Anna!

      Undrens tid är inte förbi. För vem kunde tro att ”Trashanken” skulle klara alla påfrestningar och förvandlas till en stilig ungkaja! Och Mini-Vinnie har förstås varit duktig han med.
      Gott att höra att även du Signe har lite trivselvikt och struntar i alla bantningsprogram. Vi lever ju bara en gång och ska väl inte tassa hungriga genom livet! Det är det tyvärr alltför många hemlösa som tvingas göra!
      En fortsatt fin höstvecka i solen önskar vi er!

      Tassekram Triton

  4. Grattis till att ha haft Mini Vinnie 3 år i familjen!
    Han har krupit in i mångas hjärta genom att du Triton och matte berättar och visar underbara bilder i din underbara Blogg om er alla fyra bröder och ert och era vänners liv ❤️ Vi är så glada att på detta sättet lära känna er allihop mer.
    Trashanken har verkligen växt till sig och blivit en stilig Kaja tack vare er omsorg, tur han hittade er!!! 😻😻😻😻

    1. Hej Alyza och hela flocken!

      Tack rara ni allesammans! Jag är inte den som smälter i första taget, men det lilla kärleksknytet Mini-Vinnie väckte känslor hos mig som jag inte trodde fanns. Han har så väl smält in i familjen här hemma, så att han blivit en del av oss alla.
      Vi är så glada att ha er som vänner, och så nyfikna på nytillskottet Nilla, som matte visar oss bilder på ibland. Hon påminner så om världens bästa Nisse, som var en maine coon och fanns här när jag kom!
      Och bäst av allt just nu är ”Trashankens” förvandling, som gör att han smälter in i flocken och blir ett med den. Ha de så gott och njut i höstsolen tills vi hörs igen!

      Tassekram Triton

Kommentarer inaktiverade.