Glömd dag men festlig vecka

 

 

Förra söndagen fyllde jag åtta år. Det hade matte förstås glömt, men jag kunde ändå fira med välsmakande rosor! För dagen innan överraskades vi bröder av våra goda vänner Hans och Britt-Inger från Gävle.

De hälsade på med mina älsklingsblommor och massor av annat smått och gott till oss alla. Så vi har firat hela veckan, och dessutom fått vara ute på allmänningen, så fort solen skinit och det varit härliga höstdagar.

 

På allmänningen finns en slänt, som gränsar mot en gammal nedlagd kompost och staketen till grannfastigheterna. Dit ner smyger vi bröder, för att förlusta oss, så fort vi kommer utanför grinden.

 

Slänten har nämligen smått magisk dragningskraft på oss alla. För bara där nere växer något märkligt, som inte syns för blotta ögat, men väl känns i nosen och gör att vi blir riktigt fjolliga.

 

Är vi på festhumör är det stört omöjligt för matte att få oss därifrån. Det går inte att förklara i ord, men det är någonting som håller oss kvar. Räcker att stoppa ner nosen och rispa lite med klorna, så…

 

Nu tror ni förstås att jag överdriver, men det är så sant, och ingen vet vad det är som döljer i marken. Matte har letat, utan att hitta, vad det är vi sniffar oss höga på i den gamla gräsklädda slänten.

 

Nu är det inte så att vi blir lulliga, utan bara lyckliga, när vi ligger där nere och gottar oss. Och slänten är vår alldeles egen, fast den hör till allmänningen, då ingen har lust att smyga omkring i svackan.

 

Har ni något eget ställe, med något spännande i marken, får ni gärna berätta i kommentarsfälten. För hur matte än snokat i gräset här, så har hon aldrig hittat vare sig misstänkta blommor eller svampar.

 

Och slänten är lika lockande, alla tider på året, så länge det är barmark. Även Mini-Vinnie lämnar grinden och pinnar iväg över gräsmattan, och ner i slänten, när han får vara lös ute på allmänningen. 

 

Men han har fortfarande så mycket spännande att bestyra närmare hemma och framför allt vid  rasande muren. Där skiner solen som mest, och smakar gräset som bäst, bland alla spännande dofter!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Publicerat av

Triton

13 reaktioner på ”Glömd dag men festlig vecka”

  1. Men hur kunde matte o husse glömma din födelsedag börjar kanske ”gamla”., men dom är ju så goa så det gör inte så mycket då dom skämmer bort er alla dagar. Tror kanske att det är nån liten reva från kattmynta som växer där.
    Ha en skön vecka vår matte sviker oss några dagar för Stockholms resa. Nospussar Smulan och Isa med matte ❤😙❤😙❤😙❤😙❤

    1. Hej Smulan, Isa och matte Gunnel!

      Det är inte första gången matte glömmer min födelsedag! Men hon kommer alltid på det och vill gottgöra, så det brukar löna sig i slutändan. Dessutom vill hon gratulera med något, som jag verkligen behöver och får nytta av, så vi får väl se vad hon hittar på den här gången.
      Faktiskt firar vi lite lagom alla dagar och är inte så väldans noga med någons av våra födelsedagar. Mycket möjligt att det kan vara något som har med kattmynta att göra nere i slänten, men det är väldigt speciellt på ett litet område i hörnet nedanför grässlänten.
      Ha det så bra i Stockholm matte Gunnel, och ni med, Smulan och Isa, hemma med husse i Österå! Hoppas solen fortsätter skina på oss alla!

      Tassekram Triton

  2. Hej!

    Vi är ett IoT-företag i Växjö Sverige och vi söker influencers för att samarbeta för att marknadsföra våra produkter. Om du är intresserad, vänligen meddela mig brandy.ou.xu@minifinder.se. Vi kommer att skicka dig mer information om oss, produkter (GPS tracker till hundar och katter) och hur vi ska samarbeta.

    Ser fram emot att höra ifrån dig!​
    Ha en fin dag!

    Mvh
    Brandy
    MiniFinder Sweden AB

  3. Det är så där med senila tvåbeningar, de glömde min födelsedag också, undrar om det är något som smittar, hihi. Fast jag blev kompenserad ett par dagar efter, så jag klagar inte, värre för matte som verkligen skämdes.

    Du kan väl tala om vad ni snosar så förfärligt efter, för jag blir hiskeligt nufiken, tror du att det är något som jag skulle gilla att snosa efter, det kanske är någon som varje natt går där och lämnar härliga doftspår efter sig, hihi. För jag har ställen här som ingen begriper varför jag fastnar på, där kan jag stå länge och väl, om inte tvåbeningarna säger att nu har du läst färdigt, då är det bara att gå därifrån. Jag läser nämligen min tidning både fram- och baklänges, tröttnar aldrig på annonserna, hihi.

    Ha nu några sköna dagar där nere för det ska bli kallare, här ska det visst bli snö men jag antar att ni får regn, kan det i och för sig bli här med, så det blir ännu halare på trappen. Hälsa till dina brorsor och tvåbeningarna från mig och matten.

    Russelpussar i mängd.

    1. Hej Felix!

      Glömskan verkar vara smittsam, men ingen blir tack och lov sjuk av den, så länge den bara drabbar våra födelsedagar. Och den kompenseras minsann dagarna efter, så i kväll har vi festat på nykokt regnbåge med spraygrädde till efterrätt. Och vi får fortfarande äta den varma middagen ute i mörkret, som är det bästa vi vet!
      Skulle så gärna tala om vad det är, som gömmer sig i slänten, om jag bara kunde förklara. Men det finns i marken under gräset, på ett speciellt ställe, och gör oss alldeles saliga! Om matte lyckas lista ut vad det är, lovar jag att tala om det. Kan i alla fall inte vara något farligt, för vi blir inte sjuka av att sniffa i oss det.
      Ha det så gott själv där uppe och hälsa alla de dina. Hoppas helle på lite kyla och att solen får skina!

      Tassekram Triton

      1. Jag kom på en sak, kanske det är samma sak om en av hundarna som bodde här förut sniffade på i Tandån, sumpgas och hon blev hög som en julgran. Så fort hon kom ut så drog hon ner till ån och stod där och sniffade vid strandkanten, sen när det blev varmare ute gav hon sig ut i Tandån och grävde under vattnet, för där kom det upp stora mängder. Det kanske är det som ni har där i slänten, vem vet.

        Russelpussar i mängd

        1. Hej igen Felix!

          Har kollat lite på sumpgas, som låter jättespännande. Fast det är nog lite för torrt här, efter vad matte och jag förstår! Men vi kollar vidare, för vi har ju Faluån en bit bort, och vem vet hur det ser ut under marken.
          Tack i alla fall för tipset, som vi fortsätter utreda. För märkligt är det…

          Tassekram Triton

  4. Åååh då är vi lika gamla, du och jag Triton 😻❤️ Det där med lukter är spännande, kan vara både trevligt och läskigt minsann… Själv gör jag skillnad på olika sorters vaniljyoughurt hör och häpna… När matte äter Yoggi Madagaskar får hon hålla tallriken i luften. Annars bryr jag mig icke..
    Ha en härlig höstvecka, favoritbröderna!
    Puss på nosarna från Signe och matte Anna

    1. Hej Signe och matte Anna!

      Lika gamla och lika kloka söta Signe! Youghurt är jag inte så hemma på, men kanske värt att testa. Husse äter det men inte matte! Ska be honom testa Madagaskar!!!
      En riktigt fin höstvecka önskar vi alla dig och din matte! Puss på nosen från mig tillbaka till dig!

      Tassekram Triton

  5. Hej på er.
    När jag är ute och promenerar på min gård i närheten av er blir jag alldeles till mig av doften av syren. Både grenar och löv doftar lika gott, kan stå hur länge som helst och gnida in mig med den förförande doften.
    När jag är hos min människomormor så finns det en rot som är kvar av en nedsågad buske som jag och alla katter i området älskar att gnida oss mot, den är mer oemotståndlig än syrenen. Hela roten är nu alldeles blank från alla oss som gnidit oss på den, men vi vet inte vad det är för buske.
    Bästa hälsningar till er från Tjalle och matte Eva

    1. Hej Tjalle och matte Eva!

      Så trevligt att höra från er, och stort tack för ert intressanta svar! Jodå, vi sniffar och gnider oss att mot syrener vi med, både mot bladen och kvistarna. Jag tuggar faktiskt till och med i mig ett och annat blad när de är små, gröna och späda.
      Så väldigt troligt är att det är en gammal rot, från granngården på andra sidan staketet mot Engelbrektsgatan, som gömmer sig alldeles under markytan inne hos oss. I så fall antagligen en syrenrot, då det växer en gammal ädelsyren alldeles vid staketet mitt emot där vi blir förförda av doften.
      Vi får ta och gräva lite och kolla, för väldigt lockande är det. Mycket mer förföriskt än kattmynta! Återkommer när vi vet mer. Tills dess ha en fortsatt fin vecka!

      Tassekram Triton

  6. Jag har en VÄLDANS tur för jag är född på självaste julafton!!! Så min födelsedag firas från morgon till kväll med både paket & papper & kartonger. . . !!! Jiiipiii 🙂
    Undras vad som gömmer sig i slänten. . . . kan det månntro vara en liten sork. . .eller. . . mus!!!
    Många ***GRATTIS KRAMAR*** i efterskott från Felicia

    1. Hej Felicia!

      Vilken tur du har! Nästan omöjligt att glömma dig då, fast synd att du bara får en dag på hela året! Vad som gömmer sig i slänten utreder vi än, och hoppas till slut få ett svar. För farligt lockande är det i alla fall!
      Tack så jättemycket för grattis-kramarna och många varma tillbaka till dig! Vi är alla så glada att höra från er igen! Matte hälsar så gott och hoppas allt är bra med er!

      Tassekram Triton

Kommentarer inaktiverade.