Tänk om de kunde tala…

De är våra trogna vänner ute i naturen. Stadiga att luta sig mot, trygga att gömma sig bakom och sköna att gosa med! Dessutom spännande att klättra upp i och mysiga att bara ligga under och njuta!

 

 

Jag tänker förstås på träden, vi har runt omkring oss, som alla har sin egen historia. Tänk om de kunde tala och berätta allt de varit med om! För jag passerar aldrig ett träd utan att läsa av och bekanta mig med det.

 

Fast när det gäller att visa mina innersta känslor, är det bara den gamla häggmispeln utanför grinden som duger. Vid dess grova stam kan jag sitta och gosa i oändlighet om jag bara får vara ostörd där ute på allmänningsmattan!

 

 

Broder Artemis, som i unga år var väldigt blyg och försiktig ute på allmänningen, hade häggmispeln som en trygghet att gömma sig bakom när han blev rädd! Det blev han ofta på den tiden, men lyckligtvis inte nu längre minsann!

 

 

På samma sätt använder Mini-Vinnie nu äppelträden för att smyga på grannarna i radhuslängan nedanför. Han är fortfarande lite blyg, men vill absolut ut på promenad och köar för sin tur ut på allmänningen!

 

 

Febus flyger som alltid både högt och lågt, men sedan häggmispeln tappat sina löv trivs han bäst under kronan. Där jagar han småkryp i tuvorna husse lämnat runt stammen, och är numera trogen som en hund och helt rymningssäker.

 

Nu njuter vi i gröngräset, så länge höstsolen vill, men har så smått börjat vänta på snön. Några enstaka vita flingor slet sig i lördags och våra ”lillpippis” är jätthungriga. Så har ni inte börjat mata än, är det hög tid nu

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie  

Publicerat av

Triton

8 reaktioner på ”Tänk om de kunde tala…”

  1. Ja tänk om träden kunde tala, vad skulle dom lära oss då? Säkert många intressanta och spännande lärdomar och historier. Fantastiska bilder som matte har tagit, precis som vanligt!
    Hoppas snön snart kommer! Här är det kallt och halt men blötsnön som kom i lördags försvann lika snabbt!
    Ha en fin vecka på allmänningen med era träd.
    Puss på nosarna från Signe och Anna

    1. Hej Signe och matte Anna!

      Ja, tänk så mycket träden hinner uppleva under sina mångåriga liv. Allt från svinkyla till tropikvärme, regn, blåst och snö! Och enda sättet de har att skydda sig på är att fälla sina löv och med dem skydda växter och djur på marken!
      I morse var det sju grader kallt och just nu börjar det snöa så smått. Få se vad som händer innan dagen är slut. Ha det så gott, nu kurar vi inne en stund!

      Tassekram Trion

    1. Hej Alyza och hela flocken!

      Härligt att höra att vi har träden som gemensamma vänner. Vänta bara tills lilla Nilla börjar klättra upp i dem, och du sitter jätterädd och vaktar så hon inte ska trilla ner!
      Lillpippis stortrivs och storpippis med förresten. I morse var matte uppe och stekte tunna ”pannkisar” klockan sju! Nu har det precis börjat snöa efter den kallaste natten hittills i höst.
      Så vi kurar inne och önska er alla en fin vecka!

      Tassekram Triton

  2. Ja, tänk om de har stora tallarna som står här uppe kunde prata, de har funnits på den här platsen länge, vissa ända upp till 70 år, enligt vår granne som minns när de sattes. Skulle tro att de sett en hel del även om det är långt ifrån vad era träd som står nere i stan skulle kunna berätta, hihi.

    Ni är lite som Kurrarna för de smyger bakom tallen när jag kommer ut, jag tycker de är väldans osociala som aldrig vill leka med mig, ni är säkert mycket mer sociala. Jodå matten matar fåglarna, drygt 1 kg om dagen går det åt.

    Du får ha det så skönt och hälsa till dina brorsor.

    Russelpussar i mängd.

    1. Hej Felix!

      Tror nog dina tallar där uppe är äldre än alla våra träd här nere i vår stad! Matte har berättat hur spännande det är med de gamla träden uppe i fjällvärlden, där det dsns hur en del pinats av kyla och nordanvind och står krökta åt ett håll på fjället.
      Skulle tror att dina tallar fortfarande står upprätta och på 70 år hunnit bli riktigt höga! Det vore någonting att klättra i för Febus, som aldrig kommer nog högt. Fast hur han skulle komma ner är ju en annan fråga. Säkert bäst han stannar hemma här!
      Jag lovar att jag skulle bli jätteglad om du kom hit. Våra grannar är daghusse och dagmatte åt ett liknande yrväder som du, och du må tro han skällde ut mig till att börja med. Men se då satte jag mig ute på allmänningen och visade att jag tyckte han var jättefjantig, och se nu börjar vi bli vänner.
      Han trodde jag skulle rusa iväg och han få jaga mig, men ack vad han bedrog sig! Och lika skulle det säkert bli med dig, för jag viker inte en tum för vilken hund det än må vara. Så välkommen hit bäste kompisen min på nätet. Tills vi ses och hörs, ha det så gott!!!

      Tassekram Triton

  3. Hej på er allihop!

    Har ni fått någon snö nere i Falun ännu? Här i Kalser har det kommit ett par centimeter, och mer ska det visst komma i kväll, tyvärr.
    Småfåglarna verkar då tycka att vintern har kommit, så flitiga som de är att både äta och hamstra mat. Ett annat vintertecken är att det varit en gråspett på besök här, för den brukar aldrig synas här någon annan årstid.

    Ja, tänk om träden hade kunnat tala. Här bredvid står det några grova och höga granar som nog hade haft en del att berätta i så fall; men vi vet inte exakt hur gamla de är.

    Hälsningar till er alla, både två- och fyrbenta, från oss i ett snöigt Kalser!

    1. Hej go´vänner i Kalser!

      Visst har vi fått snö, Hela två millimeter! Fast nu är det plusgrader och i natt väntas regn. Så hur det ser ut i morgon, vågar jag inte ens tänka på i kväll.
      Samma hunger på lillpippis här som hus er. Och de större äter också allt de kommer åt!
      Jag är en riktig trädkramare, och älskar de riktigt gamla. Skulle vara intressant att komma upp och läsa av granarna där uppe. Kan väl alltid drömma om att få göra det frampå vårkanten. Nu är det ju ingen idé, då det knappt hinner ljusna innan det mörknar.
      Matte och bröderna hälsar, ha det så gott tills vi hörs och ses!

      Tassekram Triton

Kommentarer inaktiverade.