Extra-extra-extra!!!

Tass på er go´vänner! Elitloppshelg, och stört omöjligt att få loss arbetsmaskinen någon längre stund i dag.

Så jag får snällt finna mig i att ligga i solstolen och vänta med skrivandet till i morgon.

Hoppas ni är snälla och väntar ni med! Tills dess trevlig helg i solskenet!

Tassekram Triton

Kärleksgnabb i gröngräset

Titt-ut, hälsar ”Kotte” och tittar fram ur ingången till den gröna storstugan! Där huserar han just nu, och sover ut på dagarna, för att orka med sitt nattliga kärleksliv.

Det tar på krafterna att timme efter timme uppvakta sköna damer med taggarna utåt. Deras suckande kärleksgnabb hörs över hela gården och är förstås jättespännande att lyssna på.

 

 

Mini-Vinnie har fullt upp att hålla koll på sin taggiga vänner från taket på gröna storstugan.  För det är ett evigt pinnande fram och tillbaka innan ”Kotte” och ”Kottelina” hittar varandra.

Men ”Kotte” vet säkert vilka ritualer som krävs för att få taggiga damer på fall. Inte minst som igelkotten är en av våra äldsta nu levande däggdjur, och har funnits på jorden i 65 miljoner år!

 

 Det är inte ofta kärleksparet visar upp sig helt ogenerat på gräsmattan. Men tidigt i går morse hände det att vi alla fick njuta av ”Kottes” eviga dansade och gnuggande runt sin ”Kottelina”!

Det sötaste kärlekspar vi någonsin skådat både länge och väl på nära håll! Annars brukar de vänslas i skydd av mörkret i buskarna, under farstukvisten eller inne i storstugan.

 

 

Visste ni förresten att en ”kotte” har runt 6 000 taggar som fälls ut vid fara. Samtidigt drar den då in huvudet och rullar ihop sig till en vass boll för att skydda den mjuka goa magen.

Bra att veta om du vill ha en ”kotte” i trädgården, är att den vill ha lugna mysiga ställen att sova på mellan sina nattliga äventyr. Den uppskattar också bra kattmat och flera fat med friskt vatten.

 

 

Medan Febus fortsätter följa ”Kotte” på hans fortsatta äventyr, vill vi alla här hemma tacka er alla som hållit tummar och tassar för ”Trashanken” och hans högra öga.

Det går framåt och nu börjar vi på allvar få upp hoppet. Men han är fortfarande skärrad om än mindre än förra veckan!!! Så vi hjälps åt en vecka till och hoppas han blir bra till helgen!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Trasigt öga kräver mirakel

Jag ligger i den hopfällda solstolen och hoppas på ett mirakel. Det måste nästan till för att allt ska bli bra och matte riktigt glad igen! Och i dag ser det faktiskt lite ljusare ut, efter att ha varit nattsvart i snart två veckors tid.

 

Så länge är det sedan vi vaknade en morgon och saknade Trashanken på farstukvisttaket. Han som gjort det till en vana att vänta där på några ”katt-knaprisar”. Först på eftermiddagen kom han nu lite tilltufsad hem och satte sig utanför köksfönstret och tittade in.

 

 

Virrvarret i fjäderdräkten såg inte så farligt ut, men värre var att hans högra öga var igenmurat! Som om det inte var nog med allt de lille kämpen varit med om. Nu var han dessutom enögd, och jag såg tårarna trilla nerför mattes kinder när hon matade honom!

 

 

Det syntes att han var skärrad, och när vi såg honom flyga iväg trodde matte att vi sett vår lille skyddsling för sista gången. Men han har klarat sig över förväntan bra med ett öga, och i fredags blinkade han plötsligt åt matte och visade att ögat finns kvar bakom skyddshinnan.

 

Det är miraklet jag tänker på och vi alla väntar på och hoppas att ska ske. Att Trashanken får tillbaka sitt högra öga, även om han skulle se lite sämre på det! Det betyder så mycket att inte se avvikande ut för bli accepterad i flocken.

 

 

Så nu håller vi alla tassar och tummar och väntar vi med spänning på att det ska ögat ska öppna sig på riktigt och Trashanken kunna se åt båda hållen igen! Hur det går med det och det eviga kärleksgnabbet ute på gården återkommer jag till nästa helg!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Nu blommar det…

Nu blommar det, och jag njuter i fulla drag, även om det slet sig en och annan snöflinga från himlen i morse! För äntligen är våren här med sol och sköna plusgrader även på nätterna.

 

Jag har snart ätit upp alla spröda rosa skott på roskvistarna, och fortsätter nu knapra blå/vita penséer. Allt för att säkra vitaminbehovet till dess att humlen kommer igång på allvar!

 

 

Hittills har jag också fått ha den blommade rymdurnan för mig själv.  Artemis och småbröderna har varit mer intresserade av att rulla runt i sanden på den kompletteringssådda gräsmattan.

 

Husse sått gräsfrön, preparerat med naturgödsel och täckt med sand från skogen i Yttermalung. Och det är just den där pinfärska skogssanden, som lockar bröderna till allehanda akrobatiska övningar.

 

 

Upp-och-ner-vända världen brukar jag kalla veckan efter att skogssanden spritts över gräsmattan. Den är så full av spännande dofter att småbröderna leker kullerull hela tiden de första dagarna.

 

Så långt allt väl men i halvfem-snåret härom morgonen såg jag något jättekonstigt från sovrumsfönstret. Trodde nästan det var ett par utomjordingar, som landat här i alla fall!

Inne i buskarna låg två runda klot, tätt tryckta intill varandra, upprepat suckande. Blixtsnabbt tassade jag till den minsta, varpå jag flög i luften som om jag fått ström. Ni förstår säkert varför!!!

Tassekram Triton

Sköna maj välkommen…

Undersökningen av ”tefatet” är klar, och farkosten har vänts på rätt köl för att kunna lyfta igen! Vi har alla testat utrymmet i kabinen, och här sitter de första rymdfararna är beredda att fara till väders!

 

Men lugn go´vänner! Ni behöver inte var oroliga för att småbröderna ska flyga i luften. Min alldeles privata kontroll har nämligen visat att det bara var vår största blomurna som kom flygande, voltade och landade med dunder och brak  i ovädret!

 

 

Så där sitter vi nu och smyger på ”pippis” mellan busrycken dagarna i ända. Det gäller för oss att dra nytta av ”skålen” så länge den är tom! Och det nöjet sjunger troligtvis på sista versen, då husse och matte nyss kom hemkånkandes på fyra jordsäckar.

 

 

Tack och lov hade alla handelsträdgårdar i området helgstängt, så vi fick Valborg och första maj att leka blommor i den tomma urnan! Men i morgon lär vi få finna oss i att bli utbytta mot taggiga roskvistar och färggranna penséer.

 

Penséerna är lika krispiga och välsmakande varje vår. Och med Valborg kom verkligen våren, så även ”Lill-Kotte” ville titta fram en stund på eftermiddagskröken. Hungrig och törstig var har också, och lät sig väl smakas under Mini-Vinnies trygga beskydd.

 

 

Säkraste vårtecknet, som värmer hjärtat allra mest, fick vi i dag av goaste broder Artemis! När han kom tassande ut med sin älskade pälssvans i munnen, lade den i solen framför lillstugan, då visste vi alla att nu är det vår!

 

Och sist men inte minst kommer här också en vårhälsning från ”Trashanken”, som mår bättre och bättre och blir finare och finare för var dag som går! En riktig liten klenod, som blivit familjemedlem och som v alla tar hand om på bästa sätt!

 

Så ett riktigt fint slut på Valborgshelgen, och en solig vårvecka, önskar vi er alla från trädgården här hemma på Elsborg. Mysteriet med det flygande ”tefatet” är löst, och nu njuter vi med ”Kotte” och ”Lill-Kotte” som sällskap om kvällarna!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Landade med dunder och brak

Hugaligen, vilken blåsning vi åkte på i helgen! Först kom en rejäl hagelskur, och sedan slet sig några förvildade snöflingor, innan vinden friskade i så vi höll på att blåsa bort.

 

 Det var nästan så vi tappade andan så fort vi stack ut nosen och sniffade på vädret. Plötsligt var vi tvungna att regla grinden både upptill och nertill för att dörren inte skulle slitas loss!

 

 Och apropå att tappa andan, så gjorde vi det i dubbel bemärkelse. För som om det inte räckte med blåsten, small det plötsligt till så gruvligt, att vi alla flydde in och tog skydd på övervåningen.

 

 

När vi slutligen vågade titta ut genom fönstret trodde vi knappast våra ögon. Med dunder och brak hade ett UFO, eller flygande tefat, landat mitt på gården där den stora  blomurnan brukar stå!

 

Den hade vi inte tagit fram än, utan platsen var tom, och passade perfekt för det flygande tefatet att ta mark på. Efter landningen blev det kav lugnt, helt tyst och alldeles tomt på gården en lång stund.

 

Inte en fågel fanns inom synhåll, och det dröjde innan vi vågade oss ut, det började blåsa igen och våra ”pippisar” kom tillbaka. Efter det har vi ägnat mesta tiden åt att undersöka det störtade tefatet!

 

Till råga på allt upptäckte ”Mini-Vinnie” i morse att rymdskeppet fällt upp en lång spännande antenn ur ett litet hål mitt i taket. Helt klart ett bevis för att det är ett UFO vi har ute på gården!

 Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Vårt påskägg gav lyckorus

Tänk att ett påskägg med spännande godsaker kan sprida så mycket glädje en hel påskhelg! Så har det i alla fall varit hos oss, all den stund vi kunnat var ute och busa mellan snöbyarna.

 

 

Till och med jag har stoppat huvudet i den nedre ägghalvan gång på gång och tittat upp smått lycksalig. Allt medan Febus tagit det säkra för det osäkra och parkerat hela sig i påskägget!

 

 Artemis har som alltid tagit det mer försiktigt och inte litat fullt ut på ”pippisarna” ovanför honom. Undra förresten på det så många bevingade varelser som hotat ta påskägget från honom!

 

 

Det lyckas nu inte ens måsen och hans fru med, fast de ser jättefarliga ut när de kommer farande i luften. För Artemis är tuff när det gäller och släpper inte några objudna gäster in i påskägget.

 

 Mini-Vinnie har förstås också gått en och annan match med påskägget, men den som mer stulit hans hjärta i helgen är påskharen! Den har varit med jättelänge, och bor större delen av året i uthuset.

 

 

Tillsammans har det söta påskparet suttit på ”kottehuset” och väntat på sin taggige skyddsling. Han har dock bara varit fram och ätit sent om kvällarna och annars hållit sig väldigt lugn i kylan.

 

 

Påskfjädrarna har vi hoppat över i år, då det slagits larm om att de plockas från tamfåglar medan de fortfarande lever. Så den här charmige blåmesen, får ersätta påskfjädrarna i bloggen i år!

Och i skrivande stund  drar även i dag ”lådisilar” med snö och blåst fram över trädgården. Hoppas att ni haft en fin helg, vädret till trots, och en skönare vårvecka än den förra önskar vi er! 

Tassekram Triton, Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Nu har det hänt…

Våren är här och sommaren räddad!!! Så känns i dag efter en spännande händelserik första vecka i april. För som alltid kommer vi bröder att semestra här hemma och är jättenöjda med det!

 

 Nu började det i måndags med att en vackert tecknad lyckospindel uppenbarande sig på grinden. Den kom med hälsningar, från när och fjärran, och satte full fart på trädgårdsarbetet!

 

 Tidigt nästa morgon vaknade vi av att ”Måsen” och hans fru återvänt och satt uthustaket och gallskrek. Han är 17 år men älskar matte, tycks tro hon är hans mamma och vill aldrig bli stor!

 

 

Med skräckblandad förtjusning välkomnade vi det högljudda paret, och hjälpte matte lysa upp trädgården med lite blommor. Det kändes plötsligt att våren var här och något stort på gång.

 

 Och sent på kvällen hände det!!! I skydd av mörkret kom en liten taggig kompis smygande in genom ”kottehålet”. Fick mat och vatten, stannade kvar över natten, och fick även frukost morgonen därpå.

 

Sedan sov han som vanligt hela dagen i det stora ”kottehuset”, som vi nu turas åt att hålla koll på precis som på honom själv. Lyckan är fullstädig, och här ser ni vaktstyrkan, som vågar lova att ”Kotte” kan känna sig trygg!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Vinterpälsen flyger i luften

Det är flygande åtgång på fluffig sibbepäls i trädgården just nu. Våra kajvänner är i full färd med sitt bobygge, och tackar för inredningen med vårlig underhållning dagarna i ända.

 

Matte testade för ett par veckor sedan, men var för tidigt ute, och pälstussarna fick sitta kvar! Tills nu i veckan när det plötsligt sa pang och hämtas hur mycket pälstussar som  helst.

 

Mini-Vinnie var förstås med och hjälpte till när matte öppnade den överfulla svepasken packad med vinterpäls. Den dras nu isär till luftiga tussar, helt utan tovor, då bara det bästa är gott nog.

 

Annars har vi mest legat inne och myst den senaste veckan. För när våren kom av sig, och snön låg vit, kändes det bättre att vila ut på våra favoritplatser inne hos husse och matte!

 

Jag på min mjuka hundkudde medan Artemis legat inbäddad i alla kuddarna i tv-soffan! De är väldiga på att bädda in sig de här bröderna och kan hittas på de märkligaste ställen.

 

Orosanden Febus tar förstås rekordet, och bäddar inomhus helst in sig i husses skor. Där kan han både ligga och mysa och sova, och samtidigt ha kontroll på både husse och ytterdörren.

 

Trashanken är på väg att bli en del av familjen, och bäst av allt är att vår egen Kaja tycks ha tagit honom till sig. De kommer samtidigt och han följer efter henne när de ätit.

 

I dag har våren återvänt, och till veckan ser vi fram emot att plocka fram blomurnorna och få börja hjälpa till att plantera. Så jag gör tidig kväll för att pigg och glad tassa ut i ottan i morgon!

 

Men innan jag slutar måste jag få sända en hälsning från de här två vrålsöta uvungarna, som klarat första tiden och nu håller på att växa upp i Falu gruva.

Så här ser de i dag ut på ”morfar” Kalle Bergströms bild från webbkameran, där de kan följas så gott som dygnet runt. Två riktiga, och för arten så viktiga, småttingar.

Gå med i gruppen Berguvskameran i Falu Gruva, så kan du för sista året följa familjen och ungarnas fortsatta uppväxt i Stora Stöten!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Vårvindar friska på hög höjd

Vårvindar friska, leka och viska… Ja, minsann och jag är på kung på taket! Den ende här hemma som pallar för blåsvädret i friska luften på hög höjd.

Men jag ångrar att jag berättade, vad matte muttrade, när jag var nattligt odräglig förra helgen. För många tycks ha trott att hon menade allvar, fast jag förstås vet att matte och jag är oskiljaktiga!

 

 

Inte en natt har vi varit från varandra, sedan jag kom hit för drygt sju år sedan. Det tycker jag säger allt om oss, och även om tonen här hemma är lite rå så är den alltid hjärtlig.

Jag trodde i min enfald att alla hussar och mattar sa så där när vi ”lurvisar” blir för busiga. Men ni verkar vara lite finare i kanten, så jag får nog väga mina ord på guldvåg i fortsättningen

 

Och jag kan berätta att här hemma är det inte bara matte som muttrar om oss. Ni skulle bara veta hur ofta vi bröder hotar att lägga ut henne på Blocket när hon kommer med kam och borste!

Det är nu bara kärleksfullt munväder, fast det känns så just då! Mest för mig, som har har grymt mycket ullig självtovande päls,  medan rödräven Artemis bara ligger och glänser i solen.

 

 

Minsta lillstugan har blivit hans favoritplats nu i vår! Han smyger dit så fort han kommer åt och har där full koll på gården och allt så rör sig både på gräsmattan och i luften ovanför.

Febus däremot är väldigt marknära nu i vårens tid! Han njuter i fulla drag, och har fullt upp att kullerulla sig i gruset, på alla tänkbara och otänkbara ställe runt om i kvarteret.

 

 

Mini-Vinnie stortrivs i solen framför muren ute på allmänningen. Där känner han att han är ute i vida världen, men ändå tryggt nära grinden hem. En livsnjutare som alltid tar allting i sin egen takt!

I dag är det snudd på sommarvarmt, samtidigt som dörren står på glänt och vi har flyttat fram klockan! Det betyder ljusare kvällar och att utetiden blir en timme längre.

Så livet leker och nu har jag inte tid att sitta vid arbetsmaskinen längre. I stället säger jag tack för oss och önskar er alla en riktigt härlig vårvecka!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie