Varför lämnar du mig, division 4?

Ni vet den där känslan man får när man tar farväl till någon och man vet att man inte kommer att se den personen på väldigt länge.

Man vågar knappt se varandra i ögonen när man tvingar fram:

– Ta hand om dig, vi hörs!

Man vänder sig hastigt om för att inte visa tårarna. I bröstet känns det som någon har dragit ett svärd genom revbenen. Man känner sig liten och otröstlig.

Lite så är känslan över att division 4 Ångermanland nu är slut. Det är över nu. Man vet att härifrån och ett halvår framöver kommer glädjen över en seger eller besvikelsen över en tung förlust att lämna ett stort tomrum efter sig.

Gräslukten, linimentet, tugget med grabbarna i omklädningsrummet, väskan som man glömde packa upp efter senaste träningen och som luktar värre än surströmming, spänningen och tystnaden som uppstår när tränaren drar startelvan inför matchen, kallvattnet i duscharna på Forsvallen – ja allt detta kommer man att sakna.

För varje månad som går kommer man att åka förbi sin division 4-arena och bevittna hur den blir mer och mer översnöad. Det når sin kulmen i december och januari, när det är som mörkast och när klimatet här uppe är som mest ond mot oss. Då, precis då, är man som längst ifrån en glidtackling på en blöt gräsplan en varm sommarkväll man kan komma. Kontrasten blir inte tydligare än så.

Som tur är går tiden snabbare när ljuset kommer tillbaka och träningsmatcherna tar över i början av mars. Spelare, som aldrig tränat tidigare under året och helt plötsligt tågar in i omklädningsrummet som om ingenting har hänt, ger man gliringar till:

-Jaså, är det dags att komma nu?, säger man halvt på skämt halvt på allvar.

-Eh…ja, jag har haft fullt upp med innebandyn vet du, får man till svar.

-Ja, det är klart, replikerar man ironiskt.

Och till slut är det äntligen dags för seriepremiär – känslan är magisk.

Ett halvår går ju ganska fort ändå.

Det är precis så man får tänka – när man tar farväl där på perrongen.

Publicerat av

Jonas Lindmark

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *