Man blir inte profet i sin egen hemstad

Så var säsongen slut och så många gånger förr i Ångermanland är det en liten tränarkris i distriktet just nu.

Gottne saknar tränare, Sollefteås Aarseth tvekar efter succésäsongen, Patrik Jonsson slutar i Härnösand, Friska Viljors L-G Eriksson ser jag mer som en nödlösning, även om det är en duktig och kompetent tränare, Själevads Tommie Andersson brukar bestämma sig sisådär i slutet av februari, KB65:s trotjänare Dick Näslund ryktas ska sluta. Ja, ni ser listan kan göras lång, det finns en enorm efterfrågan på kompetenta tränare i disriktet. Det är väl egentligen bara Anundsjö som har huvudtränaren klar inför nästa säsong. Lennart ”Kral” Andersson är ny och ska tydligen backas upp av två assisterande tränare som håller på att rekryteras just nu från närområdet.

Även om jag har hyllat rekryteringen av en heltidsanställd tränare finns det inga garantier för framgång. Fotboll och idrott är mer komplext än så. Det är väl det som gör idrotten så fascinerande – att den är så oförutsägbar. Men Anundsjö har nu en ordentlig grund att stå på, och det är ju det viktigaste vare sig man bygger ett fotbollslag eller ett hus.

Ofta i idrottssammanhang brukar uttrycket ”man blir inte profet i sin egen hemstad” vara gångbart. Det stämmer bra på Robert Bergström och Roger Dannberg.

Robert (som är uppvuxen i Sollefteå) är tokhyllad i Anundsjö efter fem fina säsonger – och Roger (som bor i Anundsjö) är lika hyllad i Sollefteå.

Så kan det gå.

 

 

Publicerat av

Jonas Lindmark

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *