Veckans profil: Jag är jäkligt stolt över vad jag har åstadkommit

Hon kunde ha gått samma väg som Malin Moström och Frida Östberg.
– Jag vet att Umeå IK ringde en gång. Har kollat i dagböcker och där står det att Umeå IK har ringt i dag, säger Jennie Eriksson (tidigare Dahlberg).

Jennie ingick i Hägglunds gyllene trio. När Frida Östberg och Malin Moström skrev på för Umeå IK valde forwarden Jennie att gå till Själevads IK. Där blev hon kvar tills hon slutade 2008. Femton säsonger blev det i Själevad, varav två i allsvenskan.
– Jag är jättenöjd med min karriär. Ser karriären på ett annat sätt nu, eftersom man har hunnit smälta allt.
Hon kunde ha gjort andra val. När Jennie var i Hägglunds blev hon kontaktad av Skellefteålaget Sunnanå. Jennie var skadad då och det blev ingenting.
– Att jag stannade kvar i Ö-vik är inget jag ångrar. Är ingen person som ångrar saker. Jag är jäkligt stolt över vad jag har åstadkommit. Var tongivande under många säsonger.
– Men det kanske hade varit intressant att se om det burit fram till en ordinarie plats i Umeå IK.

Allting började i Hägglunds. När laget trillade ur division 2 1993 eller 1994 (Jennie är inte helt säker på årtalet) bytte Jennie till Själevad.
– Jag kände att det blev en nytändning för mig. Själevad var det bästa laget i distriktet i konkurrens med Bollsta. Vi gick upp till division 1 direkt med Sten Rehnstrand som tränare.
Förutom Jennie värvade Själevad många spelare inför hennes första år i klubben. Föreningen fyllde på med spelare för varje år.
– På den tiden kom det fram väldigt många talangfulla tjejer. Vi byggde laget att bli ännu starkare. En stomme var kvar under nästan tio år.
– Vi har för övrigt ett korplag i dag (Själa Bombers) med samma tjejer som spelade ihop tidigare.

Någonting Jennie påpekar som gjorde att laget fick en sådan framgång var att man hade väldigt roligt tillsammans.
– Precis som när vi vann Cup Kommunal. Vi lyckades göra det mycket tack vare den starka sammanhållningen.
Ångermanland tog hem distriktsturneringen Cup Kommunal 1993. Skåne besegrades i finalen med 3–1.

Själevad hängde med i toppen i division 1 under flera säsonger. Man slutade trea och tvåa de två första åren.
– Sedan kom vi femma men fjärde året gick vi upp till allsvenskan.
Hur var de två säsongerna (2004 och 2005) i allsvenskan?
– Det känns som att det var en dröm. Få får vara med om det. Tyvärr blev det bara två säsonger. Men det var en ynnest att få spela i allsvenskan. Jag känner en stolthet över det. Det är fina minnen.
Jennie gjorde fem mål under åren i högsta serien.
– Målet mot Malmö var speciellt.
Hon är inte bra på att minnas mål och har heller ingen koll på hur många det blev under den långa karriären.
Det blev många mål i division 1. Ett minns hon lite extra.
– Det var 2003 och jag hade varit skadad i tre månader. Blev intervjuad av tidningen innan matchen och sa att jag skulle göra mål. Kom in när femton minuter var kvar och gjorde mål direkt. Vi vann med 3–1 och jag gjorde sista målet. Det var mot Umeå Södra som vi hade många fighter med på den tiden.

Jennie såg en förening som gjorde ett fantastiskt jobb. Det krävdes enorma resurser att spela i allsvenskan. Man var tvungen att bygga om Själevads IP med mera.
– Otroligt många var engagerade. Föräldrar och syskon ställde upp hela tiden. Det är sällsynt i dag.
Jennie är lite bekymrad över att de ideella krafterna försvinner mer och mer.
– Föreningslivet har förändrats. Fler kräver betalt. Det har blivit stora förändringar i hela samhället.
Matcherna mot stjärnspäckade Umeå IK med bland annat Marta är fina minnen för Jennie.
– Det spöregnade i hemmamatchen och det kom ändå 2500 personer. 9000 borta och det var skithäftigt.
– Det var extra drag kring fotbollen i Ö-vik då. FV var i superettan 2004. Det mediala var stort och kul att det inte bara var Modo.

Vad var dina främsta egenskaper som spelare?
– Jag har alltid varit stark i kroppen. Var snabb och explosiv. Kunde vara en målsumpare, men kunde göra mycket mål också.
Jennie hyllar tränaren Tommie Andersson som var med under hela resan från tvåan till allsvenskan.
– Han har naturligtvis betytt mycket för Själevad. En stark bidragande faktor att vi gick bra i ettan. Alla har tyckt att han bidrog med kunnande och inspiration. Han lämnade ingenting åt slumpen. Detaljnivå och det var uppskattat. Och vi hade en tydlig spelidé.
Jennie gjorde ett uppehåll 2006 men kom tillbaka 2007. Var assisterande tränare under sista säsongen 2008. Året efter blev hon assisterande tränare till Robert Bergström.
– Robban var ny i damfotbollen och hade lagt fram som ett förslag att jag skulle bli assisterande. Jag hade ingen tanke på att bli tränare, men det kändes lockande och kul att prova på.
Det blev bara en säsong som tränare. Jennie hade lite svårt att finna sig i rollen. Mycket beroende på att hon hade spelat med de flesta.
– Det blev ett för stort hopp. Jag var också ansvarig för talanglaget (samarbete mellan Själevad och Domsjö) samma år. Spelarna var 13-15 år och jag kände mig mer som en tränare där.

– Det är roligt att gamla avdankade spelare som Magdalena Åstrand och Sanna Frostevall kan bidra med kunskap. Viktigt med gamla spelare i klubben som blir förebilder för de unga.
Jennie berättar att hon inte varit någon flitig besökare på Själevads matcher de senaste åren. Hon har lagt fokus på familjen och annat.
– I år har jag sett en eller två matcher. Nästan som man skäms. Men när jag varit där har det var jäkligt roligt. Måste ta mig tid att kolla på mer matcher i framtiden.

Jennie Eriksson
Ålder: 37.
Familj: Gift med Mikael Eriksson, sonen Malte och två bonusbarn Wilma och Marcus.
Moderklubb: Hägglunds IoFK.
Klubbar: Hägglunds IoFK och Själevads IK.
Favoritklubb utomlands: FC Barcelona.

Jennies fem bästa medspelare:
1. Malin Moström. ”Hon var komplett. Stark, snabb och hade ett otroligt spelsinne. Målfarlig mittfältare. En stjärnspelare helt enkelt.
2. Frida Östberg. ”Hon är en god vän. Hade kanske inte samma talang som Malin. Lade ner ett jädrans hårt jobb och var en av Sveriges bästa. Fridas enorma vilja var mycket avgörande för hennes karriär. Stark lojalitet och vinnarskalle.
3. Malin Hörnqvist. ”Hon var lik Moström, stor spelförståelse. Teknisk och det var en fröjd att titta på henne. Väldigt lugn och harmonisk person.
4. Magdalena Åstrand. ”Det driv hon har för fotbollen är fantastiskt. Stort engagemang för laget. Sjukt duktig målvakt med många kvaliteter.
5. Sanna Frostevall. ”Har alltid haft en vinnarskalle. Stora ledaregenskaper och var lagkapten i många år.

Publicerat av

Sören Häggkvist

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *