Kan ett förödande terrordåd innebära en ny chans för Somalia?

Tusentals somalier demonstrerade mot Al Shabaab några dagar efter terrordådet. På den vänster skylten står det ”ut med Al Shabaab”, på den högre: ”Må Gud visa nåd för de dödade”.(AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

Strax efter terrordådet den 14 oktober blev det spontana demonstrationer mot terrorn i Mogadishu. Några dagar senare blev det ytterligare manifestationer. Och vreden riktas mot den Al-Qaeda-inspirerade organisationen Al-Shabaab. Alla utgår från att det var Al Shabaab som låg bakom dådet, även om organisationen inte har tagit på sig ansvaret.

En förklaring till Al Shabaabs tystnad skulle kunna vara att dådet utfördes av personer som sympatiserar med, men inte har några direkta kopplingar till Al Shabaab. En annan förklaring till Al Shabaabs tystnad skulle kunna vara att dådet blev ett misslyckande, att målet i själva verket var den turkiska militärbas som invigdes för en tid sedan eller de militära installationer som finns vid flygplatsen i Mogadishu. I stället blev det över 300 civila som mördades.

Al Shabaab mördar oskyldiga människor. Rörelsen står för en tolkning av Islam som är främmande för de allra flesta somalier. Men terroriströrelser behöver inte ha stöd av särskilt många för att kunna verka. Det räcker med ett ganska begränsat folkligt stöd. Och Al Shabaab kan hämta näring från till exempel missnöje med korruption och dåligt fungerande myndigheter. Al Shabaab kan finansiera sin verksamhet genom skatteindrivning i de områden som som organisationen kontrollerar.

Dådet i Mogadishu kan bli en faktor som mobiliserar somalierna mot Al Shabaab. Inne i Somalia märks människors vrede mot terrorn. Och i den somaliska diasporan samlar man in pengar för att hjälpa dådets offer.

Men international Crisis group pekar på att det också krävs en rad inrikespolitiska åtgärder för att stärka den trenden. Framför allt att bekämpa den utbredda korruptionen. En person som inte får sitt ärende uträttat med mindre av att tjänstemannen kräver en extra ”provision” kan lätt bli anhängare till en extremistisk rörelse som säger sig stå får en ”ren” tolkning av islam. Korruptionen utgör dessutom ett direkt operativt problem. Om den som vaktar vägspärren är öppen för att ta emot mutor, så är det lättare för terroristen att passera med en bil fullastad med sprängämnen. Få saker är så farliga som en tjänsteman eller en regeringssoldat som får en alltför liten eller ingen lön.

International Crisis Group pekar också på spänningarna inom mellan olika delar av landet och mellan olika klaner. Dessa spänningar underblåses av den konflikt som pågår mellan å ena sidan Saudiarabien och Förenade Arabemiraten och å andra sidan Qatar. Både Saudiarabien och Förenade Arabemiraten försöker få regionala myndigheter i Somalia att välja sida.

Somalias president Mohamed Abdullahi Farmajo har agerat föredömligt genom att inte ta ställning i konflikt som uppstått mellan Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar. En annan av Somalias stora biståndsgivare är Turkiet, som snarare lutar åt att stödja Qatar.

Så i korthet: Läget är komplicerat. Och kampen mot terrorism kräver både att Al Shabaab bekämpas med hårda medel och att den vanlige somaliern märker att myndigheter hjälper till, utan att kräva några ”gentjänster” i form av pengar under bordet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat av

Lars Ströman

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *