Hallå, vill vi verkligen bekämpa terrorismen i Somalia?

Barn hjälper till med att bära bort mänskliga kvarlevor efter bombdådet den 14 oktober. Alla fördömer dådet. Men få ger Somalia den hjälp som krävs för att bekämpa terrorn. (AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

Från hela världen kom fördömanden efter det stora bombdådet i Mogadishu den 14 oktober som dödade över 300 personer och skadade ännu fler. Den ena brutala bilden efter den andra har kablats ut. Till exempel bilden ovan, där barn hjälper säkerhetsstyrkor och ambulanspersonal med att bära bort mänskliga kvarlevor, som sedan ska identifieras.

Men i New York Times skriver Abdullahi Mohamed Sanbalooshe, chef för vad som skulle kunna beskrivas som ”Somalias säpo” vilka svårigheter säkerhetstjänsten i landet möter.

För det första är det ju så att väldigt mycket saknas. Säkerhetstjänsten skulle behöva hjälp med kriminalteknik med mera för att lättare kunna utreda vem som ligger bakom den här typen av dåd. Den skulle också behöva dela information med andra säkerhetstjänster. Det är ju inte så att västvärlden saknar resurser. USA har till exempel fyrdubblat antalet soldater i Somalia på kort tid. Underrättelsetjänster runt om i världen avlyssnar radiotrafik, granskar vad som händer på sociala medier och läser kommunikation mellan personer som misstänks vara inblandade i terrorverksamhet. Samtidigt så skriker den somaliska underrättelsetjänsten efter hjälp.

Abdullahi Mohamed Sanbalooshe beskriver i artikeln hur Al Shabaab har utvecklats. Tidigare kontrollerade organisationen en stor del av södra Somalia och kunde fixa bomber genom att utvinna sprängmedel ur till exempel granater och minor. Nu har rörelsen pressats tillbaka. Och den har fått svårare att konstruera bomber. Nu är det mer bombtillverkning med hjälp av exempelvis produkter för konstgödning. Modern kriminalteknik behövs för att spåra förbrytarna. Men samma länder som i kraftfulla ordalag fördömer terrorn är högst ovilliga att hjälpa den somaliska säkerhetstjänsten.

Han beskriver hur Somalia har fyra överarbetade polisteam med uppgift att  söka spår när terrorattentat har inträffat. Den enda tekniska utrustning de har är en manick för att undersöka misstänkta personers mobiltelefoner. Det har förekommit att utländska ”mentorer” hjälpt till att samla ihop material på plats för analys i utlandet. Men den somaliska säkerhetstjänsten får sedan inga vettiga svar. Det verkar som om utländska underrättelsetjänster kommer till Somalia, samlar ihop material och sedan räknar med att kunna använda det som en handelsvara, snarare än som ett medel att direkt bekämpa terrorismen i Somalia.

Rubriken på hans artikel är: Somalia behöver inte tårar. Hjälp oss att bekämpa terrorismen!

Jag är inte kriminaltekniker, bara en enkel journalist i  Örebro som är intresserad i vad som händer i Somalia. Jag kan inte bedöma det som chefen för ”Somalias Säpo” beskriver. Men jag kan säga så här: Utländska makters relation med Somalia har alltför länge präglats av hyckleri. Bara för att nämna ett exempel: Utländska tjuvfiskare fick vara i fred när de plundrade en av Afrikas mest fiskrika kuster, utan att någon ingrep. Men när somaliska pirater började härja (vilket delvis var ett resultat av tjuvfisket) så kom världssamfundet till  undsättning. Vi måste givetvis både hjälpa Somalia att bekämpa tjuvfisket och bekämpa piratverksamheten.

Och det krävs inte direkt någon terroristexpert för att se att det finns ett samband mellan terrorhotet i Sverige  och  den terror som finns i länder som Somalia och Syrien.

 

 

 

 

Publicerat av

Lars Ströman

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *