Somalia 2017 – det blev inte ett bra år, anser FN:s representant i landet

Till att börja med. Klippet ovan är från i oktober. Det var mest ett sätt att hitta en bild Michael Keating. Men titta gärna på talet. Och det finns flera intervjuer med Michael Keating på Youtube som kan vara värda att titta på.

Men nu går vi in i 2018. Och då är det många som funderar över hur det blev år 2017. Och FN-chefens bedömning är att det var ett tufft år för människorna i Somalia.

Bland bakslagen:

Terroriströrelsen Al Shabaab har visat att den kan genomföra förödande terrordåd mitt inne i huvudstaden. Det stora terrordådet i oktober sände chockvågor bland somalier runt hela världen. I min hemstad Örebro genomförde somalier manifestationer mot våldet och en insamling till dådets offer.

Torkan har drabbat landet hårt. Antalet människor som är i behov av akut humanitär hjälp har ökat från 83 000 i januari till 866 000 i november. Och mer långsiktigt anses 6,2 miljoner människor vara beroende av bistånd.

Han pekar också på den utbredda korruptionen. Enligt Transparency International är Somalia värst i världen när det gäller korruption.

Men vi ska inte heller glömma framstegen:

Den stora svältkatastrofen som många fruktade, blev aldrig av. Eller har i varje fall hittills inte blivit av. En faktor bakom det är att den somaliska diasporans insatser. Alltså penningbidrag till vänner och släktingar i Somalia. En del av förklaringen till att svältkatastrofen inte ägde rum är alltså den verksamhet som bedrivs av Örebroföretaget Transfer Galaxy och andra företag som förmedlar så kallade remitteringar.

I början av året fick landet en ny president, Mohamed Abdullahi Mohamed, eller ”Farmajo” som han också kallas. Det finns stora förhoppningar på honom och hans tillträde firades inte bara i Somalia utan också bland somalier i exil. Maktskiftet skedde ordnat och fredligt.

Kvinnorna i Somalia är på väg att ta plats i politiken. 24 procent av parlamentets ledamöter är kvinnor. Lågt med svenska mått, men en större andel än i flera europeiska länder.

Och när jag tittar på Transparency Internationals hemsida om korruptionen så framgår det faktiskt att det har skett en liten förbättring i Somalia. Under flera år har landet fått ”åtta poäng”. År 2016 blev det tio. Som en jämförelse ligger Sverige på 88. Det återstår att se om det är ett tillfälligt hopp uppåt – eller en bestående förändring.

Mer om Michael Keatings bedömning av läget i Somalia kan du läsa här och här.

 

USA drar in stöd till somalisk militär – anklagelser om korruption

USA har tillfälligt stoppat bidragen till den somaliska militären. Är det ett nödvändigt steg mot en bättre fungerande försvarsmakt? (AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

Det federala parlamentet antog för några dagar sedan en budget. Men storleken på denna budget är mindre än en tredjedel av den budget som gäller i Örebro kommun.

USA är en av de stora biståndsgivarna till de somaliska säkerhetsstyrkorna. För att ge dig en bild av Somalias statsfinanser: Det federala parlamentet antog för några dagar sedan en budget. Men storleken på denna budget är mindre än en tredjedel av den budget som gäller i Örebro kommun.

För att kontrollera biståndet reste ett team av amerikanska och somaliska kontrollanter runt till nio somaliska militärbaser. Bara på två av dessa såg de att det amerikanska biståndet hade kommit fram.

Nu säger Somalias premiärminister Hassan ali-Khaire, som för övrigt också norsk medborgare, att den somaliska regeringen uppmanat USA att suspendera biståndet, som en markering och för att ge en skjuts åt den somaliska regeringens försök att bekämpa korruptionen.

USA:s försvarsminister Jim Mattis säger att han är optimistisk när det gäller den somaliska regeringens vilja att ta itu med problemen.

USA:s försvarsminister Jim Mattis säger att han är optimistisk när det gäller den somaliska regeringens vilja att ta itu med problemen. Enligt Voice of America säger han så här: ”I’m sure we can get this thing under control, even if it’s not for the whole, but for parts of it”.

Tidigare har jag skrivit här på bloggen att det somaliska finansdepartementet infört ett nytt system för att avlöna soldaterna. De ska få sina pengar på konton i stället för att få dem direkt i handen. Om det kan du läsa här.

Det är i huvudsak styrkor från Afrikanska unionen som står för säkerheten i Somalia. Men tanken är att AU steg för steg ska lämna Somalia och att säkerheten ska tas över av somaliska styrkor. Det finns få saker som är så farliga som militärer som inte får löner eller mat. Styrkor i det tillståndet omvandlas lätt till plundrare. Eller så kan de rekryteras till terroriströrelsen Al Shabaab.

 

 

Somalilands nya president – så kan han göra för att få fler internationella kontakter

Muse Bihi Abdi svors in som Somalilands nye president den 13 december. (AP Photo/Barkhad Kaariye, File)

Den 13 december blev Muse Bihi Abdi Somalilands nye president. Han kandiderade för det som numera får betecknas som Somalilands maktparti, Kulmiye. Den regeringen han utsett består till stor del av nya ministrar.

Somaliland kan beskrivas som det bäst fungerande landet på Afrikas horn. Det enda landet på Afrikas horn där det hålls något så när demokratiska val, enligt principen en man – en röst.

Sedan finns också ett överhus till parlamentet som består av byäldste/klanledare. Ett modernt system kombineras alltså med det traditionella. En rimlig kompromiss, således. Sådana kompromisser har vi gjort även i Sverige. Det är i dag få som tänker på att den svenska riksdagen en gång hade fyra olika kammare (adel, präster, borgare och bönder). Under lång tid hade vi i Sverige en kompromiss i form av två kammare i riksdagen.

Men det finns mycket att göra när det gäller att exempelvis bekämpa korruption och förstärka yttrande- och tryckfrihet. Och dessa båda mål hör i någon mån ihop. För att bekämpa korruptionen krävs det modiga journalister som inte åker i finkan när de avslöjar sådana saker som att en polis har tagit emot pengar under bordet.

Den riktigt centrala frågan som många i Somaliland talar om är internationellt erkännande. Det bistra svaret är nog följande: Det kommer inte att stå länder i kö för att öppna en ambassad i Somalilands huvudstad Hargeisa. Jag har någon gång pläderat för att Somaliland skulle få en diplomatisk representation i Sverige via en ”generaldelegation”. En diplomatisk beskickning på låg nivå. Den modellen användes tidigare för den av FNL startade PRR-regeringen i Sydvietnam på 70-talet. Även den palestinska organisationen PLO fick öppna en generaldelegation sedan Arafat erkänt Israels rätt att existera. Etiopien har valt att öppna ett konsulat i Hargeisa.

Frånvaron av diplomatiska relationer har inte hindrat Förenade Arabemiraten från att komma överens med regeringen i Hargeisa om att öppna en militärbas i Berbera, i samma hamn där Sovjetunionen en gång hade en militärbas. Så det går uppenbarligen att ha internationella relationer utan att ha officiella diplomatiska relationer.

Jag tror att vägen till ett erkännande är en rejäl portion pragmatism. Alltså att skaffa sig de internationella kontakter som är möjliga, att visa att landet kan ta ytterligare steg mot att säkra demokratin.

Att säkra investeringar och handel har visat sig vara avgörande för att minska fattigdomen i Asien. Så kan Somaliland också göra. Men då måste affärsmän veta att de kan komma till landet och få sina ärenden uträttade utan att betala några ”provisioner” till utvalda regeringstjänstemän.

Somaliland borde närma sig regeringen i Mogadishu genom att prata om sådant som de båda parterna kan komma överens om – och därmed undvika frågan om erkännande. Så mycket samarbete och integration som möjligt! Frågan om erkännande kan få ligga i träda ett tag till. Det viktiga är att riva så många hinder för praktiskt samarbete som möjligt.

Det ligger till slut i Mogadishus intresse att Somaliland har en väl fungerande regering. Och det ligger i Somalilands intresse att president Farmajo i Somalia lyckas med konststycket att både bygga upp en fungerande stat och bekämpa terroriströrelsen Al Shabaab.

 

 

 

 

En nostalgisk känsla – kommer Somali Airlines att återupprättas?

Turkish airlines flyger sedan några år reguljärtrafik till Mogadishus flygplats. Men nu finns tankar om att återlansera det somaliska flygbolaget Somali airlines. (AP Photo)

Försök vara balanserad i nyhetsrapportering om Somalia om du kan! För det kommer onekligen en hel del dåliga nyheter. Bara för att nämna ett par exempel: Den kvinnliga polisofficeren Siraad Salaad mördades när hon var på väg hem från jobbet här om dagen. Misstankarna riktas mot terrororganisationen Al-Shabaab. En annan nedslående nyhet är att tv-journalisten Mohamed Ibrahim Gabow mördades i ett sprängattentat.

Men samtidigt pågår försöken att bygga upp landet på nytt efter årtionden av statskollaps och inbördeskrig. I just Somalia kan vi tala om att det som hände i början av 90-talet var en ”systemkollaps”. Men i det perspektivet blir också talet om en ”systemkollaps” i Sverige löjligt.

Och frågan var: Är det möjligt att återupprätta ett nationellt flygbolag?

Ett av exemplen på försöken att bygga upp landet är att landets transportminister Mohamed Abdullahi Salad kallade till ett möte med personer som tidigare var knutna till Somali Airlines. Och frågan var: Är det möjligt att återupprätta ett nationellt flygbolag?

Och här kommer jag till min egen nostalgitripp. Jag har faktiskt flugit med Somali airlines några gånger, både på resor till Somalia med somaliskt inrikesflyg.

Somali airlines grundades 1964 som ett samägt bolag med den somaliska staten och det italienska flygbolaget Alitalia som delägare. Senare tog den somaliska staten över hela. De första flygplanen var amerikanska DC 3:or som skänktes till Somalia av den amerikanska staten. Och dessa flygplan var kvar i tjänst ända till slutet av 70-talet. Men Somali airlines köpte också långdistansflygplan av typen Boeing 707 och Boeing 720. I slutet av 80-talet köptes också en Airbus A310-300.

Men det finns uppenbarligen en marknad för flygtrafik i och till Somalia. Turkish airlines flyger sedan flera år till Mogadishu (tillhör för övrigt samma allians som SAS).

Inbördeskriget och systemkollapsen 1991 ledde till att verksamheten upphörde. Men det finns uppenbarligen en marknad för flygtrafik i och till Somalia. Turkish airlines flyger sedan flera år till Mogadishu (tillhör för övrigt samma allians som SAS). Privata bolag som Daallo Airlines, Jubba Airways och African Express flyger till Somalia.

Så frågan är: Finns det en marknad för ett nytt och statligt somaliskt flygbolag? Den ”offentliga sektorn” i Somalia motsvarar ett par procent av BNP och det finns knappast några pengar att pumpa in i ett nytt flygprojekt. Men samtidigt: Med en stor somalisk diaspora i Europa, borde det finnas en marknad för flygningar direkt från en eller flera europeiska städer till Somalia.

Men ett återupprättande av Somali Airlines skulle bli en viktig markering att Somalia är på väg mot en normalisering.

Att Somalia-nördar som jag själv blickar tillbaka på flygningar med Somali Airlines i  forna tider räcker naturligtvis inte som grund för ett dyrt och kanske också riskabelt flygprojekt. Men ett återupprättande av Somali Airlines skulle bli en viktig markering att Somalia är på väg mot en normalisering.

 

Ett nytt lönesystem kan ge bättre säkerhet i Somalia

Somaliska soldater söker efter personer från terroriströrelsen Al Shabaab. Ett nytt lönesystem kan vara avgörande för bättre säkerhet i Somalia.  ( AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

Här om dagen kom en nyhet från Somalias finansministerium. Ett nytt system införs för att betala ut soldaternas löner. Med hjälp av ett biometriskt id-system ska de få sina löner på konton i stället för kontant i handen.

Somalia har blivit ett av de ledande länderna i världen på mobila betalningar. Även om det är få som har internetuppkoppling så tränger den digitala tekniken igenom genom att människor både kan ta emot pengar och betala med sina mobiltelefoner

Mina möjligheter att bedöma om det här är ett hållbart system eller inte är begränsade. Men om jag ska vara optimistisk: Somalia har blivit ett av de ledande länderna i världen på mobila betalningar. Även om det är få som har internetuppkoppling så tränger den digitala tekniken igenom genom att människor både kan ta emot pengar och betala med sina mobiltelefoner, även om de bor i avlägsna byar. Tekniken erbjuder en möjlighet att väva in människor i penningekonomin utan att vare sig telefonstolpar eller ledningar som är nedgrävda i marken.

Somalias ekonomi är mycket speciell. Den offentliga sektorn står för ett par enstaka procent av BNP. Och nästan allt går till säkerhet. Är det något land som har gett ”nattväktarstaten” ett ansikte så är det Somalia. Men korruptionen är samtidigt omfattande.

Det finns många exempel på länder där soldater som inte fått sina löner i stället passar på att plundra sina egna medborgare för att klara sig.

För att skapa säkerhet i ett fattigt land är det enormt viktigt att soldaterna får sina löner. Det finns många exempel på länder där soldater som inte fått sina löner i stället passar på att plundra sina egna medborgare för att klara sig.

Under de senaste tio åren har det varit Amisom, en styrka från andra länder i Afrika som har stått för säkerheten i Somalia. Men tanken är nu att Amisom steg för steg ska dra sig tillbaka. En av grundförutsättningarna för att den nya somaliska armén ska kunna ta över är att säkerhetsstyrkorna har ett fungerande lönesystem.

Så något så byråkratiskt som ett nytt lönesystem kan få en avgörande betydelse för om Somalia kan ta ytterligare några steg från våld och anarki

Så något så byråkratiskt som ett nytt lönesystem kan få en avgörande betydelse för om Somalia kan ta ytterligare några steg från våld och anarki till att bli ett land bland andra.