Somalilands nya president – så kan han göra för att få fler internationella kontakter

Muse Bihi Abdi svors in som Somalilands nye president den 13 december. (AP Photo/Barkhad Kaariye, File)

Den 13 december blev Muse Bihi Abdi Somalilands nye president. Han kandiderade för det som numera får betecknas som Somalilands maktparti, Kulmiye. Den regeringen han utsett består till stor del av nya ministrar.

Somaliland kan beskrivas som det bäst fungerande landet på Afrikas horn. Det enda landet på Afrikas horn där det hålls något så när demokratiska val, enligt principen en man – en röst.

Sedan finns också ett överhus till parlamentet som består av byäldste/klanledare. Ett modernt system kombineras alltså med det traditionella. En rimlig kompromiss, således. Sådana kompromisser har vi gjort även i Sverige. Det är i dag få som tänker på att den svenska riksdagen en gång hade fyra olika kammare (adel, präster, borgare och bönder). Under lång tid hade vi i Sverige en kompromiss i form av två kammare i riksdagen.

Men det finns mycket att göra när det gäller att exempelvis bekämpa korruption och förstärka yttrande- och tryckfrihet. Och dessa båda mål hör i någon mån ihop. För att bekämpa korruptionen krävs det modiga journalister som inte åker i finkan när de avslöjar sådana saker som att en polis har tagit emot pengar under bordet.

Den riktigt centrala frågan som många i Somaliland talar om är internationellt erkännande. Det bistra svaret är nog följande: Det kommer inte att stå länder i kö för att öppna en ambassad i Somalilands huvudstad Hargeisa. Jag har någon gång pläderat för att Somaliland skulle få en diplomatisk representation i Sverige via en ”generaldelegation”. En diplomatisk beskickning på låg nivå. Den modellen användes tidigare för den av FNL startade PRR-regeringen i Sydvietnam på 70-talet. Även den palestinska organisationen PLO fick öppna en generaldelegation sedan Arafat erkänt Israels rätt att existera. Etiopien har valt att öppna ett konsulat i Hargeisa.

Frånvaron av diplomatiska relationer har inte hindrat Förenade Arabemiraten från att komma överens med regeringen i Hargeisa om att öppna en militärbas i Berbera, i samma hamn där Sovjetunionen en gång hade en militärbas. Så det går uppenbarligen att ha internationella relationer utan att ha officiella diplomatiska relationer.

Jag tror att vägen till ett erkännande är en rejäl portion pragmatism. Alltså att skaffa sig de internationella kontakter som är möjliga, att visa att landet kan ta ytterligare steg mot att säkra demokratin.

Att säkra investeringar och handel har visat sig vara avgörande för att minska fattigdomen i Asien. Så kan Somaliland också göra. Men då måste affärsmän veta att de kan komma till landet och få sina ärenden uträttade utan att betala några ”provisioner” till utvalda regeringstjänstemän.

Somaliland borde närma sig regeringen i Mogadishu genom att prata om sådant som de båda parterna kan komma överens om – och därmed undvika frågan om erkännande. Så mycket samarbete och integration som möjligt! Frågan om erkännande kan få ligga i träda ett tag till. Det viktiga är att riva så många hinder för praktiskt samarbete som möjligt.

Det ligger till slut i Mogadishus intresse att Somaliland har en väl fungerande regering. Och det ligger i Somalilands intresse att president Farmajo i Somalia lyckas med konststycket att både bygga upp en fungerande stat och bekämpa terroriströrelsen Al Shabaab.

 

 

 

 

Publicerat av

Lars Ströman

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *