För ett år sedan tog han världens svåraste jobb!

Mohamed Abdullahi Mohamed, med smeknamnet Farmajo, blev Somalias president den 8 februari 2017. Ska vi tro exempelvis Financial Times, så gör han ett bra jobb.  (AP Photo/Kirsty Wigglesworth).

För ett år sedan var det fest i Vivalla i Örebro. Somalier i stan firade att ”Farmajo” skulle tillträda som Somalias president. Eller Mohamed Abdullahi Mohamed som han officiellt heter. Det var enormt höga förväntningar. Han tillträdde den 8 februari. Ett svårare jobb kan jag inte tänka mig.

Du tar över ledningen för ett land där en ökänd terrorgrupp härskar i en stor del av landsbygden, även om den trängts tillbaka. Ett land vars offentliga utgifter på sin höjd motsvarar ett par procent av BNP. Det finns de som hävdar att terrorgruppen Al Shabaab har en större budget än den somaliska regeringen (Källa: Financial Times).

Ett land som präglas av en omfattande korruption. Och korruption är svår att utrota eftersom både den som mutar och den som tar emot mutan har något att tjäna på det. Båda har ett kortsiktigt intresse att det fortsätter, även om det samtidigt finns en insikt att båda på lite längre sikt förlorar på det. Vi har sett problemen med att utrota korruption på betydligt närmare håll i till exempel Grekland.

Det är utländska styrkor från Afrikanska unionen som står för säkerheten, vilket innebär att du inte har kontroll. Dessutom: Penningstarka stater i regionen försöker dra i dig, alltså försöker övertala dig att du ska vara på ”deras sida” i den regionala dragkampen. Det är inte lätt att visa integritet om du leder världens kanske allra fattigaste land.

Men Farmajos bakgrund gjorde att han ansågs passa för jobbet. Å ena sidan har han en förankring i Somalias politiska liv. Hans föräldrar var aktiva i Somali Youth Leage som officiellt grundades som något som närmast liknade en scoutrörelse, men som sedan blev en ledande kraft i kampen för självständighet. Å andra sidan har han också en bred erfarenhet av administration i utlandet. Han själv arbetade bland annat på USA:s ambassad i Somalia och på somaliska UD tills den somaliska staten kollapsade 1991. Sedan gjorde han en administrativ karriär i USA med olika chefspositioner. Han är amerikansk medborgare.

Och förra året blev han president.

Tidningen Financial Times citerar källor som arbetat med den somaliska regeringen som säger att det är den bästa administrationen på årtionden.

Eller för att citera mer exakt:

”Officials working with the new Somali government, which took office in February last year, describe the administration as the best in decades and complain that lending restrictions are hampering its efforts to fight al Shabaab, a militant Islamist group, and to build a functioning state.”

Företrädare för Internationella Valutafonden IMF säger att regeringen i Somalia har genomfört reformer som är viktiga ”milstolpar”, men att mer måste göras för att förbättra budgetdisciplin och öka intäkterna.

Ja öka intäkterna? Nästan alla intäkter kommer från luftfart och hamnen i Mogadishu. Det har gjorts försök att kräva moms från exempelvis hotell i Mogadishu, men utan någon större framgång.

När Förenade Arabemiraten och Saudiarabien beslöt att försöka isolera Qatar sade Farmajo ifrån: Somalia skulle inte ta ställning i den regionala konflikten, även om Saudiarabien lockade med bistånd i mångmiljonklassen i utbyte mot att få över Somalia på sin sida. Där visade Farmajo att han hade integritet.

Den kenyanska tidningen East African beskriver opinionsläget i Somalia så här: Farmajo är fortfarande populär ett år efter tillträdet. Och han har fortfarande stöd över klangränserna.

Ett tungt ok för Somalia är de gamla skulderna. Den gamle diktatorn Siad Barre, som störtades 1991, drog på sig stora lån innan han hals över huvud fick fly från huvudstaden Mogadishu. Större delen av Somalias skulder är räntor och straffavgifter för de lån som inte har betalats tillbaka. Förhandlingar om en skuldavskrivning pågår.

Om vi nu tänker strikt egoistiskt på Sveriges och EU:s säkerhet, så är det 100 gånger viktigare att Somalia får ökad säkerhet och en fungerande statsapparat än om internationella långivare får tillbaka de pengar som de på ett rätt vårdslöst sätt lånade ut för 35-40 år sedan.

 

 

Publicerat av

Lars Ströman

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *