Kan hamnen i Berbera leda till väpnad konflikt? Det vore ansvarslöst!

Hamnen i Berbera i Somaliland: Här blir det både en militärbas och en kommersiell hamn. Men regeringen i Mogadishu protesterar. (AP Photo/Katharine Houreld).

För en tid sedan slöt Somaliland en överenskommelse som innebär två delar. Dels att Förenade Arabemiraten ska få disponera en militärbas i staden Berbera. Dels att Förenade Arabemiraten ska bidra till att utveckla den civila hamnen. Det är inte första gången det finns en militärbas i Berbera. Under den gamle presidenten Siad Barres tid fick Sovjetunionen disponera en militärbas i Berbera under några år.

Oppositionsledaren i Somaliland, Abdirahman Irro, anser att detta blir en politisk risk för Somaliland. Förenade Arabemiraten deltar i den saudiledda koalitionen som bekämpar de shiamuslimska rebellerna i Jemen.

När jag träffade Abdirahman Irro för ungefär ett år sedan uttryckte han en oro för att Somaliland skulle dras in i konflikten. Och avtalet ledde till något så ovanligt som en demonstration utanför Förenade Arabemiratens ambassad i Stockholm – det var personer från Somaliland som delar Abdirahman Irros oro.

Nu har en överenskommelse också slutits om hur hamnen ska utvecklas. Det statliga Dubai-baserade företaget DP World ska bli den civila hamnens huvudägare med rätt att disponera hamnen under 30 år. DP World kommer att äga 51 procent. Etiopiska staten går in som minoritetsägare med 19 procent. Resten, cirka 30 procent, kommer att ägas av Republiken Somaliland.

Etiopien är numera en av världens snabbväxande ekonomier. Och sedan Eritrea fick sin självständighet på 90-talet har Etiopien inte tillgång till vare sig kust eller hamnstäder. Så Etiopiens handel får gå genom Djibouti. Och nu öppnas även Somaliland för etiopisk handel.

Vi ska inte heller underskatta det diplomatiska värdet för Somaliland. Landet har inga formella diplomatiska förbindelser med något annat land över huvud taget. Även om hamnavtalet inte innebär något formellt erkännande, så innebär det att två viktiga länder, Etiopien och Förenade Arabemiraten, både pratar med och sluter avtal med Somaliland.

Men nu reagerar den somaliska regeringen i Mogadishu. Den anser att Somaliland är en illegal utbrytarrepublik och hävdar därmed att Somaliland inte har rätt att teckna något sådant avtal. Regeringen i Mogadishu har begärt att Arabförbundet ska gå in och medla. Somalilands president Muse Bihi Abdi har talat om att den somaliska regeringen nu försöker inkräkta på Somalilands suveränitet och har i det sammanhanget antytt att det skulle vara liktydigt med en ”krigsförklaring”.

Jag har i en del sammanhang varit kritisk till den klassiska svenska hållningen som handlat om ”tyst diplomati” och ”dialog”. Men i  det här fallet är det just dialog och tyst diplomati som behövs.

Somaliland är det bäst fungerande landet på Afrikas horn. Det är också det mest demokratiska landet i området. Sedan kan jag bli irriterad över att Somaliland inte tar flera steg för att skydda demokratiska fri- och rättigheter om omvandla landet till en fullfjädrat demokrati.

Den federala regeringen i Mogadishu har också lyckats åstadkomma en del framsteg, men omständigheterna är minst sagt svåra.

Det sista Somaliland och Somalia nu behöver är att strida mot varandra. Båda regeringarna har en hemläxa att göra för politiska och ekonomiska reformer, för att ge sina medborgare bättre levnadsförhållanden och större tilltro till myndigheter.

Båda regeringarna har ett ansvar för att konflikten mellan dem snarare tonas ner än eskalerar. Båda regeringarna borde avstå från krigsretorik. Och båda regeringarna borde inse att en långsiktig dialog är en bättre väg än att offentligt kasta dynga på varandra.

 

 

Publicerat av

Lars Ströman

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *