Somalilands nationaldag firades i förra veckan – så kan konflikten med Somalia lösas

 

Den 18 maj firade Somaliland sin självständighetsdag. Den 18 maj 1991 förklarade sig Somaliland självständigt och undvek därmed att bli inblandat i det inbördeskrig som inträffade efter att president Siad Barre jagats bort från Mogadishu. Somaliland hade dessutom drabbats hårt av Siad Barre-regimens försök att slå ner allt opposition mot den egna regimen.

Somaliland är ett hyggligt fungerande land. En regering som utses i en valprocess som är åtminstone hyggligt fri. Den positiva bilden av Somaliland är att landet är det bäst fungerande landet på Afrikas horn.

Men det verkar finnas en ökande tendens att journalister och andra ”misshagliga” personer spärras in för kortare eller längre tid. Och det är naturligtvis åt helskotta, för tala på ren svenska. Det är viktigt att alla Somalilands vänner i Sverige säger detta till företrädare till Somaliland. Det är en stor besvikelse att Somaliland inte förmår att ta steg mot att bli en fullfjädrad demokrati. Men än är det inte för sent!

När jag träffar mina somaliska vänner i Sverige, så är det till exempel rätt sällan som klan blir en fråga. När jag hjälper somaliska ungdomar i Örebro med läxor så händer det att jag frågar om sådant. Jodå, visst försöker släktingar tala om för dem vilken klan de tillhör. Men när jag ställer lite följdfrågor så visar det sig ofta att de inte tar det där på väldigt stort allvar. Och det är logiskt: I Sverige går du till försäkringsbolaget om du inbrott i huset och kommunen fixar hemtjänst när din mamma blir gammal. Det vet de, bland annat för att de känner föräldrar som jobbar just inom hemtjänsten.

Men om det blixtrar till i ögonen någon gång så handlar det om konflikten mellan Somaliland och Somalia.

Personer från Somaliland har verkligen en stolthet över det land som de är uppväxta i. Och personer från Somalia hyser en illa dold vrede över att Somaliland har brutit sig loss från Somalia.

En kvinna röstar i valet i Somaliland i november förra året. (AP Photo/Barkhad Kaariye)

Det finns flera irritationsmoment mellan Somalia och Somaliland. Regeringen i Mogadishu motsätter sig det avtal som Somaliland har tecknat med Förenade arabemiraten om att den senare ska få bygga ut hamnen i Berbera och dessutom få disponera en militärbas. Det finns klaner i Somaliland som identifierar sig mer med Mogadishu än med Hargeisa. Detta är dessutom kopplat till en gränskonflikt mellan Somaliland och Puntland. Somalilands regering har ilsknat till över att Mogadishu har tagit kontroll över luftrummet även ovanför Somaliland.

Ansvarslösheten fick ett ansikte när det uppstod regelrätta strider mellan Somaliland och Puntland, som är en självstyrande del av Somalia, för några dagar sedan.

Denna konflikt måste helt enkelt lösas, med fredliga medel. Att störta denna region in i ett nytt krig vore en förbrytelse mot alla de människor som då kommer att drabbas, både direkt av strider och indirekt genom svält och flyktingströmmar.

En lösning av konflikten måste göras i flera steg.

Samarbete mellan Hargeisa och Mogadishu i praktiska frågor. Glöm oenigheten i statsfrågan tills vidare!

Hargeisa och Mogadishu måste de facto erkänna varandras existens, även om de är oeniga. Serbien samtalar till exempel med Kosovo, trots att Serbien anser att Kosovo borde höra till Serbien.

När förtroende skapats kan Hargeisa och Mogadishu komma överens om åtgärder som minskar betydelsen av gränsen mellan de två.

Somaliland måste upphäva alla lagar som säger att det är landsförräderi att tala för ett enat Somalia. Och givetvis måste det vara ömsesidigt. Det ska vara tillåtet i Mogadishu att argumentera för Somalilands suveränitet och i att i Hargeisa tala för ett enat Somalia.

På sikt skulle Hargeisa och Mogadishu rent av kunna enas om att ha vissa gemensamma institutioner och gemensamma regleringar – efter modell från till exempel EU. De båda delarna skulle alltså kunna integreras med varandra även när det gäller viss lagstiftning – och ändå kunna behålla viss suveränitet och vissa olikheter. Kalla det gärna för ”Somaliska unionen”, som i så fall får två delar. En fråga som de båda delarna skulle kunna reglera gemensamt är inkomster från luftfarten.

Det övergripande är att ge välfärd och säkerhet åt människorna. Om det värsta skulle hända: att Somaliland och Somalia bekrigar varandra, ja då skulle både Hargeisa och Mogadishu förlora i legitimitet. Den familj som svälter eller tvingas fly har sällan någon större tilltro till den ”nation” som så totalt saknar förmåga att skydda sina egna invånare.

Du som är från Somalia eller Somaliland och läser detta. Gör gärna en kommentar om vad du tycker om mina tankar om hur konflikten kan lösas!

 

 

Publicerat av

Lars Ströman

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *