Ett ansvarslöst krig kan skapa drömläge för Al Shabaab och Islamiska staten

En landsksapsbild från Puntland, ett självstyrande område inom Somalia. Strider har fortsatt mellan Puntland och Republiken Somaliland. (AP Photo/Ben Curtis)

International Crisis Group har publicerat en ny oroande rapport om striderna mellan Puntland i Somalia och den de facto självständiga republiken Somaliland. En av slutsatserna i rapporten är att fortsatta strider inte bara blir förödande i sig för både Puntland och Somaliland. I bakgrunden finns också terroristgrupper som skulle tycka att ett krig passar deras syften utmärkt. Det är bara att se på Irak och Syrien för att konstatera att det kaos som uppstår i ett krig är en utmärkt grogrund för den typen av rörelser.

Men det finns också falang inom Islamiska Staten. När nu Islamiska staten förlorar terräng i Syrien och Irak, så är det lätt att tänka sig att rörelsen betraktar Somalia som ett möjligt expansionsområde.

I Somalia är det Al Shabaab som är den mest kända terroriströrelsen. Den har förklarat sig lojal med Al Qaida. Men det finns också falang inom Islamiska Staten. När nu Islamiska staten förlorar terräng i Syrien och Irak, så är det lätt att tänka sig att rörelsen betraktar Somalia som ett möjligt expansionsområde.

Både Somaliland och Puntland skulle kunna beskrivas som framgångsrika exempel på en fredlig utveckling, samtidigt som södra Somalia präglats av inbördeskrig. Somaliland genomförde hyggligt fria val till presidentposten i november förra året och nu närmar det sig även parlamentsval.

I den territoriella konflikten så hävdar Somaliland de gränser som gällde för det brittiska protektoratet Brittiska Somaliland. Puntland hävdar att det omstridda området hör till klaner som är kopplade till Puntland. Både president Bihi i Somaliland och Puntlands president Abdiweli Gas verkar tro att det är möjligt att nå en snabb militär seger. Detta är emellertid en illusion, enligt analytikerna på International Crisis Group.

När val närmar sig i både Somaliland och Puntland finns en tydlig risk att de båda presidenterna trappar upp situationen i förhoppningen att ett krig ”piggar upp” i en valrörelse. Alltså den mest ansvarslösa populism du kan tänka dig!

Både västvärlden, Etiopien och Förenade arabemiraten borde lägga all sin tyngd för att åstadkomma en vapenvila och därefter förhandlingar om en långsiktig lösning på konflikten.

International Crisis Group anser att omvärlden är på tok för passiv i förhållande till denna konflikt. Både västvärlden, Etiopien och Förenade arabemiraten borde lägga all sin tyngd för att åstadkomma en vapenvila och därefter förhandlingar om en långsiktig lösning på konflikten.

Båda parter borde då verka för en pragmatisk kompromisslösning. Puntland vinner därmed freden. Och Somaliland skulle vinna genom att faktiskt bli en halvt erkänd motpart till Puntland och den federala regeringen i Somalia.

President Bihis mål bör i första hand inte vara ett formellt diplomatiskt erkännande av Somaliland utan snarare ett de facto-erkännande.

President Bihi i Somaliland borde också tänka på att en konflikt kan spoliera alla möjligheter att åstadkomma någon form av erkännande av Somaliland. Om han i stället byter och kör en förhandlingslinje, så innebär det med nödvändighet ett slags erkännande av Somaliland, i det att omvärden kommer att börja prata med landets regering. President Bihis mål bör i första hand inte vara ett formellt diplomatiskt erkännande av Somaliland utan snarare ett de facto-erkännande.

Jag kan även tycka att den svenska regeringen skulle kunna vara mer aktiv i den här frågan. Sverige är en av de riktigt stora biståndsgivarna till området. Och det bor nästan 100 000 människor i Sverige med ursprung i Somalia eller Somaliland.

 

 

 

Somalia börjar exportera fisk – när kommer den första fiskkonserven till EU?

Svärdfisk på väg till marknaden i Mogadishu. Somalia har nu också börjat exportera fisk till Kenya. (AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

Det här är en liten grej – än så länge. Men den har en potential att bli en betydligt större grej. Somalia har börjat exportera fisk till grannlandet Kenya.

Det är handel som har lyft länderna i Sydostasien. Det är handel som nu gör Etiopien till en av Afrikas snabbväxande ekonomier.

Just att få igång handel mellan Somalia och omvärlden är en av nycklarna för att få igång både en ekonomisk utveckling och en politisk normalisering i ett av Afrikas mest plågade länder. Det är handel som har lyft länderna i Sydostasien. Det är handel som nu gör Etiopien till en av Afrikas snabbväxande ekonomier. Visst kan omvärlden hjälpa Somalia med säkerhet. Och med bistånd kan byar få vattenpumpar, skolor och sjukvård. Men det är genom handel som Somalia kan få en ekonomisk utveckling som liknar den i Etiopien.

Somalia har en lång kust som är rik på fisk. Jag minns när jag i början av 80-talet kunde sitta på en restaurang i Kismayo och äta hummer. Priset var skrattretande lågt. Tio år senare hörde jag hur sydafrikanska piloter – som till vardags flög mellan Nairobi och Somalia – förhandlade med somalier om att köpa just hummer i Kismayo för att sedan transportera den vidare till Sydafrika. Jag kan naturligtvis ställa mig frågan om detta skedde på ett alltigenom lagligt sätt och om intäkterna från denna hummerförsäljning noterades av berörd skattemyndighet. Men det visar att det finns en potential, en efterfrågan.

Så världssamfundet borde se till att säkra Somalias kuster både för att förhindra piratverksamhet och för att förhindra att utländska fiskefartyg plundrar ett av Afrikas fiskrikaste områden.

Ytterligare några år senare drabbades framför allt Puntland i den nordöstra delen av Somalia av ett omfattande tjuvfiske. Någon i Puntland kom på att en variant var att uppbringa utländska fartyg och sedan kräva en lösensumma. På det sättet växte piratverksamheten fram. Så världssamfundet borde se till att säkra Somalias kuster både för att förhindra piratverksamhet och för att förhindra att utländska fiskefartyg plundrar ett av Afrikas fiskrikaste områden.

Och det finns fler saker som Somalia skulle kunna exportera. Jag har tidigare skrivit om min dröm att kunna köpa somaliska bananer på Ica. De är nämligen godast!

Alltså inga tullar eller importkvoter för en fiskkonserv eller en banan från Somalia.

Våren 2001 stiftade EU en lagstiftning som just Somalia har glädje av. Under förhandlingar som leddes av den dåvarande handelsministern Leif Pagrotsky (S) och EU-kommissionären Pascal Lamy kom EU-länderna överens om att öppna sina marknader för de allra fattigaste länderna i världen. Alltså inga tullar eller importkvoter för en fiskkonserv eller en banan från Somalia. Men när kommer den första fiskkonserven från Somalia till EU?

 

 

Mååååål! Nu kan somaliska fotbollsfans jubla utan att riskera livet!

Jublande fotbollsfans i Mogadishu! Numera kan de följa fotbolls-VM utan att riskera sitt liv. AP Photo/Mohamed Sheikh Nor)

Fotbolls-VM pågår. Och i Somalia finns många som vill följa matcherna. De vill jubla när favoritlaget gör mål. De vill känna spänningen strax före en straffspark. Och de vill vill sitta där och svära över urusla domare och spelare som inte sköter sig.

Terroriströrelsen Al Shabaab betraktar fotboll som antiislamskt. Och när fotbolls-VM hölls 2010 kontrollerade rörelsen delar av huvudstaden Mogadishu.

Att kunna göra det har verkligen inte varit en självklarhet. Terroriströrelsen Al Shabaab betraktar fotboll som antiislamskt. Och när fotbolls-VM hölls 2010 kontrollerade rörelsen delar av huvudstaden Mogadishu.

Men i år kontrolleras Mogadishu av Afrikanska unionens styrkor och av somaliska säkerhetsstyrkor. Fortfarande utgör Al Shabaab ett allvarligt hot. Men Mogadishu-borna trotsar rörelsens hot. De samlas på caféer, restauranger och andra offentliga lokaler för att följa fotbolls-VM.

Till exempel försökte de islamiska domstolarna att förbjuda indiska Bollywood-filmer, när de kontrollerade huvudstaden 2006. Men de tvingades backa.

Så gott som alla somalier är muslimer. Men det har hänt tidigare att extrema muslimska rörelser tvingats backa när de försökt att introducera en överdrivet sträng syn på nöjesliv. Till exempel försökte de islamiska domstolarna att förbjuda indiska Bollywood-filmer, när de kontrollerade huvudstaden 2006. Men de tvingades backa. Jag har själv varit på Bollywood-biograf i Mogadishu för länge sedan. Själva biografbesöket var en lika kul upplevelse som själva filmen.

Och försök inte hindra somalier från att titta på fotboll!

Här är också en film om tjejer i Somalia som trotsar både normer och hot och spelar fotboll.

 

 

 

 

Två skribenter i Somaliland frigivna – Sverige borde hjälpa Somaliland

Tidningen Horn Diplomat rapporterar att två skribenter som fängslats i Somaliland har frigivits efter att presidenten benådat dem. Mohamed Kayse Mohamoud är en bloggare som dömdes till 18 månaders fängelse för att han kallat president för ”lokal”.

En struntsak som inte skulle vara straffbar i något land med verklig pressfrihet. Det skulle knappast ens vara ett ärende för en pressetisk prövning.

Domaren och hävdade att det är straffbart eftersom president Bihi är ”nationell president”. En struntsak som inte skulle vara straffbar i något land med verklig pressfrihet. Det skulle knappast ens vara ett ärende för en pressetisk prövning. Sådant måste en president som hävdar att hans land är en demokrati tåla!

En annan som frigivits genom en benådning från presidenten är Mohamed Adan Dirir. Han skrev artiklar där han anklagade ett privat skolföretag för missförhållanden och korruption.

Tidigare frigavs även poeten Naima Qorane. Hon hade vid ett besök i Somalia uttryckt en dröm om ett enat Somalia. För detta åtalades hon för att ha ringaktat Somaliland som nation.

Här finns det flera principiella invändningar mot hur rättsväsendet i Somaliland hanterat frågan. 1. Att drömma om ett enat Somalia kan kanppast vara straffbart i en demokrati. 2. Om nu Somaliland vill bli erkänt som egen nation, så är det en sällsynt dum idé att åtala en person för vad han eller hon har sagt i Somalia. Då ligger det i Somalilands intresse att notera att andra regler gäller i Somalia. Och så finns det en princip om ”dubbel straffbarhet”. Om du dömer en person för något han eller hon har gjort i ett annat land, så ska handlingen vara straffbar även i det landet.

Oavsett vilket land vi erkänner borde Sverige agera för att till exempel utbilda journalister i Somaliland och lagstiftarna i landets parlament, om hur pressfrihet fungerar.

Somalilands diplomatiska isolering kan vara ett hinder mot att utveckla demokratiska fri- och rättigheter. Det påpekar bland annat Fatima Ibrahim från oppositionspartiet Waddani i en tv-intervju jag gjorde med henne för en tid sedan. Oavsett vilket land vi erkänner borde Sverige agera för att till exempel utbilda journalister i Somaliland och lagstiftarna i landets parlament, om hur pressfrihet fungerar.

I Etiopien pågår det nu en intressant utveckling i rätt riktning. Just Somaliland och Etiopien har en nära relation – och de båda länderna skulle kunna vara draghjälp åt varandra i demokratisk riktning.

 

 

Tre tv-intervjuer om Somaliland. Tre bilder av Somaliland. Och en intervjufråga på finska!

Abdirahman ”Irro” är partiledare för Waddanipartiet i Somaliland.

Jag har träffat tre företrädare för Somaliland. Jag har skrivit om detta i en ledarkrönika i NA, som du kan läsa här. Först träffade jag två företrädare för oppsitionspartiet Waddani – partiledaren Abdirahman ”Irro” och partisekreteraren Fatima Ibrahim.

Några dagar senare träffade jag Edna Adan. Hon är något av en politisk veteran i Somaliland och tidigare utrikesminister. Hon är nu särskilt sändebud för dialog med regeringen i Somalia.

Men här väljer jag att också publicera tv-snuttar med intervjuerna. Det är lite av tre olika bilder av Somaliland.

Här är intervjun med Abdirahman ”Irro”. Obs sista frågan ställs på finska!

Här är intervjun med Fatima Ibrahim, som bland annat handlar om läget för mänskliga rättigheter i Somaliland.

Och här kommer regeringssidans företrädare, Edna Adan, som bland annat är särskilt sändebud för dialog med Somalia.

 

 

Internationell krisgrupp om Somalia och Somaliland: Prata med varandra för böveln!

President Farmajo i Somalia pressas frå¨n två håll: Relationerna med Förenade Arabemiraten har nått fryspunkten. I stället verkar Förenade Arabemiraten via de federala delstaterna i Somalia. (AP Photo/Kirsty Wigglesworth)

International Crisis Group är en oberoende organisation som gör analyser av internationella kriser och som dessutom ger handfasta råd till bland annat regeringar runt om i världen om hur de ska agera. Sveriges förre utrikesminister Carl Bildt är en av dem som är engagerade i organisationens verksamhet.

Den 5 juni släppte International Crisis Group en intressant rapport om hur maktkampen i Mellanöstern påverkar Somalia. På den ena sidan står länder som Saudiarabien och Förenade arabemiraten. På den andra står länder som Qatar och Turkiet. Både Somalia och Somaliland har hamnat mitt i denna strid på ett minst sagt olyckligt sätt.

Somaliland verkar ha tagit ställning. Landet låter Förenade Arabemiraten bygga en militärbas i Berbera och har dessutom lovat att rusta upp den civila hamnen – med Somaliland, företaget DP World från Förenade Arabemiraten och Etiopien som delägare. Somaliland har dessutom förbjudit Qatar Airways från att flyga över dess territorium.

President Farmajo anklagar Förenade Arabemiraten för att använda delstaterna för att underminera hans ställning.

Somalias president Farmajo har bestämt sig för att inte ta ställning i striden, trots lockrop från Saudiarabien. Men det har visat sig svårt. För Förenade Arabemiraten har i stället vänt sig direkt till delstaterna i Somalia och bland annat erbjudit att utveckla deras hamnar. President Farmajo anklagar Förenade Arabemiraten för att använda delstaterna för att underminera hans ställning.

Muse Bihi valdes till Somalilands president efter valet i november förra året. (AP Photo/Barkhad Kaariye, File)

Och för att trassla till det ännu mer så beslagtog somaliska myndigheter en stor summa kontanter som hittas ombord på att flygplan från Förenade Arabemiraten. Det ledde till en akut diplomatisk kris mellan Somalia och Förenade Arabemiraten.

Lägg därtill att det uppstått direkta militära strider mellan Somaliland och Puntland (som ingår i Somalia). De kan inte komma överens var gränsen ska dras.

International Crisis Group listar ett antal råd till den somaliska regeringen:

Prata med Förenade arabemiraten, gärna med saudisk medling. Och pengarna som beslagtogs i ett flygplan från Förenade Arabemiraten kan användas för att betala löner till säkerhetsstyrkor.

Sluta att slå ner på delstater för att de tar emot pengar från Förenade arabemiraten. I stället bör regeringen agera för att få ett finansiellt system som är mer öppet. Ett första steg har tagits genom att regeringen gör årliga rapporter om biståndsflödet. Signifikanta donationer ska redovisas offentligt.

Påskynda arbetet med en permanent konstitution som klargör arbetsfördelningen mellan den federala regeringen i Mogadishu och delstaterna.

Prat meda Somaliland! Både president Farmajo i Somalia och Muse Bihi i Somaliland borde offentligt lova att de ska säga ja till ett möte. Somalia borde tona ner sin kritik mot avtalet mellan DP World och Somaliland. Eller för att uttrycka det med mitt mer uppriktiga språk: Prata med varandra för böveln.

 

 

 

Avgörande utveckling Etiopien-Eritrea – ökar hoppet för Dawit Isaak

Birgitta Ohlsson (L) kommer ut efter att ha suttit inlåst 15 minuter i en uppbyggd fängelscell. Tanken är att man ska få en känsla av hur det är att vara inlåst på samma sätt som den fängslade svenske journalisten Dawit Isaak. Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX / kod: 10060

Etiopiens nye premiärminister Ahmed Abiy Ali började frige politiska fångar. Vi som har anledning att följa Etiopien fick ett nytt hopp om att Afrikas näst folkrikaste land skulle gå i demokratisk riktning. Så kom den svenske läkaren Fikru Maru hem till Sverige. Det var ännu ett tecken på att förändringarna i Etiopien är på riktigt.

Nu har beskedet kommit: Etiopien vill slutgiltigt sluta fred med Eritrea. Det innebär att Etiopien backar ifråga om den omstridda gränsen – och accepterar en internationell skiljedom. En politisk tvärvändning!

Därtill kommer besked om nya öppningar för internationella investerare. Vill du köpa aktier i Ethiopian Airlines, så var så god. Nu blir det möjligt. För övrigt ingår Ethiopian Airlines i Star Alliance, alltså samma allians som SAS. Bolaget flyger direkt från Stockholm till Addis Abeba.

Men tillbaka till Eritrea: Jag besökte själv Eritrea våren 1998. Då betraktades Eritea som Afrikas hopp. Ett fantastiskt land att besöka, på den tiden. En press som åtminstone delvis var fri. Ett land relativt fritt från korruption. En av dem som startade en tidning i Eritrrea var svensk-eritreanen Dawit Isaak.

Bara ett par månader efter min hemkomst bröt kriget mellan Eritrea och Etiopien ut. Gränstvisten borde i sig inte ha varit så svår att lösa. Men de gamla gerillaledarna Meles Zenawi i Etiopien och Isaias Afewerki i Eritrea gjorde som de vara vana vid: Alltså krig. Det skulle dröja till 2000 innan kriget tog slut. Parterna kom överens om ett internationellt skiljeförfarande.

Men Etiopien vägrade att följa det som blev resultatet av skiljedomen. Så ur den eritreanska regimens synpunkt så upphävdes aldrig krigstillståndet.

En grupp personer inom det styrande partiet i Eritrea skrev ett upprop där de frågade sig vad det blev av löftena om en konstitution och demokrati. Och som journalist gjorde Dawit Isaak vad varje journalist borde göra i en sådan situation: Alltså skriva om uppropet. Både Dawit Isaak och de som skrev uppropet arresterades.

Hela Eritrea är fortfarande satt på krigsfot, så att säga. Hela samhället är  militariserat, just med hänvisning till konflikten med Etiopien. Det är också därför som Dawit Isaak sitter inspärrad.

Nu säger den etiopiska regeringen att den vill sluta fred med Eritrea – genom att backa, genom att återlämna de områden som enligt en internationell skiljedom hör till Eritrea. Det är ett erbjudande som är så bra att det blir svårt för regimen i Eritrea att tacka nej.

Då inträffar två saker: 1. Eritrea får en chans att komma in i världssamfundet igen. Då har jätten Etiopien ingen anledning att använda sin diplomatiska tyngd för att isolera Eritrea. Och som av en tillfällighet öppnar Sverige en representation i Eritrea inom kort. Visserligen ingen ambassad. Men en diplomatisk representation som ständigt är närvarande i landet. 2. Den eritreanska regimen får svårare att motivera det undantagsläge som den har tvingat sitt folk att leva under. Båda dessa faktorer borde vara positiva för Dawit Isaak.

Så hur kommer Eritrea att reagera på Etiopiens erbjudande. En pessimistisk bild ges av Etiopien-analytikern Ahmed Soliman i Financial Times:

”My instinct is that President Isaias will not want to respond positively because the grip that he has over his country is predicated on the fact that Eritrea faces a constant national security threat from Ethiopia”.

Det återstår att se. Men nu är det läge för UD att aktivera all diplomati som finns, för att utverka Dawit Isaaks frigivning. Den politiska kartan på Afrikas horn är på väg att ritas om. Det som händer i Etiopien kommer i hög utsträckning att påverka grannländerna.