Bättre tillväxt i Somalia – men inte tillräckligt bra

På bilden: en matmarknad i Somalias huvudstad Mogadishu. Den somaliska ekonomin är på väg att återhämta sig, men tillväxten är på tok för låg för att minska fattigdomen. (AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

Somalias ekonomi är på väg att återhämta sig efter de senaste årens torka, enligt Internationella Valutafonden. När året nu närmar sig sitt slut beräknas den ekonomiska tillväxten under 2018 hamna på 3,1 procent. En klar förbättring jämfört med 2017 då den låg på 2,3 procent.

En gynnsam regnsäsong har varit till fördel för boskapsmarknaden. Landet exporterar även exempelvis bananer.

Okej, det här låter ju bra. Men så bra är det inte. Visserligen har utvecklingen varit klart bättre i år än förra året. Men tittar vi på befolkningsökningen så ligger den strax under tre procent per år.

Somalia behöver mer optimism – och en bred minskning av fattigdomen. För det krävs tillväxtsiffror som ligger betydligt högre. Det är ett antal trösklar som Somalia måste komma över för att åstadkomma det, framför allt en minskad korruption och ett ökat förtroende för landets institutioner.

Men om vi tittar på levnadsförhållanden så finns det ändå en del att glädjas över. Om vi till exempel tittar på Världsbankens siffror för befolkningsutveckling, så ser vi att medellivslängden ganska stadigt har stigit. 1960 var den förväntade medellivslängden knappt 37 år. Nu är den uppe i drygt 56 år. Det har faktiskt varit en stadig utveckling uppåt ända sedan 1960 – med ett hack kring åren för inbördeskriget och den stora svälten i början av 90-talet.

Men ändå: Somalia skulle behöva en bättre ekonomisk tillväxt!

Arabiska diktatorer tar strid mot somalisk lagstiftare

Ilhan Omar blev USA:s första somaliska lagstiftare när hon valdes in i delstatsparlamentet i Minnesota. Och vid mellanårsvalet valdes hon in i Kongressen i Washington. (AP Photo/Jeff Baenen, File)

I en intressant artikel i Foreign Policy skriver journalisten Ola Salem om det propagandakrig som pågår mot bland annat Ilhan Omar, USA:s första somaliska lagstiftare. Det finns konservativa kommentarorer som påstår att USA nu är på väg att omvandlas till en ”islamisk republik”.

Men propagandakriget mot Ilhan Omar kommer också från annat håll, från till exempel Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Egypten.

Det blir lite bisarrt när tidningen Al Arabiya, som ägs av saudiska intressen, anklagar bland annat Ilhan Omar för att vara en del av en konspiration mellan det Demokratiska partiet och islamistiska grupper. För är det något land i världen som skulle kunna beskrivas som ”islamistiskt” i dess allra sämsta mening så är det Saudiarabien.

En återkommande anklagelse är också att Ilhan Omar i hemlighet skulle vara medlem i det Muslimska brödraskapet, en rörelse som startades i Egypten år 1928.

Artikelförfattaren Ola Salem skriver att folkvalda muslimska politiker i andra länder utgör ett hot mot diktaturer i Mellanöstern som hävdar att deras respektive folk inte är mogna för demokrati.

Det förtjänar också att påpekas att en av de profilfrågor som Ilhan Omar har haft, både inför delstatsvalet i Minnesota och inför årets kongressval har varit att kämpa för HBTQ-personers rättigheter. Det är inte direkt en ståndpunkt som brukar förknippas med Muslimska Brödraskapet.