Avspänning mellan Somalia och Somaliland?

Somalilands president Muse Bihi Abdi har besökt Addis Abeba. Den etiopiska regeringen medlar mellan Somalia och Somaliland. (AP Photo/Barkhad Kaariye, File)

Somalilands president Muse Bihi Abdi har varit i Addis Abeba, där han träffade Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed. Artiklarna om mötet är rätt vaga. De båda ska ha pratat om både bilaterala relationer och om ”regional fred”. Det sistnämnda en omskrivning för den spänning som förekommit mellan Somaliland och den somaliska delstaten Puntland.

Det förekom en hel del uppgifter om att även Somalias president Farmajo skulle dyka upp i Addis Abeba.

Det förekom en hel del uppgifter om att även Somalias president Farmajo skulle dyka upp i Addis Abeba. Det gjorde han nu inte. Men han skrev några rader på Twitter, där han hyllade president Muse Bihi för hans samarbete ”efter år av spänning”.

Förra året präglades inte bara av spända relationer. Det blev också regelrätta strider mellan styrkor från Somaliland och Puntland. Organisationen International Crisis Group publicerade i somras en väl balanserad rapport som i korthet manar de båda länderna att börja prata med varandra.

Men vägen framåt är att hitta praktiskt samarbete i konkreta frågor – och låta den stora frågan om Somalilands ställning ligga där och skvalpa ett tag.

Somalia kommer inte, under överskådlig tid, att acceptera att Somaliland erkänns som en självständig stat. Somaliland kommer inte, under överskådlig tid, att acceptera att inordna sig under Somalia. Båda parter måste inse detta. De kan gärna behålla och till och med driva sina principiella ståndpunkter offentligt. Men vägen framåt är att hitta praktiskt samarbete i konkreta frågor – och låta den stora frågan om Somalilands ställning ligga där och skvalpa ett tag.

Det råder inte någon beröringsskräck för till exempel utländska ambassadörer att möta företrädare för Somaliland.

Somaliland har ändå flyttat fram sina positioner. Vid en internationell konferens i Bryssel i somras, så erkändes Somaliland som en part att samarbeta med. Och även om Somaliland inte erkänns internationellt så har landet rätt gott om kontakter med omvärlden. Det råder inte någon beröringsskräck för till exempel utländska ambassadörer att möta företrädare för Somaliland. I början av februari besökte till exempel Finlands ambassadör i Kenya, Eric Lundberg, Somaliland och träffade presidenten. Sverige har ganska nyligen bidragit med patrullbåtar till kustbevakningen i Somaliland.

Så en tweet av president Farmajo kan ses som ett framsteg. Fast den somaliske presidents vänliga ord om Somalilands president måste så småningom föras över till en praktisk politik som märks på marken.

Somalisk gerilla i Etiopien avslutar väpnad kamp

Den nyligen utsedde vice presidenten för den Ogaden-regionen i Etiopien, Mustafa Mohammed Omar, tillkännagav på söndagen att Ogadens Nationella Befrielsefront, ONLF, lägger ner den väpnade kampen och i stället inriktar sig på dialog med den etiopiska regeringen.

Nyheten är väntad. Processen för dialog mellan ONLF och den etiopiska regeringen har pågått en tid. Och de demokratiska reformer som Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed genmfört har resulterat att exempelvis tv-stationer som verkat i exil kunnat återvända till Etiopien.

Men det är ändå en milstolpe i både Etiopiens och Somalias historia.

ONLF-gerillan är en efterföljare till Västra Somalias befrielsefront, som verkade under 70-talet. Och det var konflikten mellan den västsomaliska gerillan och regimen i Addis Abeba som i sin tur ledde till en förödande krig mellan Etiopien och Somalia 1977-1978.

Kriget i sig var kostsamt för både Etiopien och Somalia. Och Somalia tog efter kriget emot någonstans mellan en halv och en miljon flyktingar från Etiopien. Dels etniska somalier, men också många som hörde till oromofolket, som är den största folkgruppen i Etiopien.

Somalias president Siad Barre började känna marken darra under fötterna, inte minst efter ett kuppförsök 1978, och började mer och mer samla makten kring sin egen klan, Marehan. Följden av det blev en serie konflikter mellan olika somaliska klaner och ett inbördeskrig som ledde till att Siad Barre jagades bort från Mogadishu 1991. Och efter det följde den somaliska anarkin, där krigsherrar och klanledare stred mot varandra.

Så det är ingen liten sak att den somaliska gerillan i Etiopien nu tagit steget att ge upp den väpnade kampen.

Och det är en händelse som ser ut som en tanke att Volkswagen för några dagar sedan skrev på en avsiktsförklaring om att etablera en sammansättningsfabrik för fordon i Etiopien. Och inte bara det. Företaget lovar att verkar för teknologiöverföring till Etiopien och ska dessutom medverka till att skapa förutsättningar för tjänster för bilpooler.

Etiopien har under årtionden varit en källa till oro på Afrikas horn. Landet har spridit förtryck och oro till sina grannländer. Att Etiopien nu ser ut att vara på väg att bli ett demokratiskt land med hög ekonomisk tillväxt är goda nyheter för befolkningen i grannländerna.