Somalilands legitimitet hänger på bättre pressfrinet

Detta är en något märklig historia. Den somaliska journalistfederationen välkomnade tre journalister som kommit från Somaliland till Mogadishu. Abdirizak Good Nur, Abdikani Abdullahi Ahmed och Abdirahman Shiekh Hassan är alla knutna till den webb-sidan Hadwanaagmedia. Och de klagar på att det har blivit allt svårare för fria medier att arbeta i Somaliland.

Å andra sidan har de nu kommit till Republiken Somalia, som toppar statistiken över mördade journalister. Inte minst terrorgruppen Al Shabaab anser att journalister är ett legitimt mål för terrorattacker.

När jag tittar på hur organisationen Freedom House värderar pressfrihet i Somalia och Somaliland, så finns en hel del kritiska synpunkter på myndigheter både i Somaliland och Somalia.

Men det finns en skillnad som är viktig: Somaliland är ”det glömda landet”. Det är landet som trots det har en väl fungerande administration hålls utanför världssamfundet. Det finns inte ett enda land i världens som har erkänt Somaliland, även om landet i praktiken har ett nära samarbete med Etiopien och och upplåter sin hamn i Berbera åt militärer från Förenade Arabemiraten.

Titta! Här har vi ett land som fungerar. Ett land där det inte råder inbördeskrig.

Somalilands kanske allra viktigaste argument i kampen för ett erkännande är: Titta! Här har vi ett land som fungerar. Ett land där det inte råder inbördeskrig. Ett land där det sker fredliga maktskiften och dessutom ett land där det hålls något så när fria val. Den demokratisk legitimiteten är kanske Somalilands främsta argument. Det är det som gör att riksdagsledamöter även från Sverige gärna åker dit. Det är det som gör att parlamentariker runt om i Europa kan ställa frågan: Varför har vi inte diplomatiska relationer med Somaliland?

Men då måste det också bli ett väl fungerande land för en fri press.

Enligt Freedom House arresterades 28 journalister mellan december 2017 och december 2018. Bara tio av dem åtalades. Och alla de 28 släpptes så småningom. Somaliland har en lagstiftning som säger att åtal kan väckas för falska, överdrivna eller tendentiösa nyheter, vilket ju får sägas vara en rätt vag beskrivning.

Men kanske finns hopp. En ny medielag är på väg. Och här om dagen träffade Somalilands informationsminister en företrädare för det brittiska representationskontoret i Somaliland. Han utlovade 50 000 dollar för utbildning av journalister.

Somaliland behöver fortsatta reformer. Och politiska reformer skulle bli en rejäl draghjälp åt Somalilands vänner i Sverige och andra delar av världen.

 

 

 

 

Svår översvämning i stad med 400 000 invånare

Både städer och byar i södra Somalia har drabbats av översvämning. Det här är en bild från en tidigare översvämning. (AP Photo/Corinne Dufka/pool)
COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN CODE 433

I södra Somalia finns två stora floder, den ena heter Juba och den andra Shebele. Båda utgör en stor tillgång. Det möjliggör jordbruk i ett land som annars domineras av boskapsskötsel.

Men de båda floderna skapar också översvämningar. Och det är vad som pågår just nu. Bland annat har två tredjedelar av staden Beledwyene dränkts i vatten. Och vi talar om en stad med över 400 000 invånare.

Även andra städer, till exempel Jowhar, har drabbats av översvämningar.

Den somaliska regeringen vädjar nu till närstående regeringar (och dit får man rimligtvis även räkna Sverige) om stöd för att ta itu med den humanitära situationen.

Oktober – december är en period då det kan komma rikligt med regn i regionen.

I samband med den här typen av katastrofer brukar man tala om CNN-effekten, det vill säga att det krävs att internationella tv-kanaler uppmärksammar situationen för att de biståndsgivarna ska vakna. Men just nu så domineras CNN-effekten av situationen efter att turkiska trupper gått in i de kurdiska områdena i Syrien.

 

 

Schweiz kan slänga sig i väggen – Somalia är skatteparadiset!

President Farmaajo har nu undertecknat en lag som ska reglera uppbörden av skatter i Somalia. Att få ett fungerande skattesystem är en av de riktigt tunga åtgärderna för att bygga upp statsapparaten i landet. (AP Photo/Kirsty Wigglesworth)

Schweiz brukar beskrivas som ett skatteparadis. Någonstans mellan 28 och 29 procent av landets BNP samlas in som skatter. I Sverige motsvarar skattetrycket strax under 44 procent av BNP.

Men om nu låga skatter är ett ideal så kan Schweiz slänga sig i väggen. I Somalia är skattetrycket mindre än tre procent av BNP. Dessutom är ungefär hälften av statens inkomster olika typer av bidrag från biståndsgivare.

Ett av problemen med korruption handlar ju om at statstjänstemän drygar ut sina obefintliga löner…

Det är fullt realistiskt att Somalia skulle kunna utvecklas till en hyggligt snabbväxande ekonomi. Men då måste skattesystemet fungera. Staten måste få inkomster, för att exempelvis finansiera ett rättsväsende, betala löner till byråkrater med mera. Ett av problemen med korruption handlar ju om att statstjänstemän drygar ut sina obefintliga löner med lite extra intäkter från personer som är beroende av deras tjänster.

De största intäkterna kommer från flygtrafiken över somaliskt territorium och från landets hamnar.

Så den nya skattelagstiftningen kan vara ett steg på vägen. Men det stora problemet är att få acceptans för att dra in skatter. Ska staten betala för medborgarnas och företagarnas säkerhet, så måste den dra in skatt. Men framför allt företagarna har vant sig vid att de måste sköta sin säkerhet på egen hand. Så det är en tröskel som Somalia måste komma över.

En tillväxtekonomi, baserad på handel och med relativt låga skatter.

Det är ingen otänkbar tanke att Somalia kan bli ett skatteparadis på riktigt. En tillväxtekonomi, baserad på handel och med relativt låga skatter. Men då talar vi om ett skattetryck på 20-30 procent, inte på mindre än tre procent.

Det har dessutom visat sig att budgetbidragen från biståndsgivare inte är särskilt tillförlitliga. Det är lätt hänt att utbetalningarna blir försenade.