President Farmajo ber om ursäkt för Siad Barres terror i norr

Somalias president Mohamed Abdullahi ”Farmajo” har träffat…(AP Photo/Kirsty Wigglesworth)
… Somalilands president Muse Bihi Abdi  (AP Photo/Barkhad Kaariye, File)

I veckan genomfördes ett historiskt möte. Somalias president, Mohamed Abdillahi ”Farmajo” träffade Somalilands president Muse Bihi i Addis Abeba. Mötet förmedlades av Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed och höll på i 40 minuter. Det har inte kommit ut ett skvatt om vad de pratade om eller kom överens om.

… ber om ursäkt för den terror som den somaliska krigsmakten gjorde sig skyldig till i den forna brittiska kolonin Somaliland på 80-talet.

Men någon dag efter mötet så kom ett uttalande från president Farmajo att Somalia ber om ursäkt för den terror som den somaliska krigsmakten gjorde sig skyldig till i den forna brittiska kolonin Somaliland på 80-talet. Det talas om mellan 50 000 och 100 000 döda.

Ofta pratar vi om det somaliska inbördeskriget som något som började 1991, när president Siad Barre flydde från Mogadishu och den somaliska staten upplöstes. Men strider pågick långt innan dess. Bland annat mellan en upprorsrörelse i det som då var norra Somalia och Siad Barres styrkor. En officer i det somaliska flygvapnet blev så upprörd över det som hände att han hoppade av och började stödja rebellrörelsen. Han hette Muse Bihi och är i dag president den icke erkända staten Somaliland.

Ursäkten från president Farmajo är naturligtvis en försoningsgest. Den kan vara ett litet steg mot en bättre relation mellan Mogadishu och Hargeisa, även om den inte på något sätt löser problemen.

De händelser vi talar om inträffade på 80-talet. Det innebär att det finns ett antal nu levande personer som var inblandade, både som förövare och som offer.

Det ligger en viss styrka i att kunna komma med en ursäkt. De händelser vi talar om inträffade på 80-talet. Det innebär att det finns ett antal nu levande personer som var inblandade, både som förövare och som offer.

Vad pratade de båda presidenterna om när de möttes tidigare i veckan? Jag har ingen aning. Men min önskelista på några gemensamma ståndpunkter mellan de två skulle se ut så här:

1.  De borde vara överens om att de inte kan komma överens om Somalilands status. Alltså: Ingen idé att försöka lösa frågan på kort sikt. Prata om det. Gräla om det. Diskutera det. Men hela tiden med en underförstådd överenskommelse att frågan kommer att ta lång tid att lösa. Och vägen till en lösning går över att bygga demokratiska institutioner.

2. De borde vara överens om att det inte finns någon stridslysten lösning. Frågan går naturligtvis inte att lösa med militära medel och inte heller med högljudda diplomatiska strider. De borde alltså försöka åstadkomma ett slags diplomatisk vapenvila, som gör det möjligt för båda regeringarna att ha kontakter med utlandet. Det tjänar båda parter på.

3. De borde göra en lista på praktiska samarbeten som de båda regeringarna kan medverka till. I det ingår också samarbeten mellan Somaliland och exempelvis delstaten Puntland, som formellt sorterar under regeringen i Mogadishu – men som har en hög grad av självstyre. En väg till detta är att skapa mer eller mindre formella samarbetsgrupper.

4. Somalia behöver inte erkänna Somaliland som en självständig stat. Men Somalia måste erkänna Somaliland som en legitim motpart att förhandla med och samarbeta med.

 

 

 

 

Publicerat av

Lars Ströman

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *