President Farmajo fick vänta utanför när ny politisk uppgörelse slöts i Somalia

President Farmajo var inte direkt inblandad i den tillfälliga uppgörelse som nu har slutits mellan regeringen och oppositionen i Somalia. AP Photo/Kirsty Wigglesworth)

Somalias premiärminister Mohamed Hussein Roble har kommit överens med oppositionsledarna. Den ser i korthet ut så här: Regeringen ber om ursäkt för det våld som förekom vid demonstrationer för någon vecka sedan. Och oppositionsledarna lovar att ligga lågt med uppmana till nya demonstrationer. Under tiden ska fortsatta förhandlingar hållas.

President Farmajo var inte inblandad i uppgörelsen. Det kan ha varit ett smart drag att låta premiärministern hålla i detta. Oppositionspartierna menar bland annat att Farmajo inte längre är legitim som president eftersom hans mandat formellt har gått ut.

När ska val hållas och hur ska ett valsystem se ut?

Men grundproblemet finns ändå kvar: När ska val hållas och hur ska ett valsystem se ut? Grunden för det somaliska valsystemet har hittills kallats för 4,5. Alltså att parlamentets underhus utses av klanledare för de fyra stora huvudklanerna. Och en mindre del av ledamöterna utses av företrädare för minoritetsgrupper.

Uppgörelsen gäller i tio dagar. Det skulle alltså vara fram till den 7 mars. Men det får nästan sägas vara en gammal somalisk tradition att den här typen av brytpunkter överskrids.

Den kortsiktiga frågan att lösa handlar om valsystemet – och om att få alla delstater med på hur villkoren ska se ut för. Hittills är det Puntland och Jubaland som har stretat emot.

Vi har redan sett hur regionala stater agerar tillsammans med somaliska delstater för att motverka regeringen i Mogadishu

På lite längre sikt handlar det om två saker:

1. Maktbalansen mellan delstaterna och den federala regeringen i Mogadishu. Skräckscenariet för Mogadishu är att delstaterna bara är med i Somalia formellt, men i övrigt sköter sig helt själva. Vi har redan sett hur regionala stater agerar tillsammans med somaliska delstater för att motverka regeringen i Mogadishu, till exempel har Kenya gett stöd till regeringen i Jubaland.

2. Kontrollen över militära styrkor. I Somalia finns styrkor från Afrikanska unionen och en nationell somalisk armé under uppbyggnad. Men så finns det också en uppsjö av olika milisstyrkor som måste finna sin plats. De skulle kunna integreras i den nationella somaliska armén. De skulle kunna upplösas. Det är mer tveksamt om Somalia skulle kunna hålla ihop som land om de blir kvar som självständiga miliser. Det pågår en reform av den nationella armén med bland annat nytt lönesystem. Vi ska komma ihåg att i fattiga länder kan underbetalda soldater lätt bli en säkerhetsrisk för vanliga människor.

 

 

Världens märkligaste valsystem under press!

Den 8 februari löpte mandatperioden ut för Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed (med smeknamnet ”Farmajo”). Då skulle Somalia få ett nytt styre – eller möjligen ytterligare en mandatperiod för den sittande presidenten.

…att Somalia för första gången skulle hålla val med principen en person – en röst.

Och går vi tillbaka något år var planen att Somalia för första gången skulle hålla val med principen en person – en röst. Men så blev det inte. I stället fastställdes en variant av världens märkligaste valsystem, under den ännu märkligare benämningen 4,5.

Alltså: Klanäldste för de fyra stora klanerna väljer ledamöter i parlamentets underhus. Och så får de mindre grupperingarna inom landet (det är de som står för 0,5) välja ett visst antal. Minst 30 procent av ledamöterna ska vara kvinnor. Överhuset väljs av delstaterna.

Men nu har det trasslat till sig. Bland annat för att det sedan länge finns en spänning mellan regeringen i Mogadishu och delstaterna. Framför allt är det Jubaland i söder och Puntland i norr som har svårt att komma överens med regeringen i Mogadishu om hur valprocessen ska gå till. Och självklart bidrar också terrorgruppen Al Shabaabs kontroll över delar av Somalia till att trassla till processen.

Vem avlossade de första skotten är svårt att veta. Parterna skyller på varandra.

Här om dagen blev det skottlossning när oppositionsledare organiserade en demonstration mot sittande presidenten. Vem som avlossade de första skotten är svårt att veta. Parterna skyller på varandra.

Oppositionen hävdar att president Farmajos styre inte längre är legitimt, medan presidenten och hans regering ska fortsätta styra tills valet har ägt rum.

Ur nordiskt perspektiv är det av intresse att premiärministern Mohamed Hussein Roble är uppväxt i Sverige och talar utmärkt svenska. En av oppositionsledarna är Ali Hassan Khaire. Han talar utmärkt norska. Han anses vara en av de ledande kandidaterna för att ta över efter Farmajo.

Nu ska det sägas att försenade val inte är något ovanligt i Somalia. Tvärtom är det närmast rutin. Och det stora problemet är att det inte finns konsensus kring valprocessen. I grunden finns en oenighet om hur maktbalansen ska se ut mellan den federala regeringen i Mogadishu och delstaterna.

Ett annat bekymmer är att länder runt omkring Somalia gärna är inne och stökar, för att slå vakt om sina regionala intressen, till exempel Förenade Arabemiraten, Qatar, Saudiarabien och Turkiet.

Det är svårt att göra opinionsmätningar i Somalia. Men många människor skulle säga: Kom överens för böveln!

För många vanliga somalier är denna strid irrelevant. Affärsägare i Mogadishu vill att deras verksamhet ska kunna fortsätta. Kamelägare vill fortsätta att driva sin verksamhet. Det är svårt att göra opinionsmätningar i Somalia. Men många människor skulle säga: Kom överens för böveln!

Här nedan en diskussion om läget i Somalia i Al Jazeera: