President Farmajo fick vänta utanför när ny politisk uppgörelse slöts i Somalia

President Farmajo var inte direkt inblandad i den tillfälliga uppgörelse som nu har slutits mellan regeringen och oppositionen i Somalia. AP Photo/Kirsty Wigglesworth)

Somalias premiärminister Mohamed Hussein Roble har kommit överens med oppositionsledarna. Den ser i korthet ut så här: Regeringen ber om ursäkt för det våld som förekom vid demonstrationer för någon vecka sedan. Och oppositionsledarna lovar att ligga lågt med uppmana till nya demonstrationer. Under tiden ska fortsatta förhandlingar hållas.

President Farmajo var inte inblandad i uppgörelsen. Det kan ha varit ett smart drag att låta premiärministern hålla i detta. Oppositionspartierna menar bland annat att Farmajo inte längre är legitim som president eftersom hans mandat formellt har gått ut.

När ska val hållas och hur ska ett valsystem se ut?

Men grundproblemet finns ändå kvar: När ska val hållas och hur ska ett valsystem se ut? Grunden för det somaliska valsystemet har hittills kallats för 4,5. Alltså att parlamentets underhus utses av klanledare för de fyra stora huvudklanerna. Och en mindre del av ledamöterna utses av företrädare för minoritetsgrupper.

Uppgörelsen gäller i tio dagar. Det skulle alltså vara fram till den 7 mars. Men det får nästan sägas vara en gammal somalisk tradition att den här typen av brytpunkter överskrids.

Den kortsiktiga frågan att lösa handlar om valsystemet – och om att få alla delstater med på hur villkoren ska se ut för. Hittills är det Puntland och Jubaland som har stretat emot.

Vi har redan sett hur regionala stater agerar tillsammans med somaliska delstater för att motverka regeringen i Mogadishu

På lite längre sikt handlar det om två saker:

1. Maktbalansen mellan delstaterna och den federala regeringen i Mogadishu. Skräckscenariet för Mogadishu är att delstaterna bara är med i Somalia formellt, men i övrigt sköter sig helt själva. Vi har redan sett hur regionala stater agerar tillsammans med somaliska delstater för att motverka regeringen i Mogadishu, till exempel har Kenya gett stöd till regeringen i Jubaland.

2. Kontrollen över militära styrkor. I Somalia finns styrkor från Afrikanska unionen och en nationell somalisk armé under uppbyggnad. Men så finns det också en uppsjö av olika milisstyrkor som måste finna sin plats. De skulle kunna integreras i den nationella somaliska armén. De skulle kunna upplösas. Det är mer tveksamt om Somalia skulle kunna hålla ihop som land om de blir kvar som självständiga miliser. Det pågår en reform av den nationella armén med bland annat nytt lönesystem. Vi ska komma ihåg att i fattiga länder kan underbetalda soldater lätt bli en säkerhetsrisk för vanliga människor.

 

 

Publicerat av

Lars Ströman

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *