Dansbaneelände i Sverige på 30-talet – och upprörd debatt i Somalia 2018!

Ovanstående klipp handlar om Kiin Jaamac. Det är någon månad gammalt. Men jag tycker att företeelsen är intressant. Kiin Jaamac är somalier, men bor i London. Hon har utvecklat en egen musikstil, där hon kombinerar det somaliska med det hon möter i sin vardag i London. Hon är omåttligt populär i Somalia.

Hennes namn stavas lite olika. Jag har valt den stavning som finns i Spotify.

Men när hon skulle hålla en konsert i Mogadishu i april var det en grupp religiösa ledare som manade människor att inte gå på konserten. För Kiin Jaamac bidrar till allt möjligt elände, bland annat att undergräva moralen, anser de religiösa ledarna. Jag vet uppriktigt sagt inte hur representativa de är.

Sådant har vi också hört i Sverige. Eftersom jag älskar att dansa så har jag till exempel intresserat mig för den debatt som fördes om ”dansbaneeländet” på 30- och 40-talen. Och för att ta något som jag själv kommer ihåg: När The Beatles slog igenom på 60-talet var det inte alltid uppskattat av vuxenvärlden. Jag själv gick till exempel i skola på Tjörn i en miljö som präglades djupt konservativa religiösa idéer.

Här är ett inslag om dansbaneländet i Sverige från radioarkivet.

Och här är ett klipp med Kiin Jaamac:

 

 

 

 

 

 

Somalilands nationaldag firades i förra veckan – så kan konflikten med Somalia lösas

 

Den 18 maj firade Somaliland sin självständighetsdag. Den 18 maj 1991 förklarade sig Somaliland självständigt och undvek därmed att bli inblandat i det inbördeskrig som inträffade efter att president Siad Barre jagats bort från Mogadishu. Somaliland hade dessutom drabbats hårt av Siad Barre-regimens försök att slå ner allt opposition mot den egna regimen.

Somaliland är ett hyggligt fungerande land. En regering som utses i en valprocess som är åtminstone hyggligt fri. Den positiva bilden av Somaliland är att landet är det bäst fungerande landet på Afrikas horn.

Men det verkar finnas en ökande tendens att journalister och andra ”misshagliga” personer spärras in för kortare eller längre tid. Och det är naturligtvis åt helskotta, för tala på ren svenska. Det är viktigt att alla Somalilands vänner i Sverige säger detta till företrädare till Somaliland. Det är en stor besvikelse att Somaliland inte förmår att ta steg mot att bli en fullfjädrad demokrati. Men än är det inte för sent!

När jag träffar mina somaliska vänner i Sverige, så är det till exempel rätt sällan som klan blir en fråga. När jag hjälper somaliska ungdomar i Örebro med läxor så händer det att jag frågar om sådant. Jodå, visst försöker släktingar tala om för dem vilken klan de tillhör. Men när jag ställer lite följdfrågor så visar det sig ofta att de inte tar det där på väldigt stort allvar. Och det är logiskt: I Sverige går du till försäkringsbolaget om du inbrott i huset och kommunen fixar hemtjänst när din mamma blir gammal. Det vet de, bland annat för att de känner föräldrar som jobbar just inom hemtjänsten.

Men om det blixtrar till i ögonen någon gång så handlar det om konflikten mellan Somaliland och Somalia.

Personer från Somaliland har verkligen en stolthet över det land som de är uppväxta i. Och personer från Somalia hyser en illa dold vrede över att Somaliland har brutit sig loss från Somalia.

En kvinna röstar i valet i Somaliland i november förra året. (AP Photo/Barkhad Kaariye)

Det finns flera irritationsmoment mellan Somalia och Somaliland. Regeringen i Mogadishu motsätter sig det avtal som Somaliland har tecknat med Förenade arabemiraten om att den senare ska få bygga ut hamnen i Berbera och dessutom få disponera en militärbas. Det finns klaner i Somaliland som identifierar sig mer med Mogadishu än med Hargeisa. Detta är dessutom kopplat till en gränskonflikt mellan Somaliland och Puntland. Somalilands regering har ilsknat till över att Mogadishu har tagit kontroll över luftrummet även ovanför Somaliland.

Ansvarslösheten fick ett ansikte när det uppstod regelrätta strider mellan Somaliland och Puntland, som är en självstyrande del av Somalia, för några dagar sedan.

Denna konflikt måste helt enkelt lösas, med fredliga medel. Att störta denna region in i ett nytt krig vore en förbrytelse mot alla de människor som då kommer att drabbas, både direkt av strider och indirekt genom svält och flyktingströmmar.

En lösning av konflikten måste göras i flera steg.

Samarbete mellan Hargeisa och Mogadishu i praktiska frågor. Glöm oenigheten i statsfrågan tills vidare!

Hargeisa och Mogadishu måste de facto erkänna varandras existens, även om de är oeniga. Serbien samtalar till exempel med Kosovo, trots att Serbien anser att Kosovo borde höra till Serbien.

När förtroende skapats kan Hargeisa och Mogadishu komma överens om åtgärder som minskar betydelsen av gränsen mellan de två.

Somaliland måste upphäva alla lagar som säger att det är landsförräderi att tala för ett enat Somalia. Och givetvis måste det vara ömsesidigt. Det ska vara tillåtet i Mogadishu att argumentera för Somalilands suveränitet och i att i Hargeisa tala för ett enat Somalia.

På sikt skulle Hargeisa och Mogadishu rent av kunna enas om att ha vissa gemensamma institutioner och gemensamma regleringar – efter modell från till exempel EU. De båda delarna skulle alltså kunna integreras med varandra även när det gäller viss lagstiftning – och ändå kunna behålla viss suveränitet och vissa olikheter. Kalla det gärna för ”Somaliska unionen”, som i så fall får två delar. En fråga som de båda delarna skulle kunna reglera gemensamt är inkomster från luftfarten.

Det övergripande är att ge välfärd och säkerhet åt människorna. Om det värsta skulle hända: att Somaliland och Somalia bekrigar varandra, ja då skulle både Hargeisa och Mogadishu förlora i legitimitet. Den familj som svälter eller tvingas fly har sällan någon större tilltro till den ”nation” som så totalt saknar förmåga att skydda sina egna invånare.

Du som är från Somalia eller Somaliland och läser detta. Gör gärna en kommentar om vad du tycker om mina tankar om hur konflikten kan lösas!

 

 

Poet från Somaliland benådad – anklagad för ha ringaktat nationen

Poeten Naima Qorane har frigivits efter att ha benådats av Somalilands president Muse  Bihi Abdi.

Hon arresterades på flygplatsen i Hargeisa när hon skulle resa till Mogadishu i januari. Hon anklagades för att på olika sätt ha nedvärderat eller förrått Somaliland som stat genom att ha talat för somalisk enighet. I rättegången åtalades hon på två punkter, dels för ”antinationell” aktivitet utomlands, dels för att ha uttryckt förakt för den egna nationen. Hon friades på den första punkten, men dömdes till tre års fängelse på den andra åtalspunkten. Domen kom i april.

Bland annat ska personer med huvor ha kommit in i cellen och hotat att våldta henne om hon inte lämnade ut lösenord till mobilen och sina konton på sociala meder.

Dessutom finns det detaljerade anklagelser om hur hon behandlats i fängelset. Bland annat ska personer med huvor ha kommit in i cellen och hotat att våldta henne om hon inte lämnade ut lösenord till mobilen och sina konton på sociala meder.

Med början i december arresterades en rad aktivister och journalister i Somaliland.

Att Amina Qorane släppts ska vi vara glada över. Men det är illa för Somalilands rykte att hon över huvud taget arresterades. Runt om i världen finns parlamentariker och andra som tar politiska risker för att kräva någon form av erkännande av Somaliland, mot bakgrund av att Somaliland är ett relativt stabilt land där maktskiften sker fredligt och där valen är hyggligt demokratiska.

Det kanske väckte vrede både i opinionen och bland personer i ledande ställning. Men just i sådana lägen ska en ansvarsfull regering stå upp för yttrandefriheten.

Somalilands regering och parlament borde snarast se till att täppa igen de luckor i landets lagstiftning som gör det möjligt att arrestera en poet. Det hon sade var kanske obekvämt. Det var kanske omstritt. Det kanske väckte vrede både i opinionen och bland personer i ledande ställning. Men just i sådana lägen ska en ansvarsfull regering stå upp för yttrandefriheten.

Somalilands chans att få ett erkännande av omvärlden är att genomföra demokratiska reformer så att inte poeter eller journalister riskerar att hamna i finkan. Det räcker verkligen inte med en benådning av presidenten! Somaliland borde göra en tidsplan för att göra de reformer som krävs för att landet ska betecknas som demokrati av organisationen Freedom House.

Tänk om Somaliland kunde befästa sin yttrandefrihet så pass att organisationer som Reportrar utan gränser tycker att de kan ha sitt högvarter för Afrika i Hargeisa.

Därför blir jag både förtvivlad om upprörd när jag hör om sådana fall som Naime Qorane.

Hon tar på sig sin uniform – och jagar våldtäktsmän!

Tidskriften Elle publicerar en serie med rubriken ”krigare”. Ett av avsnitten handlar om 28-åriga Shamis Abdi Bile. Hon är polis i Garowe i Puntland. Hon får dåligt betalt. Hon försörjer sin man, sina tre barn och sina föräldrar på en begränsad polislön. Och ja, hennes man är alltså hemmaman, för han är så angelägen att Shamis Abdi Bile skulle fortsätta sitt viktiga arbete som polis, specialiserad på brott mot kvinnor.

I reportaget beskrivs hur Shamis Abdi Bile förhör en kvinna som berättar hur en ung man tryckte ner henne och slet av henne kläderna med syftet att våldta henne. Rummet har inga fönster, för att förhindra att utomstående ska få insyn. Kvinnorna som förhörs ska få vara i fred.

Här finns det två grundläggande problem:

Det ena är att det faktiskt är så illa att det finns en acceptans för sexuellt våld. Så sent som förra året stiftade Puntland en lag mot sexualbrott. Det andra är att många brott av tradition löses inom ramen för klansystemet. Ungefär så här: Person från klan ett begår ett brott mot en person som tillhör klan 2. Då sker en förhandling mellan de båda klanerna som slutar med att klan ett betalar ett slags straffavgift till klan 2. En kollektivistisk rättvisa.

Traditionen att lösa brott genom uppgörelser kan förklaras med det somaliska samhällets historia. Somalia är traditionellt ett samhälle som dominerats av boskapsskötande nomader. De har visserligen omgivits av olika typer av statsapparater. Ett tag var det brittiskt och italienskt kolonialstyre. 1960 bildades Republiken Somalia. Men för en boskapsskötande nomad betyder staten inte så mycket. Staten dyker upp lite då och då. Men den är inte närvarande i vardagen. 1991 föll den somaliska staten samman och landet drabbades av förödande inbördeskrig (bortsett från den forna brittiska kolonin – som utropade sig själv till den självständiga republiken Somaliland).

Så uppförsbacken är stor för Shamis Abdi Bile och hennes kollegor. Men hon går ändå de där kilometrarna till jobbet varje dag för att hon brinner för sitt arbete. Och hon dyker även upp i en Youtubeklipp om när Puntland invigde Somalias första kriminaltekniska laboratorium, med stöd av Sverige. Klippet kan ses här nedan:

”Jag bär hijab och jag är feminist” – film om USA:s första somaliska lagstiftare

Vid valet i USA i november 2016 valdes Donald Trump till president. Men USA fick också sin första somaliskfödda lagstiftare, Ilhan Omar. (AP Photo/Christophe Ena)

USA fick sin första somaliskfödda lagstiftare vid valet i november 2016. Då valdes Ilhan Omar in i Minnesotas representanthus. Det finns en rad intervjuer med henne på Youtube. Nu har det också gjorts en dokumentärfilm. Det återstår att se vilka möjligheter det finns att se den här i Sverige.

En person som Ilhan Omar har betydelse på minst tre olika nivåer: 1. I amerikansk inrikespolitik. Donald Trump reste till Minnesota och höll tal där han varnade för just somalier. Men valresultatet utföll inte till hans fördel, för att uttrycka sig milt. 2. I Somalia uppmärksammas naturligtvis Ilhan Omar, inte utan en viss stolthet. Men hon utmanar samtidigt gamla patriarkala strukturer som är så utbredda i Somalia. 3. Bland somalier i diasporan blir en person som Ilhan Omar en förebild. En ung och feministisk trebarnsmamma som ger sig rakt in i den politiska hetluften.

Ett klipp ur filmen finns här:

 

 

Svenska Sida och somaliska banker lanserar nya lånemöjligheter för småföretag

Dollar växlas mot somaliska shilling vid ett av finansföretaget Dahabshiils kontor i Mogadishu. Nu lanseras en satsning på att låna ut pengar till somaliska småföretag. Både det svenska biståndsorganset Sida och Dahabshiil deltog när den nya satsningen lanserades. (AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

I veckan lanserades en ny satsning för att öka möjligheterna för små och medelstora företag i Somalia att låna pengar. Bakom initiativet står bland annat det svenska biståndsorganet Sida.

En annan viktig intressent är Dahabshiil, ett företag som framför allt är känt för förmedla så kallade remitteringar, alltså när somalier i Sverige och andra länder skickar pengar till vänner och släktingar i hemlandet.

Dahabshiil har också kontor i till exempel Stockholm och Örebro.

Vid lanseringen av de nya lånemöjligheterna sade Dahanbshiils vd Abdirashid Duale att det framför allt handlar om lån till företag som drivs av ungdomar och kvinnor…

Vid lanseringen av de nya lånemöjligheterna sade Dahabshiils vd Abdirashid Duale att det framför allt handlar om lån till företag som drivs av ungdomar och kvinnor och som kan ha svårt att få lån på den reguljära marknaden på grund av att de har svårt att visa upp säkerheter, det vill säga bankerna bedömer att de kanske inte kommer att få tillbaka sina pengar.

Det här är en bra satsning! Om vi tittar på de länder i Asien som har omvandlats från fattiga diktaturer till välbärgade demokratier, till exempel Sydkorea och Taiwan, så är det handel och företagande som varit drivande i utvecklingen. Och det finns många potentiella entreprenörer bland somalierna. Sedan gäller det för den politiska ledningen i både Mogadishu och Hargeisa att leverera stabila spelregler och rättssäkerhet.

”När två tjurar slåss är det gräsrötterna som tar stryk”

I ett debattprogram i Al Jazeera diskuteras dragkampen mellan olika regionala makter i Somalia.

En av replikerna: När två tjurar slåss, så är det gräsrötterna som drabbas.

Den ena av tjurarna är Förenade Arabemiraten, som nu har stängt ett sjukhus i Mogadishu som tar emot mellan 200 och 300 patienter om dagen. Det är en av motreaktionerna mot den somaliska regeringen som här om dagen beslagtog tre väskor med en summa som motsvarade 80 miljoner kronor.

Den andra tjuren är Qatar. Och Qatar har i sin tur en nära relation med Turkiet – som i hög grad engagerat sig för Somalia.

Den somaliska regeringen har försökt att hålla sig neutral i den regionala maktkampen mellan å ena sidan Saudiarabien och Förenade Arabemiraten och å andra sidan Qatar.

Se gärna studiosamtalet som alltså sker i Al Jazeera. En tv-station i Qatar som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien har krävt att Qatar ska stänga

Ja vilken röra! Beslag av pengar trasslar till Somalias relation med Förenade Arabemiraten

På bilden: En sändning med bistånd lastas av på Mogadishus internationella flygplats. (AP Photo/ Mohamed Sheikh Nor).

Okej, ingen kan säga annat än att det händer saker som är spännande i Somalia. Det som nu utspelas ser ut som en såpa, som skulle inspirera både deckarförfattare och komedier.

”Somaliska säkerhetsstyrkor fann anledning att granska tre väskor som fanns ombord på ett plan från Förenade Arabemiraten. Väskorna visade sig innehålla 9,6 miljoner dollar.”

Alltnog följande har hänt: Somaliska säkerhetsstyrkor fann anledning att granska tre väskor som fanns ombord på ett plan från Förenade Arabemiraten. Väskorna visade sig innehålla 9,6 miljoner dollar. Med aktuell dollarkurs skulle det bli ungefär 80 miljoner kronor i kontanter.

Det ska i sammanhanget sägas att Somalia är ett land där mobila betalningar är ett vanligt system. Så fanns det några legitima skäl för Förenade Arabemiraten att transportera pengar på det sättet?

Förenade Arabemiraten är engagerat både i Somaliland och i Republiken Somalia. Regeringen i Mogadishu har till exempel reagerat mot att Förenade Arabemiraten får öppna en militärbas i Somaliland och dessutom tecknat ett avtal om att utveckla hamnen i Berbera.

”För att trassla till det ytterligare så har Saudiarabien och Förenade Arabemiraten försökt få länder att ta ställning i striden med Qatar.”

För att trassla till det ytterligare så har Saudiarabien och Förenade Arabemiraten försökt få länder att ta ställning i striden med Qatar. Men den somaliske presidenten Mohamed Abdullahi Mohamed eller ”Farmajo” har vägrat att ta ställning, även om han har blivit erbjuden åtskilliga miljoner extra i bistånd i utbyte mot att Somalia skulle delta i den partiella blockaden mot Qatar.

Pengarna som beslagtogs på Mogadishus flygplats fördes till den somaliska centralbankens högkvarter. Och enligt den somaliska regeringen ska pengarna ligga där i avvaktan på en undersökning. Det finns en misstanke om att pengarna skulle användas för att på något sätt ”destabilisera” landet.

”Förenade Arabemiraten svarade med att avbryta utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor.”

Förenade Arabemiraten svarade med att avbryta utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor. Enligt Förenade Arabemiratens version skulle pengarna användas för att avlöna en del av de somaliska säkerhetsstyrkorna. Förenade Arabemiraten evakuerade trupputbildare som var stationerade i Bosaso i Puntland, en självstyrande område inom Somalia.

Senare har den somaliske utrikesministern Ahmed Isse Awad sagt till Voice of America att det nu pågår samtal mellan Somalia och Förenade Arabemiraten. Han säger också att det har skett goda framsteg i dessa samtal.

Men Voice of Americas kartläggning visar också att det finns ett antal frågetecken kring varifrån pengarna kommer och vilken väg de transporterades till Mogadishus flygplats.

 

Hur kan vi få Somaliland att sluta med sådana övertramp?

Kvinnor firar Somalilands nationaldag. Om Somaliland vill ha internationellt erkännande kan myndigheterna inte fängsla poeter som uttryckt ”fel” åsikter i ett annat land. (AP Photo/Barkhad Dahir).

Somaliland är sannolikt det bäst fungerande landet på Afrikas horn. En hyggligt fungerande statsapparat. Hyggligt fungerande val som åtminstone är hyggligt fria. Jag har både här och på ledarplats i NA hyllat Somaliland.

Hon anklagas för att ha reciterat dikter som manar till somalisk enighet – en återförening mellan Somalia och Somaliland.

Men så kommer nyheter av detta slag: Den unga poeten Nacima Qorane döms till tre års fängelse. Hon anklagas för att ha reciterat dikter som manar till somalisk enighet – en återförening mellan Somalia och Somaliland. Brottet är att hon därmed ska ha ”ringaktat” Somaliland som stat.

I sak finns det två invändningar: 1. Det är inte rimligt att straffa en person för att han eller hon anser att de båda somaliska staterna ska förenas. Sådant måste rymmas i normal yttrandefrihet. Det är bra för de framtida relationerna mellan Somaliland och Somalia att alla alternativ får diskuteras. 2. ”Brottet” ska ha begåtts i Mogadishu, alltså i en annan stat. Då är det fel att ställa henne till ansvar i Somaliland.

Om de är angelägna om att uppnå någon form av internationellt erkännande, så borde de också betrakta Republiken Somalia som en egen stat, med egna lagar och regler.

Här riskerar myndigheterna i Somaliland att slå krokben på sig själva. Om de är angelägna om att uppnå någon form av internationellt erkännande, så borde de också betrakta Republiken Somalia som en egen stat, med egna lagar och regler. Du kan inte ställa någon till svars för vad han eller hon gjort i ett annat land – om det inte råder så kallad dubbel straffbarhet, det vill säga att om handlingen är straffbar i båda länderna. Myndigheterna i Somaliland bidrar till trassla ihop sig med den stat som har Mogadishu som huvudstad.

Politiskt vet jag att frågan är känslig. Somaliland har inte vunnit något internationellt erkännande. Jag har flera gånger träffat företrädare för landet som tycker att omvärlden är inkonsekvent. Dels för att omvärlden borde uppmuntra ett land som faktiskt fungerar. Dels för att Somalilands gränser motsvarar gränserna för det gamla Brittiska Somaliland – och det finns en gammal princip att acceptera koloniala gränser.

Det kommer inte att bli någon kö av länder som erkänner Somaliland. Däremot är det tänkbart att länder informellt ökar sina kontakter med Somaliland.

Det kommer inte att bli någon kö av länder som erkänner Somaliland. Däremot är det tänkbart att länder informellt ökar sina kontakter med Somaliland. Det kan handla om att upprätta bistånds- och handelskontor. Det kan handla om att ministrar från exempelvis Sverige besöker landet och diskuterar praktiskt samarbete. Det kan handla om att länder som Sverige justerar sina reséråd, för att öppna för mer affärskontakter.

Jag kan också tänka mig att bristen på dialog gör att den här typen av fall uppstår. Det åker inga svenska ministrar till Somaliland för att diskutera mänskliga rättigheter.

Det finns vänner till Somaliland i till exempel den svenska riksdagen. Deras arbete underlättas inte av att landets myndigheter fängslar poeter!

Men huvudansvaret ligger naturligtvis på myndigheterna i Somaliland. Det finns vänner till Somaliland i till exempel den svenska riksdagen. Deras arbete underlättas inte av att landets myndigheter fängslar poeter!

 

 

Om klan, stat och likheter mellan svensk bensinskatt och somalisk moms

Amerikanska dollar växlas mot somaliska shilling vid ett kontor för remitteringar i Mogadishu. Den somaliska ekonomin drivs nästan helt av den privata sektorn. Staten har nästan inga inkomster alls.(AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

Tv-kanalen Al Jazeera visar somalisk skattekverulans ett tv-reportage från Mogadishu. Tv-kameran visar det livliga utelivet på Mogadishus restauranger och kaféer. Kameran zomar in ett kvitto där det framgår att fem procent av notan numera går till den somaliska staten. Den ena intervjun efter den andra med missnöjda invånare som säger att de inte har något förtroende för staten och dess förmåga att använda skattepengarna på rätt sätt. De är förbannade!

Och så bilder på köpmän som i protest bommar igen sina butiker hellre än att betala den förbannade skatten! Fast köpmännen öppnade så småningom sina butiker igen. De som nu har råd att sitta på kaféerna får snällt betala sin skatt, för de vill säkert inte välja bort det behagliga alternativet att sitta på serveringen och ta en kopp kaffe medan de känner Indiska Oceanens behagliga vind i ansiktet. Jag vet att det känns bra att sitta där. För jag har varit där!

Nu betalar de sin förbannade skatt. Och nu måste den somaliska staten visa att den gör något vettigt med pengarna i form av ökad säkerhet och bättre service.

Nu betalar de sin förbannade skatt. Och nu måste den somaliska staten visa att den gör något vettigt med pengarna i form av ökad säkerhet och bättre service.

Klanerna har i varierande grad spelat roll i Somalia. Ju sämre staten fungerar – desto större roll för klanerna. De har erbjudit normer. De har erbjudit social trygghet. De stått för uppgörelser i rättsliga frågor. De har även ett rätt avancerat försäkringssystem.

Klanerna kommer inte att försvinna. Men om den somaliska staten byggs ut, så kommer deras roll att förändras till en mer underordnad roll. Om den somaliska staten misslyckas, så kommer klanerna även i framtiden att stå för en stor del av människors grundläggande trygghet.

Förutsättningarna för ett samhälle med individuella rättigheter är att staten fungerar, till exempel att brottslingar åker fast och brottsoffer får upprättelse. Klansystemets tradition är att den skyldiges klan betalar böter till brottsoffrets klan.

Förutsättningarna för ett samhälle med individuella rättigheter är att staten fungerar, till exempel att brottslingar åker fast och brottsoffer får upprättelse. Klansystemets tradition är att den skyldiges klan betalar böter till brottsoffrets klan.

Problemet är att den federala somaliska statens inkomster motsvarar i storleksordningen två procent av BNP. Det är absolut ingenting i sådana här sammanhang. Ett sätt att etablera ett hållbart skattesystem är att införa en moms, alltså en skatt på varor och tjänster. Världsbanken bedömer att en försäljningsskatt på några års sikt skulle kunna öka den somaliska federala regeringens inkomster till 13 procent av BNP.

Somalia dras med gamla skulder på fyra miljarder dollar, alltså över 30 miljarder kronor. De skulderna skulle kunna skrivas av. Men ett villkor från Världsbanken och Internationella Valutafonden är att Somalia börjar introducera ett fungerande skattesystem.

Minns du när den svenska riksdagen beslutade att lägga moms på bensinen? Dessutom var det ju ”skatt på skatten”. En stor del av priset var ju redan skatt. Det blev en storm av protester, inte minst i Sveriges glesbygd. Men moms på bensinen var ett villkor för att kunna sänka skatten på arbete.

Det börjar faktiskt närma sig 30 års-jubileum för ”århundradets skattereform” – och vi betalar fortfarande moms på bensinen. Den skattereformen framstår ändå som en krusning på ytan jämfört med de utmaningar som den somaliska regeringen nu har framför sig. Det handlar om att bygga upp en stat från grunden.

Hade jag ställt frågor till mannen på gatan om skatter när jag var i Somalia 1992 eller 1993 hade personen med viss rätt betraktat mig som skvatt galen.

Att somalier nu klagar på skatter faktiskt ett tecken på att landet har tagit ytterligare några steg mot att bli ett land bland andra. Hade jag ställt frågor till mannen på gatan om skatter när jag var i Somalia 1992 eller 1993 hade personen med viss rätt betraktat mig som skvatt galen. Då handlade det om att överleva för dagen, om att kunna leva sitt liv utan att någon sköt en kula genom skallen på dig. Så skattekverulans är faktiskt inte så dumt!