Somalisk gerilla i Etiopien avslutar väpnad kamp

Den nyligen utsedde vice presidenten för den Ogaden-regionen i Etiopien, Mustafa Mohammed Omar, tillkännagav på söndagen att Ogadens Nationella Befrielsefront, ONLF, lägger ner den väpnade kampen och i stället inriktar sig på dialog med den etiopiska regeringen.

Nyheten är väntad. Processen för dialog mellan ONLF och den etiopiska regeringen har pågått en tid. Och de demokratiska reformer som Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed genmfört har resulterat att exempelvis tv-stationer som verkat i exil kunnat återvända till Etiopien.

Men det är ändå en milstolpe i både Etiopiens och Somalias historia.

ONLF-gerillan är en efterföljare till Västra Somalias befrielsefront, som verkade under 70-talet. Och det var konflikten mellan den västsomaliska gerillan och regimen i Addis Abeba som i sin tur ledde till en förödande krig mellan Etiopien och Somalia 1977-1978.

Kriget i sig var kostsamt för både Etiopien och Somalia. Och Somalia tog efter kriget emot någonstans mellan en halv och en miljon flyktingar från Etiopien. Dels etniska somalier, men också många som hörde till oromofolket, som är den största folkgruppen i Etiopien.

Somalias president Siad Barre började känna marken darra under fötterna, inte minst efter ett kuppförsök 1978, och började mer och mer samla makten kring sin egen klan, Marehan. Följden av det blev en serie konflikter mellan olika somaliska klaner och ett inbördeskrig som ledde till att Siad Barre jagades bort från Mogadishu 1991. Och efter det följde den somaliska anarkin, där krigsherrar och klanledare stred mot varandra.

Så det är ingen liten sak att den somaliska gerillan i Etiopien nu tagit steget att ge upp den väpnade kampen.

Och det är en händelse som ser ut som en tanke att Volkswagen för några dagar sedan skrev på en avsiktsförklaring om att etablera en sammansättningsfabrik för fordon i Etiopien. Och inte bara det. Företaget lovar att verkar för teknologiöverföring till Etiopien och ska dessutom medverka till att skapa förutsättningar för tjänster för bilpooler.

Etiopien har under årtionden varit en källa till oro på Afrikas horn. Landet har spridit förtryck och oro till sina grannländer. Att Etiopien nu ser ut att vara på väg att bli ett demokratiskt land med hög ekonomisk tillväxt är goda nyheter för befolkningen i grannländerna.

 

Ny president i Puntland – ”en pragmatiker”

Landskapsbild från Puntland, en delstat i nordvästra Somalia. (AP Photo/Ben Curtis)

Said Abdullahi Deni valdes för några dagar sedan till ny president i den somaliska delrepubliken Puntland. Han beskrivs av en bedömare som en pragmatiker som kan det politiska systemet. Han är ursprungligen från Mogadishu och har tidigare ingått i den federala regeringen.

Strax efter årsskiftet blev det en strid om delstatsvalet i en av delstaterna i södra Somalia, som urartade så till den milda grad att den federala regeringen förklarade den nye FN-chefen i Somalia, Nicholas Haysom, för icke önskvärd. FN-chefen hade haft en och annan synpunkt på att en av kandidaterna inte fick ställa upp och på de somaliska säkerhetsstyrkornas roll i oroligheter som ledde till ett 15-tal döda.

Men i Puntland är stämningsläget ett annat. Said Abdullahi Deni valdes i den tredje röstomgången i det regionala parlamentet. Han stöd av 35 av de 66 ledamöterna i det regionala parlamentet.

Den avgående presidenten Abdiwali Mohamed Ali  – som förlorade redan i den första valomgången – sade efter valet att befolkningen i Puntland är mogna nog att demokratiskt välja sina ledare. Det här är en god utgångspunkt för en valprocess – att den som förlorat valet ändå erkänner resultatet.

Puntland har en rad frågor att ta itu med. Den nye presidenten Said Abdullahi Deni säger att han vill förbättra levnadsförhållandena och bekämpa korruptionen. Men det finns flera frågor han har att ta itu med: En av dem är de minst sagt ansträngda relationerna mellan den federala regeringen i Mogadishu och delstaterna. En annan är gränskonflikten mellan Somaliland och Puntland som tidvis har lett till öppna strider.

Jag har skrivit tidigare och jag skriver det igen: Att låta en konflikt urarta på det sättet är något av det mest ansvarslösa ledarna i regionen kan göra!

Komplicerad relation mellan FN och Somalia – FN-sändebud åker ut

Nicholas Haysom blev utsparkad ur Somalia efter bara några månader. (AP Photo/Massoud Hossaini, File)

FN-sändebudet till Somalia, Nicholas Haysom, anlände till Somalia den tredje oktober. Men nu åker han ut. Han förklarades icke önskvärd av den federala regeringen i Somalia. Han anklagas för att ha agerat som Somalias härskare. Men i bakgrunden skymtar också en komplicerad maktkamp inne i Somalia.

Och det som har utlöst den senaste krisen är att Nicholas Haysom hade synpunkter på oroligheter i samband med valprocessen i en av Somalias delstater.

Så sent som på torsdagen höll Nicholas Haysom ett längre tal i FN där han sammanfattade läget i Somalia. Talet går väl i linje med det förra FN-sändebudet Michael Keating har sagt i tal och intervjuer. Det vill säga i korthet: Det finns områden där det skett imponerande framsteg i Somalia, men det finns också enorma problem att ta itu med. Och det som har utlöst den senaste krisen är att Nicholas Haysom hade synpunkter på oroligheter i samband med valprocessen i en av Somalias delstater.

Muhktar Robow Abu Mansur var tidigare en av de ledande personerna i terroriströrelsen Al Shabaab. Sedan hoppade han av och ville ställa upp i ett av delstatsvalen, men stoppades för att han inte ansågs ha tagit avstånd från Al Shabaab tillräckligt helhjärtat. Det utlöstes också oroligheter i den berörda delstaten där somaliska säkerhetsstyrkor dödade ett 15-tal personer.

Nicholas Haysom ifrågasatte den juridiska grunden för att hindra Muhktar Robow Abu Mansur från att ställa upp. Och det fick den somaliska regeringen att ilskna till.

Det pågår till exempel en strid mellan delstaterna och den federala regeringen i Mogadishu.

Men är svårt att bortse från att det komplicerade maktpolitiska spelet också har påverkat den somaliska regeringens agerande. Det pågår till exempel en strid mellan delstaterna och den federala regeringen i Mogadishu. Och lägg därtill att det nu görs försök att medla mellan delstaten Puntland och Republiken Somaliland.

Somaliland gjorde ett smart diplomatiskt drag när landet fördömde Somalias utvisning av Nicholas Haysom.

Numera finansieras mer hälften av budgeten av medel som Somalia själv drar in.

En detalj i sammanhanget är att den federala regeringen i Somalia nu har ökat sina egna skatteintäkter. Numera finansieras mer hälften av budgeten av medel som Somalia själv drar in. Så räkna med att den somaliska regeringen kommer att ta varje chans att markera sin självständighet gentemot FN-systemet. Och den tendensen kommer att stärkas för varje dollar som Somalia drar in i egna skatteintäkter.

FN verkar nu ha bestämt sig för att backa för Somalias krav och kommer att utse ett nytt sändebud. Det är en av världens svåraste diplomatiska uppgifter. Dels måste detta sändebud kunna ge en realistisk bild av framsteg och problem i Somalia i sina offentliga redogörelser. Dels ska sändebudet ha goda relationer med regeringen i Somalia och de stora givarländerna (inte minst Sverige).

Nicholas Haysoms tal i FN på torsdagen finns här som text. Och här finns en länk där du kan se och höra talet.

 

 

 

 

 

 

 

Ljuspunkter och orosmoln för Somalia inför 2019

En somalisk fiskare kastar ut sitt nät i en by i Puntland. Hur kommer han att påverkas av fiskeavtalet mellan Somalia och Kina? (AP Photo/Ben Curtis)

Till att börja med fastnade jag för en intervju med FN:s förra sändebud i Somalia, Michael Keating, gjord av den tyska Public service-kanalen Deutsche Welle.

Jag tycker att intervjun sammanfattar rätt väl hur läget är för Somalia.

Du ser att det händer saker. Det drivs företag på ett annat sätt än tidigare. Folklivet har kommit igång.

På plussidan nämner Michael Keating följande:

Världsbanken har börjat engagera sig mer aktivt i Somalia. Investeringar har börjat komma igång. Michael Keating nämner att du ser en skillnad på gatorna, jämfört med för tio år sedan. Du ser att det händer saker. Det drivs företag på ett annat sätt än tidigare. Folklivet har kommit igång. Michael Keating nämner också att det finns en stark drivkraft för företagande bland många somalier.

En grej som inte nämns i intervjun, men som också är ett tecken på att bra saker händer är att det numera är tre etablerade internationella flygbolag som driver reguljärtrafik till Mogadishu – Kenya Airways, Ethiopian airlines och Turkish Airlines. De två sistnämnda är med i samma allians som skandinaviska SAS.

Reportern frågar om Michael Keating kan föreställa sig att Somalia blir ett fredligt och enat land inom kort. Michael Keating svarar: Ja, det är möjligt, men det innebär inte att det kommer att inträffa.

Och då kommer vill till minusposterna:

Den som investerar i Somalia eller vill starta ett biståndsprojekt måste räkna med att en stor del av kostnaden måste läggas på säkerhet.

Den politiska processen är fortfarande bristfällig. Viljan att kompromissa för att nå framsteg för hela landet är inte den bästa, säger Michael Keating. Exempel på det (som inte heller nämns i intervjun) är dragkampen mellan delstaterna och centralregeringen i Mogadishu. Ett annat exempel är gränskonflikten mellan Somaliland (som utropat sin självständighet) och Puntland.

Säkerhetsläget är naturligtvis också helt avgörande. Den som investerar i Somalia eller vill starta ett biståndsprojekt måste räkna med att en stor del av kostnaden måste läggas på säkerhet.

Michael Keating pekar också på att den bristande säkerheten får konsekvenser för rättsstaten. Michael Keating säger att den som utsätts för ett övertramp vill ha någonstans att vända sig.

Somalia har naturligtvis rätt sluta avtal med Kina eller andra länder. Å andra sidan: Kina är en av de mest hänsynslösa stormakterna just nu.

Jag vill avsluta denna blogg med en reflektion om Somalias fiskeavtal med Kina. Fiskefartyg från Kina får rätt att fiska utmed den somaliska kusten. Å ena sidan: Somalia har naturligtvis rätt sluta avtal med Kina eller andra länder. Å andra sidan: Kina är en av de mest hänsynslösa stormakterna just nu. En sak är säker: Det är inte Somalias säkerhet eller somaliernas välstånd som får Kina att sluta detta avtal.

Enligt avtalet ska de kinesiska fartygen inte ge sig in i fiskevattnen allra närmast den somaliska kusten. Men vad har Somalia att sätta emot om Kina skulle bryta mot det? Jag gillar inte det jag ser. Hade ett motsvarande avtal slutits med EU eller med något EU-land så kan vi vara säkra på att både avtalets innehåll och dess tillämpning hade utsatts för en betydligt mer öppen granskning.

 

 

 

 

Bättre tillväxt i Somalia – men inte tillräckligt bra

På bilden: en matmarknad i Somalias huvudstad Mogadishu. Den somaliska ekonomin är på väg att återhämta sig, men tillväxten är på tok för låg för att minska fattigdomen. (AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

Somalias ekonomi är på väg att återhämta sig efter de senaste årens torka, enligt Internationella Valutafonden. När året nu närmar sig sitt slut beräknas den ekonomiska tillväxten under 2018 hamna på 3,1 procent. En klar förbättring jämfört med 2017 då den låg på 2,3 procent.

En gynnsam regnsäsong har varit till fördel för boskapsmarknaden. Landet exporterar även exempelvis bananer.

Okej, det här låter ju bra. Men så bra är det inte. Visserligen har utvecklingen varit klart bättre i år än förra året. Men tittar vi på befolkningsökningen så ligger den strax under tre procent per år.

Somalia behöver mer optimism – och en bred minskning av fattigdomen. För det krävs tillväxtsiffror som ligger betydligt högre. Det är ett antal trösklar som Somalia måste komma över för att åstadkomma det, framför allt en minskad korruption och ett ökat förtroende för landets institutioner.

Men om vi tittar på levnadsförhållanden så finns det ändå en del att glädjas över. Om vi till exempel tittar på Världsbankens siffror för befolkningsutveckling, så ser vi att medellivslängden ganska stadigt har stigit. 1960 var den förväntade medellivslängden knappt 37 år. Nu är den uppe i drygt 56 år. Det har faktiskt varit en stadig utveckling uppåt ända sedan 1960 – med ett hack kring åren för inbördeskriget och den stora svälten i början av 90-talet.

Men ändå: Somalia skulle behöva en bättre ekonomisk tillväxt!

Arabiska diktatorer tar strid mot somalisk lagstiftare

Ilhan Omar blev USA:s första somaliska lagstiftare när hon valdes in i delstatsparlamentet i Minnesota. Och vid mellanårsvalet valdes hon in i Kongressen i Washington. (AP Photo/Jeff Baenen, File)

I en intressant artikel i Foreign Policy skriver journalisten Ola Salem om det propagandakrig som pågår mot bland annat Ilhan Omar, USA:s första somaliska lagstiftare. Det finns konservativa kommentarorer som påstår att USA nu är på väg att omvandlas till en ”islamisk republik”.

Men propagandakriget mot Ilhan Omar kommer också från annat håll, från till exempel Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Egypten.

Det blir lite bisarrt när tidningen Al Arabiya, som ägs av saudiska intressen, anklagar bland annat Ilhan Omar för att vara en del av en konspiration mellan det Demokratiska partiet och islamistiska grupper. För är det något land i världen som skulle kunna beskrivas som ”islamistiskt” i dess allra sämsta mening så är det Saudiarabien.

En återkommande anklagelse är också att Ilhan Omar i hemlighet skulle vara medlem i det Muslimska brödraskapet, en rörelse som startades i Egypten år 1928.

Artikelförfattaren Ola Salem skriver att folkvalda muslimska politiker i andra länder utgör ett hot mot diktaturer i Mellanöstern som hävdar att deras respektive folk inte är mogna för demokrati.

Det förtjänar också att påpekas att en av de profilfrågor som Ilhan Omar har haft, både inför delstatsvalet i Minnesota och inför årets kongressval har varit att kämpa för HBTQ-personers rättigheter. Det är inte direkt en ståndpunkt som brukar förknippas med Muslimska Brödraskapet.

 

VM i boxning för tjejer – Somalia deltar för första gången!

Hon har vunnit alla titlar som går att vinna för Storbritannien. Och just i dessa dagar tävlar Ramla i världsmästerskapen för kvinnliga boxare – för Somalia.

Jag har tidigare nämnt henne här på bloggen. Och nu finns det anledning att göra det igen.

Ramla Alis familj flydde från Somalia, sedan hennas tolvårige bror dödats av en granat medan han lekte. Hon blev mobbad i skolan för att hon var överviktig och började träna. Då fick hon upp ögonen för boxning. Hon började träna i hemlighet, för hon visste att hennes familj inte skulle gilla det hon gjorde. Hon hade mörka solglasögon på sig. När familjen frågade vad som hade hänt när hon fått ett blått öga, svarade hon: ”Ingenting”.

Hon är gift med boxningscoachen Richard Moore. Och familjen är numera stolt över sin dotters framgångar.

Hon blev med tiden en skicklig boxare och började tävla. Hon har nu vunnit alla brittiska titlar som går att vinna. Hon är gift med boxningscoachen Richard Moore. Och familjen är numera stolt över sin dotters framgångar.

Hon bestämde sig för ett par år sedan att börja tävla för Somalia i stället för Storbritannien. Så nu har Somalia fått sin första kvinnliga boxare, som siktar på olympiaden 2020.

På ett sätt skulle man kunna dra paralleller mellan Ramla Ali och det somaliska bandylaget i Borlänge.

Här är en intervju med Ramla Ali som gjordes nyligen:

Och du kan läsa mer om henne här och här.

 

 

Ilhan Omar från Somalia blev vald till kongressen i USA!

Ilhan Omar är född i Somalia. Hennes familj flydde från Somalia och hamnade i ett flyktingläger i Kenya, därefter kom familjen till USA. Nu är hon invald i representanthuset, en av de båda kamrarna i USA:s kongress. (AP Photo/Jeff Baenen, File)

Hon har kallat sig själv Donald Trumps värsta mardröm. Inför presidentvalet 2016 reste Donald Trump till Minnesota och varnade för invandring av somalier. Men medborgarna i Minnesota röstade för Hillary Clinton. Och de valde in somaliern Ilhan Omar i delstatsparlamentet.

lhan Omar var tolv år när hon kom till USA. Och hon har berättat att hon i början bara kunde två engelska uttryck, ”hello” och ”shut up”. Det sistnämnda betyder ungefär ”håll käften”.

Ilhan Omar står för en klassisk socialliberal politik. Hon vill ha hårdare vapenlagar. Hon är för en mer generös invandringspolitik. Hon försvarar HBTQ-personers rättigheter.

”Här i Minnesota välkomnar vi inte bara migranter. Vi skickar dem till Washington!”

Ilhan Omars inval till kongressen kan få effekter på flera olika plan. Hon förkroppsligar den amerikanska drömmen, alltså att du genom hårt arbete kan komma hur långt som helst. Naturligtvis blir hon en förebild för både somalier och andra minoriteter. Det är också ofrånkomligt att hon uppmärksammas i hemlandet Somalia, även för den politik hon står för.

Under valnatten sade Ilhan Omar:

– Här i Minnesota välkomnar vi inte bara migranter. Vi skickar dem till Washington!

Här är ett inslag om Ilhan Omar vrån VOA:

Åter igen strider mellan Puntland och Somaliland

Enligt Hiiran Online så har det åter igen inträffat strider mellan Somaliland och Puntland. Å ena sidan alltså den självständiga staten Somaliland och å andra sidan den självstyrande regionen Puntland som är en del av Somalia.

Somaliland utropade sin självständighet 1991, men har inte erkänts av vare sig regeringen i Mogadishu eller av världssamfundet.

Ingen av parterna kommer att tjäna på det. Och det krävs ingen djupdykning i konfliktforskning för att förstå att strider av det här slaget blir förödande för befolkningen i området.

Striderna ska ha inträffat i lördags och ska ha pågått i ungefär tre timmar.

Detta är ansvarslöst från båda sidor! Ingen av parterna kommer att tjäna på det. Och det krävs ingen djupdykning i konfliktforskning för att förstå att strider av det här slaget blir förödande för befolkningen i området. Den som kommer att tjäna på det är terroriströrelsen Al Shabaab. Terroriströrelser brukar trivas rätt bra i kaos och krig. Se bara på Irak och Syrien!

Både Somaliland och Puntland har annat att lägga sina resurser på än strider. Varje liv som går till spillo är en tragedi. Och försök inte få mig att säga att den ena sidan var ”dummast”!

Om regeringen i Hargeisa strävar efter ett internationellt erkännande så är det absolut mest korkade att ge sig in i strider med en motpart som just är erkänd av världssamfundet.

Puntland borde agera för att de människor som känner samhörighet med Puntland – och har råkat hamna i Somaliland – ändå får vettiga villkor, till exempel en så fri rörlighet som möjligt. Somaliland borde ta fasta på att världssamfundet vid ett möte som hölls i Bryssel i somras erkände Somaliland som en part som både den somaliska regeringen i Mogadishu och den regionala regeringen i Puntland borde förhandla med. Om regeringen i Hargeisa strävar efter ett internationellt erkännande så är det absolut mest korkade att ge sig in i strider med en motpart som just är erkänd av världssamfundet.

En faktor som komplicerar konflikten är att relationerna mellan regeringen i Mogadishu och de delstater/regioner som ingår i Somalia är minst sagt trassliga.

Det är bara att hoppas på att de styrande läser och tar till sig!

International Crisis Group publicerade ett utmärkt inlägg om konflikten mellan Somaliland och Puntland i somras. Det är bara att hoppas på att de styrande läser och tar till sig!

 

 

Somalias ekonomi: Från kamelmarknad till mobiltelefoner och flyg

Kameler i Puntland i nordöstra Somalia. (AP Photo/Ben Curtis)

När jag ska bildsätta den här bloggen möts jag av ett bekymmer. Nästan alla bilder jag hittar om Somalia på ”vanliga” människor handlar om svält eller något bombdåd. I och för sig är det en del av Somalia. Men nu ska jag försöka skriva om Somalias ekonomi, med anledning av några aktuella händelser. Och då är bilderna i nyhetsbyråernas arkiv helt snedvridna.

Nåja, till att börja med: Den somaliska regeringen antog den 30 oktober en budget för 2019. Den är på tre miljarder kronor. Jämfört med en svensk statsbudget är den alltså löjligt liten. Men det är en ökning med 585 miljoner kronor, jämfört med förra året. Det är en ökning med nästan 20 procent.

Det är första gången sedan den somaliska statens sammanbrott 1991, som Världsbanken har beviljat ett lån.

En stor del av intäkterna kommer från hamnar och flygtrafiken över Somalia. Den somaliska regeringen har, trots hårt motstånd, infört en del skatter. Ett tecken på framsteg är att Världsbanken i september beslöt att bevilja drygt 700 miljoner kronor till Somalia. Det är första gången sedan den somaliska statens sammanbrott 1991, som Världsbanken har gjort något sådant. Ett villkor var just att den somaliska staten skulle öka sina egna skatteintäkter. Det börjar nu växa fram en medelklass i Somalia som gott kan betala några kronor extra för fikat, för hotellrummet eller för maten på restaurangen.

I oktober beslöt EU att bevilja ett budgetstöd till Somalia på drygt en miljard kronor. Också det en indikation på framsteg när det gäller ekonomiska reformer i Somalia.

Tillväxten måste bli högre än så om fattigdomen i landet ska kunna pressas tillbaka.

Världsbanken räknar med en ekonomisk tillväxt i Somalia på mellan tre och fyra procent under de kommande åren. Det är bättre än de gångna åren, men det räcker inte. Tillväxten måste bli högre än så om fattigdomen i landet ska kunna pressas tillbaka.

Somalia har klarat de gångna årens torka bättre än vad många hade trott. Men exporten av levande djur har minskat från 5,3 miljoner djur år 2015 till 1,3 miljoner år 2017. Det är en minskning med 75 procent. Och exporten av boskap står för 70 procent av exportintäkterna.

70 procent av den vuxna befolkningen i Somalia använder mobila pengar regelbundet.

Kameler och boskap är ju sådant som vi brukar förknippa med fattiga länders ekonomier. Men Somalia är också, enligt Världsbanken, en av de mest aktiva marknaderna för mobila pengar. 70 procent av den vuxna befolkningen i Somalia använder mobila pengar regelbundet. Världsbanken konstaterar att det finns en stor potential i denna marknad. Men då krävs bättre spelregler och konsumentskydd.

För övrigt är både Ethiopian airlines och Turkish airlines medlemmar i samma allians som skandinaviska SAS, alltså Star Alliance.

Ytterligare ett tecken på en normalisering av Somalia är att det stora etiopiska flygbolaget Ethiopian airlines är på väg att återuppta de reguljära flygningarna mellan Addis Abeba och Mogadishu. Sedan tidigare flyger Turkish Airlines till Mogadishu. För övrigt är både Ethiopian airlines och Turkish airlines medlemmar i samma allians som skandinaviska SAS, alltså Star Alliance.

Ethiopian Airlines börjar flyga på Somalia igen.  (AP Photo/Elias Asmare)