Somaliska gerillaledare från Ogaden återvänder till Addis Abeba

En bild från den somaliska regionen i Etiopien. En region som under årtionden präglats av krig och konflikter.  Nu finns det hopp om fred. (AP Photo/Elias Meseret)

Tre ledare för gerillarörelsen ONLF i Ogadenregionen har anlänt till Etiopiens huvudstad Addis Abeba, efter en längre tids exil i Eritrea. Rörelsen har också utlyst en ensidig vapenvila, det vill säga ett stopp för den väpnade kampen mot regeringsstyrkorna. Hittills har ledningen för rörelsen varit stationerad i Eritrea, som fram till för bara några veckor sedan befann sig i ett tillstånd av nästan krig med Etiopien – ”min fiendes fiende är min vän”.

En talesperson för ONLF säger att orsaken till att ledarna nu återvänder är att de vill hjälpa till stabilisera läget i den region i Etiopien där majoriteten av befolkningen utgörs av somalier.

Om detta skulle utvecklas till en framgångsrik fredsprocess så är det ett enormt framsteg. Men det som krävs är en försoning efter årtionden av krig och bitterhet.

När etiopiska och kubanska trupper for fram i området ledde det till att i storleksordningen en halv miljon människor flydde till Somalia.

När jag kom till Somalia för första gången 1977 pågick kriget mellan Etiopien och Somalia. Somalias president Siad Barre skickade in sina styrkor i Etiopien för att stödja de upprorsrörelser som fanns bland somalier i Etiopien. Det fanns en dröm om ett ”Storsomalia”. Det kriget förlorade Somalia. När etiopiska och kubanska trupper for fram i området ledde det till att i storleksordningen en halv miljon människor flydde till Somalia. Många av dem var somalier, men det var också många från oromofolket, som är den största folkgruppen i Etiopien.

Den Sovjetstödda diktatorn i Etiopien Mengistu Halie Mariam och president Siad Barre i Somalia störtades faktiskt samma år – 1991.

Men regimskiftet innebar inte någon fred för somalierna i Etiopien. När de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson fängslades i Etiopien hade de rest in i landet med ONLF-gerillan, bland annat för att undersöka hur drivkraften att exploatera oljetillgångar ledde till att trakasserier mot den somaliska befolkningen.

För den somaliska regionen i Etiopien har fram till nu letts av Abdi Mohamoud Omar, även kallad Abdi Illey. Han är känd för att vara en riktig hårding.

Men när premiärminister Ahmed Abiye tillträdde i Etiopien blev det början på en intensiv reformprocess. Politiska fångar har släppts. Etiopien har slutit fred med Eritrea. Etermedier som sänt nyheter om Etiopien i exil har återvänt.

Men i Ogaden är försoning något som är lättare sagt än gjort. Den somaliska regionen i Etiopien har fram till nu letts av Abdi Mohamoud Omar, även kallad Abdi Illey. Han är känd för att vara en riktig hårding. Den polisstyrka som stod under hans befäl, Liyu-polisen, har enligt Human Rights Watch gjort sig skyldiga till allvarliga övergrepp mot mänskliga rättigheter, både i den somaliska regionen och i Oromo-regionen.

När Abdi Illey skickade sin polisstyrka till en stad utanför sin region så blev måttet rågat för regeringen i Addis Abeba. Den skickade in soldater i den somaliska regionen för att avväpna Liyu-polisen. Enligt uppgift dog 29 personer i striderna.

Gott så? Nej, inte alls. För vi ska komma ihåg att Etiopien och Somalia under århundraden har varit varandra arvfiender.

Okej, då har vi alltså en lokal tyrann som avväpnas av den etiopiska regeringens styrkor. Gott så? Nej, inte alls. För vi ska komma ihåg att Etiopien och Somalia under århundraden har varit varandra arvfiender. Jämför gärna med Sverige och Ryssland om du vill! Så även tyrannen försvann blev många somalier förbannade över deras region besattes av etiopiska styrkor.

Under efterkrigstiden var Etiopien ett land som spred oro omkring sig. Det vore fantastiskt om landet i stället sprider välstånd, demokrati och fred!

Att ONLF-gerillans ledare nu har funnit att det är lämpligt att lägga ner sina vapen och agera med politiska medel i stället är hoppfullt. Men vi ska komma ihåg att fredsprocesser av det här slaget är bräckliga och inte sällan kommer det bakslag. I Etiopien handlar det dessutom om flera olika fredsprocesser som förhoppningsvis leder till att Etiopien omvandlas i demokratisk riktning. Under efterkrigstiden var Etiopien ett land som spred oro omkring sig. Det vore fantastiskt om landet i stället sprider välstånd, demokrati och fred!

 

 

 

En känd somalisk entreprenör mördad – se hans föredrag!

Bilden ovan är ett klipp från Youtube. En fem år gammal föreläsning av Mohamed Mohamud Sheikh. Han var en av många somaliska entreprenörer. Han började med en enkel idé. Han hörde om personer i Mogadishu som skickade sina kostymer till Nairobi i grannlandet Kenya för kemtvätt. Någon kemtvätt hade inte funnits i Mogadishu sedan inbördeskriget började 1991. Sagt och gjort. Kemtvätten kom igång. Han startade sedan även en blomsterbutik.

Med hjälp av Google startade han en verksamhet för att ge stöd åt andra entreprenörer, genom utbildningar, seminarier och mötesplatser.

Han var alltså en av många entreprenörer som bidrog till att normalisera den somaliska huvudstaden med sådan service som borde vara självklar i en storstad med 2,5 miljoner invånare – och dessutom säte för regering och en rad myndigheter.

Sedan bestämde han sig för att dela med sig av sina erfarenheter. Med hjälp av Google startade han en verksamhet för att ge stöd åt andra entreprenörer, genom utbildningar, seminarier och mötesplatser.

Men den andra augusti blev han nedskjuten. Han fördes till sjukhus, men avled av sina skador. Enligt Hiiran Online har terrorgruppen Al Shabaab legat bakom ett antal attentat mot affärsmän och entreprenörer. Men många mord förblir ouppklarade. Enligt Hiiran Online finns det också en alarmerande trend att skrupelfria affärsmän mördar konkurrenter. Alltså metoder som också förekom på 90-talet när stora delar av Somalia styrdes av mer eller mindre hänsynslösa krigsherrar.

En talesperson för den somaliska regeringen uppger att Mohamed Mohamud Sheikhs mördare själva blev ihjälskjutna av polis och att fordonet de färdades i har beslagtagits. En obeväpnad person ska också ha synts springa iväg från platsen.

Å ena sidan en normalisering och ett sprudlande entreprenörsskap. Å andra sidan är våldet aldrig långt borta.

Det må vara hur det vill med den saken, men Mohamed Mohamud Sheikhs öde är en spegel av läget i Somalia. Å ena sidan en normalisering och ett sprudlande entreprenörsskap. Å andra sidan är våldet aldrig långt borta. Somalia är på väg att resa sig, men har en lång väg kvar.

Här kan du se hans föreläsning som hölls år 2013:

 

 

 

Konferens bekräftar viktig roll för Sverige i återuppbyggnaden av Somalia

Under två dagar hölls ett internationellt möte om återuppbyggnaden av Somalia i Bryssel. På bilden:  Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed (Farmajo) och EU:s talesperson i utrikesfrågor, Federica Mogherini.

Sverige var en av värdarna när Somalia partnership forum arrangerades i Bryssel under två dagar. Och därmed var utrikesminister Margot Wallström också en av inledningstalarna. I konferensen deltog bland annat 56 länder, EU och företrädare för Afrikanska unionen. Sveriges ställning som värdland bekräftar att Sverige är ett av de länder i västvärlden som spelar en ledande roll i arbetet med att stödja Somalias återuppbyggnad.

Jag tycker att Margot Wallström höll ett bra tal, där hon bland annat framhåll vikten av ett stärka kvinnors ställning i Somalia.

Det är en ganska lång kommuniké som deltagarna kom överens om. Här finns  bland annat ett särskilt avsnitt om mänskliga rättigheter om jämställdhet. Bland annat sägs följande:

”We encourage the Somali government to prioritise the enactment of legislation and undertake reforms that respect, protect and promote womens’ and girls’ full enjoyment of all human rights and to allow for the response, prevention and elimination of all forms of violence and discrimination against women and girls. We acknowledge the more recent successes by the FGS in endorsing the Sexual Offence Bill at the cabinet level, a first step towards effective prosecution of sexual crimes and an to impunity in these cases. ”

Jag noterade speciellt de rader som handlade om konflikten mellan Puntland och Somaliland. Det är en gränstvist mellan Puntland, som är delstat i Somalia och Somaliland, som har utropat sin självständighet. Gränstvisten har flera gånger urartat till militära strider.

Konferensens deltagare uppmanar både Somalilands och Puntlands regeringar att omedelbart stoppa fientligheterna, inleda politisk dialog och dessutom se till att humanitära organisationer får tillträde till det omstridda området.

När det gäller den ömtåliga relationen mellan Somalia och Somaliland på lite längre sikt så säger slutkommunikén att den federala regeringen i Mogadishu och regeringen i Somaliland ska återuppta dialogen. Det sägs också särskilt att det måste ske i en anda av kompromissvilja.

Den här typen av dokument antas med enhällighet. Det innebär att även Somalias president Farmajo i princip står bakom detta. För regeringen i Somaliland innebär detta en möjlighet att faktiskt komma framåt – mot en lösning som kan fungera på kort och medellång sikt. För när 56 länder manar till en dialog mellan Somaliland och Somalia, så innebär det ett erkännande av Somaliland som en part, om än inte som självständig stat.

Hela avsnittet om konflikten i norr lyder som följer:

”We express deep concern about the conflict in Tukaraq in the Sool region. We call on both the Somaliland and Puntland administrations to immediately cease hostilities, separate forces to return to the status quo ante, engage in political dialogue and allow humanitarian access.

We urge the FGS and Somaliland administration to resume dialogue as early as possible to seek a peaceful solution to their differences. We call on Somalia’s leaders at both the federal and state levels to demonstrate a spirit of compromise.”

Här är en länk där du kan se inledningsanförandena vid konferensen.

Och här kan du se den avslutande pressträffen.

Vem betalar priset för säkerheten i Somalia? Krav på att Kenya drar sig ur!

En kenyansk soldat med ett raketgevär i Somalia. Kenya har 4 000 soldater i Somalia. (AP Photo/Ben Curtis, File)

För fem år sedan kontrollerades större delen av huvudstaden Mogadishu av terrorgruppen Al Shabaab. Nu pågår en normalisering där vi ser företagande växa fram. Regeringen börjar ta ut skatter. Somalier från diasporan återvänder till sitt hemland.

Tänk dig själv om Sverige hade haft en truppstyrka i ett annat land med ett par hundra stupade soldater och dessutom 155 terrorattacker under sex år – som kan kopplas till truppinsatsen i det andra landet.

Men vem tar ansvar för Somalias säkerhet? En av de länder som har en stor truppstyrka i Somalia är Kenya. Och i Kenya är insatsen omstridd av två skäl. Dels kan antalet stupade kenyanska soldater räknas i hundratal. Dels har Al Shabaab genomfört en rad attacker i Kenya sedan truppinsatsen började. Tänk dig själv om Sverige hade haft en truppstyrka i ett annat land med ett par hundra stupade soldater och dessutom 155 terrorattacker under sex år – som kan kopplas till truppinsatsen i det andra landet.

I maj hotade president Uhuru Kenyatta att dra tillbaka de kenyanska styrkorna med hänvisning till att EU skurit ner sina bidrag till insatsen. Och nu har en ledamot i det kenyanska parlamentet skrivit en petition med krav på att de kenyanska trupperna ska dras tillbaka från Somalia. Även om kravet på ett tillbakadragande avvisas, så är detta en debatt som omvärlden måste vara uppmärksam på.

Omvärldens insatser i Somalia präglas mer än något annat av ryckighet. USA gick in med trupper 1992 för att skydda hjälparbetet. Senare blev det flera nationer som bidrog med en FN-styrka till landet. ”Black Hawk down”-incidenten ledde till att USA och senare också FN drog sig ur.

Men nu är det en styrka från flera länder i den Afrikanska unionen som med viss framgång upprätthåller säkerheten i landet. Det pågår också ett arbete för att utbilda en somalisk truppstyrka. Men den är ännu inte redo att ta över ansvaret. USA har dessutom trupper i landet som specifikt ska bekämpa Al Shabaab.

Den aktuella debatten i Kenya visar att Europa inte bara bekvämt kan luta sig tillbaka och låta länderna i Afrika sköta det svåra arbetet med att tränga tillbaka Al Shabaab.

Sverige är nu en av de riktigt stora biståndsgivarna till Somalia. Och det är ett säkerhetsintresse för både Sverige och andra europeiska länder att Somalia stabiliseras. Den aktuella debatten i Kenya visar att Europa inte bara bekvämt kan luta sig tillbaka och låta länderna i Afrika sköta det svåra arbetet med att tränga tillbaka Al Shabaab. Att skapa ett läge där Somalia går mot mer instabilitet får inte vara ett alternativ.

 

Ett ansvarslöst krig kan skapa drömläge för Al Shabaab och Islamiska staten

En landsksapsbild från Puntland, ett självstyrande område inom Somalia. Strider har fortsatt mellan Puntland och Republiken Somaliland. (AP Photo/Ben Curtis)

International Crisis Group har publicerat en ny oroande rapport om striderna mellan Puntland i Somalia och den de facto självständiga republiken Somaliland. En av slutsatserna i rapporten är att fortsatta strider inte bara blir förödande i sig för både Puntland och Somaliland. I bakgrunden finns också terroristgrupper som skulle tycka att ett krig passar deras syften utmärkt. Det är bara att se på Irak och Syrien för att konstatera att det kaos som uppstår i ett krig är en utmärkt grogrund för den typen av rörelser.

Men det finns också falang inom Islamiska Staten. När nu Islamiska staten förlorar terräng i Syrien och Irak, så är det lätt att tänka sig att rörelsen betraktar Somalia som ett möjligt expansionsområde.

I Somalia är det Al Shabaab som är den mest kända terroriströrelsen. Den har förklarat sig lojal med Al Qaida. Men det finns också falang inom Islamiska Staten. När nu Islamiska staten förlorar terräng i Syrien och Irak, så är det lätt att tänka sig att rörelsen betraktar Somalia som ett möjligt expansionsområde.

Både Somaliland och Puntland skulle kunna beskrivas som framgångsrika exempel på en fredlig utveckling, samtidigt som södra Somalia präglats av inbördeskrig. Somaliland genomförde hyggligt fria val till presidentposten i november förra året och nu närmar det sig även parlamentsval.

I den territoriella konflikten så hävdar Somaliland de gränser som gällde för det brittiska protektoratet Brittiska Somaliland. Puntland hävdar att det omstridda området hör till klaner som är kopplade till Puntland. Både president Bihi i Somaliland och Puntlands president Abdiweli Gas verkar tro att det är möjligt att nå en snabb militär seger. Detta är emellertid en illusion, enligt analytikerna på International Crisis Group.

När val närmar sig i både Somaliland och Puntland finns en tydlig risk att de båda presidenterna trappar upp situationen i förhoppningen att ett krig ”piggar upp” i en valrörelse. Alltså den mest ansvarslösa populism du kan tänka dig!

Både västvärlden, Etiopien och Förenade arabemiraten borde lägga all sin tyngd för att åstadkomma en vapenvila och därefter förhandlingar om en långsiktig lösning på konflikten.

International Crisis Group anser att omvärlden är på tok för passiv i förhållande till denna konflikt. Både västvärlden, Etiopien och Förenade arabemiraten borde lägga all sin tyngd för att åstadkomma en vapenvila och därefter förhandlingar om en långsiktig lösning på konflikten.

Båda parter borde då verka för en pragmatisk kompromisslösning. Puntland vinner därmed freden. Och Somaliland skulle vinna genom att faktiskt bli en halvt erkänd motpart till Puntland och den federala regeringen i Somalia.

President Bihis mål bör i första hand inte vara ett formellt diplomatiskt erkännande av Somaliland utan snarare ett de facto-erkännande.

President Bihi i Somaliland borde också tänka på att en konflikt kan spoliera alla möjligheter att åstadkomma någon form av erkännande av Somaliland. Om han i stället byter och kör en förhandlingslinje, så innebär det med nödvändighet ett slags erkännande av Somaliland, i det att omvärden kommer att börja prata med landets regering. President Bihis mål bör i första hand inte vara ett formellt diplomatiskt erkännande av Somaliland utan snarare ett de facto-erkännande.

Jag kan även tycka att den svenska regeringen skulle kunna vara mer aktiv i den här frågan. Sverige är en av de riktigt stora biståndsgivarna till området. Och det bor nästan 100 000 människor i Sverige med ursprung i Somalia eller Somaliland.

 

 

 

Somalia börjar exportera fisk – när kommer den första fiskkonserven till EU?

Svärdfisk på väg till marknaden i Mogadishu. Somalia har nu också börjat exportera fisk till Kenya. (AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

Det här är en liten grej – än så länge. Men den har en potential att bli en betydligt större grej. Somalia har börjat exportera fisk till grannlandet Kenya.

Det är handel som har lyft länderna i Sydostasien. Det är handel som nu gör Etiopien till en av Afrikas snabbväxande ekonomier.

Just att få igång handel mellan Somalia och omvärlden är en av nycklarna för att få igång både en ekonomisk utveckling och en politisk normalisering i ett av Afrikas mest plågade länder. Det är handel som har lyft länderna i Sydostasien. Det är handel som nu gör Etiopien till en av Afrikas snabbväxande ekonomier. Visst kan omvärlden hjälpa Somalia med säkerhet. Och med bistånd kan byar få vattenpumpar, skolor och sjukvård. Men det är genom handel som Somalia kan få en ekonomisk utveckling som liknar den i Etiopien.

Somalia har en lång kust som är rik på fisk. Jag minns när jag i början av 80-talet kunde sitta på en restaurang i Kismayo och äta hummer. Priset var skrattretande lågt. Tio år senare hörde jag hur sydafrikanska piloter – som till vardags flög mellan Nairobi och Somalia – förhandlade med somalier om att köpa just hummer i Kismayo för att sedan transportera den vidare till Sydafrika. Jag kan naturligtvis ställa mig frågan om detta skedde på ett alltigenom lagligt sätt och om intäkterna från denna hummerförsäljning noterades av berörd skattemyndighet. Men det visar att det finns en potential, en efterfrågan.

Så världssamfundet borde se till att säkra Somalias kuster både för att förhindra piratverksamhet och för att förhindra att utländska fiskefartyg plundrar ett av Afrikas fiskrikaste områden.

Ytterligare några år senare drabbades framför allt Puntland i den nordöstra delen av Somalia av ett omfattande tjuvfiske. Någon i Puntland kom på att en variant var att uppbringa utländska fartyg och sedan kräva en lösensumma. På det sättet växte piratverksamheten fram. Så världssamfundet borde se till att säkra Somalias kuster både för att förhindra piratverksamhet och för att förhindra att utländska fiskefartyg plundrar ett av Afrikas fiskrikaste områden.

Och det finns fler saker som Somalia skulle kunna exportera. Jag har tidigare skrivit om min dröm att kunna köpa somaliska bananer på Ica. De är nämligen godast!

Alltså inga tullar eller importkvoter för en fiskkonserv eller en banan från Somalia.

Våren 2001 stiftade EU en lagstiftning som just Somalia har glädje av. Under förhandlingar som leddes av den dåvarande handelsministern Leif Pagrotsky (S) och EU-kommissionären Pascal Lamy kom EU-länderna överens om att öppna sina marknader för de allra fattigaste länderna i världen. Alltså inga tullar eller importkvoter för en fiskkonserv eller en banan från Somalia. Men när kommer den första fiskkonserven från Somalia till EU?

 

 

Mååååål! Nu kan somaliska fotbollsfans jubla utan att riskera livet!

Jublande fotbollsfans i Mogadishu! Numera kan de följa fotbolls-VM utan att riskera sitt liv. AP Photo/Mohamed Sheikh Nor)

Fotbolls-VM pågår. Och i Somalia finns många som vill följa matcherna. De vill jubla när favoritlaget gör mål. De vill känna spänningen strax före en straffspark. Och de vill vill sitta där och svära över urusla domare och spelare som inte sköter sig.

Terroriströrelsen Al Shabaab betraktar fotboll som antiislamskt. Och när fotbolls-VM hölls 2010 kontrollerade rörelsen delar av huvudstaden Mogadishu.

Att kunna göra det har verkligen inte varit en självklarhet. Terroriströrelsen Al Shabaab betraktar fotboll som antiislamskt. Och när fotbolls-VM hölls 2010 kontrollerade rörelsen delar av huvudstaden Mogadishu.

Men i år kontrolleras Mogadishu av Afrikanska unionens styrkor och av somaliska säkerhetsstyrkor. Fortfarande utgör Al Shabaab ett allvarligt hot. Men Mogadishu-borna trotsar rörelsens hot. De samlas på caféer, restauranger och andra offentliga lokaler för att följa fotbolls-VM.

Till exempel försökte de islamiska domstolarna att förbjuda indiska Bollywood-filmer, när de kontrollerade huvudstaden 2006. Men de tvingades backa.

Så gott som alla somalier är muslimer. Men det har hänt tidigare att extrema muslimska rörelser tvingats backa när de försökt att introducera en överdrivet sträng syn på nöjesliv. Till exempel försökte de islamiska domstolarna att förbjuda indiska Bollywood-filmer, när de kontrollerade huvudstaden 2006. Men de tvingades backa. Jag har själv varit på Bollywood-biograf i Mogadishu för länge sedan. Själva biografbesöket var en lika kul upplevelse som själva filmen.

Och försök inte hindra somalier från att titta på fotboll!

Här är också en film om tjejer i Somalia som trotsar både normer och hot och spelar fotboll.

 

 

 

 

Två skribenter i Somaliland frigivna – Sverige borde hjälpa Somaliland

Tidningen Horn Diplomat rapporterar att två skribenter som fängslats i Somaliland har frigivits efter att presidenten benådat dem. Mohamed Kayse Mohamoud är en bloggare som dömdes till 18 månaders fängelse för att han kallat president för ”lokal”.

En struntsak som inte skulle vara straffbar i något land med verklig pressfrihet. Det skulle knappast ens vara ett ärende för en pressetisk prövning.

Domaren och hävdade att det är straffbart eftersom president Bihi är ”nationell president”. En struntsak som inte skulle vara straffbar i något land med verklig pressfrihet. Det skulle knappast ens vara ett ärende för en pressetisk prövning. Sådant måste en president som hävdar att hans land är en demokrati tåla!

En annan som frigivits genom en benådning från presidenten är Mohamed Adan Dirir. Han skrev artiklar där han anklagade ett privat skolföretag för missförhållanden och korruption.

Tidigare frigavs även poeten Naima Qorane. Hon hade vid ett besök i Somalia uttryckt en dröm om ett enat Somalia. För detta åtalades hon för att ha ringaktat Somaliland som nation.

Här finns det flera principiella invändningar mot hur rättsväsendet i Somaliland hanterat frågan. 1. Att drömma om ett enat Somalia kan kanppast vara straffbart i en demokrati. 2. Om nu Somaliland vill bli erkänt som egen nation, så är det en sällsynt dum idé att åtala en person för vad han eller hon har sagt i Somalia. Då ligger det i Somalilands intresse att notera att andra regler gäller i Somalia. Och så finns det en princip om ”dubbel straffbarhet”. Om du dömer en person för något han eller hon har gjort i ett annat land, så ska handlingen vara straffbar även i det landet.

Oavsett vilket land vi erkänner borde Sverige agera för att till exempel utbilda journalister i Somaliland och lagstiftarna i landets parlament, om hur pressfrihet fungerar.

Somalilands diplomatiska isolering kan vara ett hinder mot att utveckla demokratiska fri- och rättigheter. Det påpekar bland annat Fatima Ibrahim från oppositionspartiet Waddani i en tv-intervju jag gjorde med henne för en tid sedan. Oavsett vilket land vi erkänner borde Sverige agera för att till exempel utbilda journalister i Somaliland och lagstiftarna i landets parlament, om hur pressfrihet fungerar.

I Etiopien pågår det nu en intressant utveckling i rätt riktning. Just Somaliland och Etiopien har en nära relation – och de båda länderna skulle kunna vara draghjälp åt varandra i demokratisk riktning.

 

 

Tre tv-intervjuer om Somaliland. Tre bilder av Somaliland. Och en intervjufråga på finska!

Abdirahman ”Irro” är partiledare för Waddanipartiet i Somaliland.

Jag har träffat tre företrädare för Somaliland. Jag har skrivit om detta i en ledarkrönika i NA, som du kan läsa här. Först träffade jag två företrädare för oppsitionspartiet Waddani – partiledaren Abdirahman ”Irro” och partisekreteraren Fatima Ibrahim.

Några dagar senare träffade jag Edna Adan. Hon är något av en politisk veteran i Somaliland och tidigare utrikesminister. Hon är nu särskilt sändebud för dialog med regeringen i Somalia.

Men här väljer jag att också publicera tv-snuttar med intervjuerna. Det är lite av tre olika bilder av Somaliland.

Här är intervjun med Abdirahman ”Irro”. Obs sista frågan ställs på finska!

Här är intervjun med Fatima Ibrahim, som bland annat handlar om läget för mänskliga rättigheter i Somaliland.

Och här kommer regeringssidans företrädare, Edna Adan, som bland annat är särskilt sändebud för dialog med Somalia.

 

 

Internationell krisgrupp om Somalia och Somaliland: Prata med varandra för böveln!

President Farmajo i Somalia pressas frå¨n två håll: Relationerna med Förenade Arabemiraten har nått fryspunkten. I stället verkar Förenade Arabemiraten via de federala delstaterna i Somalia. (AP Photo/Kirsty Wigglesworth)

International Crisis Group är en oberoende organisation som gör analyser av internationella kriser och som dessutom ger handfasta råd till bland annat regeringar runt om i världen om hur de ska agera. Sveriges förre utrikesminister Carl Bildt är en av dem som är engagerade i organisationens verksamhet.

Den 5 juni släppte International Crisis Group en intressant rapport om hur maktkampen i Mellanöstern påverkar Somalia. På den ena sidan står länder som Saudiarabien och Förenade arabemiraten. På den andra står länder som Qatar och Turkiet. Både Somalia och Somaliland har hamnat mitt i denna strid på ett minst sagt olyckligt sätt.

Somaliland verkar ha tagit ställning. Landet låter Förenade Arabemiraten bygga en militärbas i Berbera och har dessutom lovat att rusta upp den civila hamnen – med Somaliland, företaget DP World från Förenade Arabemiraten och Etiopien som delägare. Somaliland har dessutom förbjudit Qatar Airways från att flyga över dess territorium.

President Farmajo anklagar Förenade Arabemiraten för att använda delstaterna för att underminera hans ställning.

Somalias president Farmajo har bestämt sig för att inte ta ställning i striden, trots lockrop från Saudiarabien. Men det har visat sig svårt. För Förenade Arabemiraten har i stället vänt sig direkt till delstaterna i Somalia och bland annat erbjudit att utveckla deras hamnar. President Farmajo anklagar Förenade Arabemiraten för att använda delstaterna för att underminera hans ställning.

Muse Bihi valdes till Somalilands president efter valet i november förra året. (AP Photo/Barkhad Kaariye, File)

Och för att trassla till det ännu mer så beslagtog somaliska myndigheter en stor summa kontanter som hittas ombord på att flygplan från Förenade Arabemiraten. Det ledde till en akut diplomatisk kris mellan Somalia och Förenade Arabemiraten.

Lägg därtill att det uppstått direkta militära strider mellan Somaliland och Puntland (som ingår i Somalia). De kan inte komma överens var gränsen ska dras.

International Crisis Group listar ett antal råd till den somaliska regeringen:

Prata med Förenade arabemiraten, gärna med saudisk medling. Och pengarna som beslagtogs i ett flygplan från Förenade Arabemiraten kan användas för att betala löner till säkerhetsstyrkor.

Sluta att slå ner på delstater för att de tar emot pengar från Förenade arabemiraten. I stället bör regeringen agera för att få ett finansiellt system som är mer öppet. Ett första steg har tagits genom att regeringen gör årliga rapporter om biståndsflödet. Signifikanta donationer ska redovisas offentligt.

Påskynda arbetet med en permanent konstitution som klargör arbetsfördelningen mellan den federala regeringen i Mogadishu och delstaterna.

Prat meda Somaliland! Både president Farmajo i Somalia och Muse Bihi i Somaliland borde offentligt lova att de ska säga ja till ett möte. Somalia borde tona ner sin kritik mot avtalet mellan DP World och Somaliland. Eller för att uttrycka det med mitt mer uppriktiga språk: Prata med varandra för böveln.